Här lyfter alla med nivågrupper i musik

Foto: Myelie Lendelund

”Nivåindelningen har gett mig en mer dynamisk arbetssituation”, säger musikläraren Carina Christiansen som nivågrupperar sina elever inför vårterminen i årskurs 9.

Fokus Musikaliskt starka elever får äntligen glänsa. Samtidigt klarar betydligt fler kursen utan ”snäll-E”. Läraren Carina Christiansen tycker att nivågrupper i slutet av högstadiet lyfter musikundervisningen – för alla.
– Det är otroligt stärkande att känna att alla kan lyckas.

Elina Lundberg

Idag 08:21

Det är inför högstadiets sista terminen som Carina Christiansen delar in i eleverna i olika undervisningsgrupper i musik utifrån deras förkunskaper och behov.

Att uppdelningen görs då är ingen slump. I nian vet Carina Christiansen mycket väl vad eleverna kan, vilka kompisar de trivs med och vilka ambitioner de har. Många av dem har haft henne som lärare sedan de började mellanstadiet på Solskiftesskolan i Österåker.

I årskurs 9 stundar också slutbetyg och val av gymnasieprogram. Att då kunna lägga undervisningen på två olika nivåer har flera fördelar, menar Carina Christiansen.

Elever med mer förkunskaper får en chans att ge sig på svårare och mer komplexa låtar och förbereda sig inför provspelningar till estetiska program.

Samtidigt kan elever som balanserar på godkäntgränsen få mer stöd och utmaningar på en nivå som passar dem.

– De elever som vill något med musiken, som ofta får klara sig själva annars, får äntligen ett sammanhang där de kan visa vad de går för. Men den största förändringen är faktiskt att betydligt fler klarar kursen utan ”snäll-E”. De eleverna blir så stärkta av att känna att de också kan lyckas, säger Carina Christiansen.

Inga negativa reaktioner på uppdelning

Likt många andra lärare har hon sett gapet växa mellan elever som spelar instrument på fritiden och elever utan vare sig uthållighet eller motivation att repetera. Länge kände Carina Christiansen att hon försummade båda grupperna.

För fyra år sedan lyfte hon därför frågan om nivågrupperingar med skolans rektor. Då hade hon redan – i samarbete med skolledningen och kollegor i teknik, bild och hem- och konsumentkunskap – fått till halvklassundervisning i musikämnet.

Därifrån var steget att dela in eleverna i nivågrupper den sista terminen inte långt.

– Det som krävdes var en enormt kompetent schemaläggare och en lösningsfokuserad rektor som litar på att det här är ett pedagogiskt klokt val, säger Carina Christiansen.

Carina Christiansen. Ålder: 38 år. Gör: Kommunövergripande förstelärare i musik i Österåkers kommun och musiklärare på Solskiftesskolan.

Något motstånd mot nivåindelningen har hon inte upplevt – varken inom eller utanför skolan. Men trots att protesterna uteblivit har Carina Christiansen känt en viss oro för hur vårdnadshavare och elever ska reagera vid uppdelningarna.

– Jag har fått en del frågor om det är så att elever i den lägre nivågruppen bara kan få E till exempel, men så är det självklart inte. Det finns elever i den gruppen som också når otroligt långt i sin utveckling när de får den hjälp de behöver.

Fem tips: Så får man nivågruppering att funka

För att få till halvklasser som kan nivågrupperas krävs fler lektioner i schemat. Varje lektion måste vara minst 45 minuter. En pusslande schemaläggare är en garanti för att timplanen inte hyvlas.'
Möter du motstånd kan du argumentera för att nivåindelningen ger alla elever större möjlighet att få del av material och undervisningssätt som främjar deras utveckling, oavsett förkunskaper.
Det finns flera fördelar med att nivåindela i årskurs 9. Dels har eleverna kommit en bit i sin mognadsprocess, dels finns tid att hjälpa dem som ska söka estetiska program. Samtidigt får övriga befästa baskunskaper.
Prata med den ämneslärare du schemaläggs emot och klassens mentor när du ska dela in i nivågrupper. De sociala aspekterna får inte glömmas bort vid gruppindelningen.
Arbeta relationellt och bygg upp ett trygghetskapital inför nivåindelningen. Motverka stigmatisering, elitism och avväpna negativa värderingar. Att E inte skulle vara ett bra betyg är inte sant.

”Skolan måste ta udden av elitismen”

Risken att elever känner sig sänkta för att de hamnat i den ”sämsta gruppen” måste hon som lärare vara redo att hantera, menar Carina Christiansen.

– Det är mitt jobb att peppa eleverna och få dem att se att uppdelningen ger mig större möjligheter att stötta dem. Där är min pedagogiska kompetens jätteviktig.

Att nivågrupperingen görs i slutet av årskurs 9 tror hon också är viktigt för att undvika stigmatisering och en sviktande självkänsla hos de eleverna. Vid det laget har alla stenkoll på vem i klassen som är vassast på matte, bäst på fotboll eller lirar gitarr som en gud.

– I årskurs 9 definieras de inte av nivåuppdelningen. De vet redan varandras styrkor och svagheter. Det samhället och skolan måste arbeta med är snarare att ta udden av elitismen. Det måste få vara okej att alla inte är bäst på allt. Det betyder inte att man är en sämre människa.