Här lyfter alla med nivågrupper i matte och engelska

På Lingenässkolan på Gamlegården i Kristianstad – en stadsdel som klassats som Sveriges fattigaste – har över 90 procent av eleverna utländsk bakgrund.

Här testade lärarna Madeleine Olsson och Emil Gillsjö att nivågruppera eleverna i engelska i en mellanstadieklass för fem år sedan.

– Flera elever hos oss ligger långt över A-nivån men vi har också andra som har engelska som sitt tredje eller fjärde språk. De kan nästan ingenting alls. Därför kände vi att vi var tvungna att göra något, säger Madeleine Olsson.

De svagaste eleverna är de största vinnarna

Medan hon ledde en större grupp som avancerade snabbare undervisade Emil Gillsjö en mindre grupp elever, som behövde mer tid på sig för att befästa grundläggande kunskaper.

Oron lärarna hade då – att de svagare eleverna skulle förlora viktig draghjälp när klassen delades upp – visade sig vara obefogad. I stället blev dessa de största vinnarna.

– Det fantastiska är att det poppar upp nya dragare. De här eleverna fick ett helt annat självförtroende. De vågade uttrycka sig och såg fram emot varje lektion. Både deras engagemang och deras resultat förbättrades, säger Emil Gillsjö.

I dag undervisas deras elever i årskurs 4 och 5 i nivågrupper flera gånger i veckan.

I fyran har alla lektioner i matematik schemalagts parallellt så att elever från två klasser kan blandas och föras samman i tre olika nivågrupper.

Eleverna kan byta grupp under läsåret

Madeleine Olsson och hennes kollegor i årskurs 5 har samma upplägg i matematik. I engelska görs uppdelningen inom klassen.

Det är lärarna som sätter grupperna men de är inte statiska utan eleverna kan byta grupp under terminen. Utöver elevernas ämnes- och språkkunskaper spelar även sociala faktorer roll vid indelningen.

De elever som behöver mer stöd arbetar fortsatt i mindre grupper. Trots att de snabbare elevgrupperna därmed blir större tycker lärarna att alla gynnas av nivåindelningen. Många starka elever höjer sina betyg ytterligare ett snäpp, berättar Emil Gillsjö.

– Det blir en väldigt hög nivå i de grupperna när lägsta nivån höjs generellt. Det är också mycket lättare för mig att inte ha flera olika nivåer på varje lektion. Alla kan få samma uppgifter och läxor, säger han.

Lärartäthet och lediga utrymmen två nycklar

Det faktum att Lingenässkolan har tre lärare på två parallellklasser på mellanstadiet och att det finns lediga salar där grupperna kan sprida ut sig är två viktiga förutsättningar. Dessutom har skolledningen köpt in nivåanpassade läromedel för att fler elever ska lämna årskurs 6 med godkända betyg.

Det är prioriteringar som har gett resultat, enligt Madeleine Olsson.

– När jag senast hade den svagaste matematikgruppen i årskurs 6 fick tio av tolv elever i den gruppen godkänt på nationella proven. Det hade aldrig hänt om de inte hade fått utmaningar på sin nivå, säger hon.

Några protester från föräldrar eller elever har lärarna inte nåtts av. De har inte heller märkt att elever upplever att det är stigmatiserande eller pinsamt att gå i en grupp där undervisningen håller ett lägre tempo.

– Vi pratar öppet i klassen om att alla har olika styrkor och behöver träna olika mycket på olika saker. Vissa räknar supersnabbt i matteboken. En annan är en fena på att sätta bollen i krysset. En tredje ritar jättefint. Ingen pekas ut som sämre än någon annan, säger Madeleine Olsson.