![](/contentassets/2d3400df56c64f3484d2fa64ec92fe19/skutehagsskolan_j0368.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Pratstunderna med barnen mitt i arbetet är viktiga för Mert Yalmaz och Agneta Axelsson som en del i relationsskapandet. Foto: Emelie Asplund
Stella Schwarz, Vilma Björk och Alice Söderholm vill gärna ha en sista koll från Agneta Axelsson innan de serverar mellanmålet. Foto: Emelie Asplund
Reportage
På fritidsavdelningen U-båten är det eleverna själva som fixar mellanmålet till sina kompisar.
– Vi ser gladare barn, barn som tror mer på sig själva och som ser att de är en del av ett sammanhang, säger Agneta Axelsson, lärare i fritidshem på Skutehagsskolan i Torslanda.
Snart ska vi få följa med de fem barnen i dagens mellanmålsgrupp och se hur det går till i verkligheten. Vi ska få se deras engagemang och ansvaret de tar för att deras kamrater ska få sitt mellanmål efter skolan. Men för att det inte ska visa sig vara en sådär perfekt verksamhet som det faktiskt verkar, vill Agneta Axelsson slänga in en brasklapp – som också är en viktig del av hennes pedagogik – om hur viktigt det är att misslyckas ibland! För även om hon den här dagen fäller en tår av lycka när hon hör barnen berömma sitt fritidshem, berättar hon också om dagar när hon varit nära att ge upp. Och att en sådan dag kom bara fjorton dagar före vårt besök.
Det märks att Agneta Axelsson, 50, har en fot i högskolans värld. Även om hon var över 40 när hon utbildade sig till lärare i fritidshem och bild, har hon redan jobbat som både VFU-handledare till lärarstudenter på plats, som VFU-lärare för flera fritidshem i Göteborg och som utvecklare av fritidshemmen i Torslanda. Hon använder gärna uttryck som ”situerat lärande”, ”ramfaktorer” och ”barns praktiker”. Och inte minst ”aktionsforskning”, för att belysa att hennes undervisning är som ett ständigt pågående forskningsprojekt, som aldrig får stagnera utan ständigt måste utvärderas. Och då ingår det att våga misslyckas, ompröva och tänka nytt.
Anledningen att hon för ungefär ett år sedan började jobba med mellanmål som ett pedagogiskt verktyg kom från just en sådan insikt. Hon var i full färd med fortbildning för sina kolleger. De läste litteratur, hade seminarier och workshops för att tillsammans vässa sin fritidspedagogik.
Agneta Axelsson är lärare i fritidshem och bild på Skutehagsskolan i Torslanda nära Göteborg. Foto: Emelie Asplund
– Plötsligt kände jag att vi var helt fel ute. Vi hade blivit så skolifierade och styrda av skolans ramfaktorer. Det kunde till exempel handla om hur vi skulle få till logistiken när alla fritidsavdelningarna skulle äta sitt mellanmål i matsalen och sedan lägga upp resten av eftermiddagen utifrån det. Eller att barnen var tvungna att ha fem tysta minuter i matsalen för att komma till ro och kunna börja äta. Det var så vuxenstyrt!
Mellanmålet var ju barnens egen stund, tänkte hon. Att tvingas sitta tyst skulle ta bort deras sociala samvaro. Och hur skulle de kunna skapa och bibehålla relationer om de var tvungna att stå i ett visst led eller ha en bestämd plats för att någon annan bestämt det?
Agneta Axelsson och hennes kollega Mert Yalmaz (blivande lärare i fritidshem) tog med sig köksmästaren Samir Sadzak och klurade på vad de kunde göra. Hur kunde de göra det trevligt för barnen?
– För mig var kärleken till maten viktig. Att få komma till fritids och känna doften av nybakat bröd och att barnen lär sig att vara i ett kök, säger Samir Sadzak.
I läroplanen hittade de mycket stöd för det de ville göra – som att barnen fick ta ansvar och styra hela mellanmålsprocessen från inventeringen i kylskåpet till avtorkning av borden. Och att de dessutom får göra hela processen i grupp, samarbeta med de vuxna i köket och att det blir naturligt för barnen att vara trevliga mot varandra runt matbordet.
– Det handlar om att stärka deras självkänsla och tillit till sig själva. Vi har till exempel sett att de ofta hittar verktyg för att lösa konflikter, säger Agneta Axelsson.
Agneta Axelsson och Mert Yalmaz satte ihop grupper utifrån sociogram (där barnen blev intervjuade om vilka kompisar de helst ville samarbeta med) och egna observationer. Grupper där varje barn skulle ha möjlighet att utvecklas och ta mer plats eller tvärtom, att lära sig lyssna in andra. Resultatet blev sex fasta grupper som sedan fick turas om att ta hand om mellanmålet.
– Det fungerade bra i ett år, tills för två veckor sedan då vi insåg att det vi tänkt från början motverkade sitt syfte i stället för att lyfta eleverna.
De berättar om suckande elever som inte längre tyckte det var roligt, vilket i sin tur sinkade processen för dem som fortfarande tyckte om att vara i mellanmålsgruppen.
– Det kommer alltid perioder där vi känner att det inte går längre och vi deppar ihop. Men så händer något när vi skrapar ihop oss igen och sätter oss och skruvar på vad vi kan göra. Om vi gör så här i stället, vad händer då? För allt handlar om att vi vill! Vi vill ju förändras och utvecklas hela tiden. För det här är och ska inte vara någon perfekt verksamhet!
När vi besöker U-båten har mellanmålsgrupperna precis blivit helt frivilliga. Vilma Björk, Lycke Nienhart, Alice Söderholm, Wilmer Ehrenborg och Stella Björk ska se till att det blir mat på borden. De kommer lite tidigare än resten av gruppen för att hinna med allt som behöver göras. Först en inventering av vad som finns i kylskåpet.
Vagnen är lastad med mellanmål. Lycke Nienhart kör runt bland borden och placerar ut bröd och pålägg så det räcker till alla. Foto: Emelie Asplund
– Har vi någon ost?
– Behöver vi grönsaker?
– Vi beställer fyra paprikor, för det brukar gå åt mycket. Och leverpastej.
– Nej, ta inte fram smöret än! Det kan bli dåligt om det står framme för länge. Det tar vi sist.
Till sin hjälp har de en inplastad clipboard med en lista på ingredienser med bildstöd. Här fyller de i sin beställning till köket. När de kommit överens om vad som ska beställas tar Vilma och Stella med sig vagnen ut till köket där de lämnar in sin beställning till köksmästaren Samir Sadzak. I matsalen börjar de andra fritidsgrupperna dyka upp för att äta sina mellanmål.
Under tiden har Wilmer lagt upp nybakat bröd, foccaccia, i korgar. Lycke står vid diskbänken och skär upp mer bröd.
– Vi lägger upp allting på vagnen först så blir det lättare att ta ut allt till borden sedan, säger Alice.
Det är tydligt att eleverna vet precis vad de behöver göra. De byter påsar i papperskorgar, lägger upp specialkost och pratar hela tiden med varandra för att försäkra sig om att de inte missat något.
– Vi gör det här för att vi vill hjälpa till. Vi lär oss hemkunskap, hur man ska bete sig i ett kök och vet hur man packar en diskmaskin. Jag fixar alltid min egen mellis hemma nu också. När mamma frågade hur jag lärt mig det, sa jag att det gjorde vi i skolan, säger Stella.
När Agneta Axelsson hör Stellas svar tåras hennes ögon.
– Det är så stort att få vara med och följa unga människors växande. De behöver andra som tror på dem och det är de personerna vi försöker vara här, säger hon.
Nu har det gått två veckor sedan de nya frivilliga grupperna infördes. Tror ni att det kommer att funka ett år till, som med de fasta grupperna?
– Nej, inte en chans att det här funkar om ett år! Det här kommer att hanteras olika av olika barn och vi har ingen aning om hur det utkristalliserar sig. Barnen vill inte heller alltid att vi gör samma sak. Det är bra att de får se att vuxna kan ändra sig, säger Agneta.
En stor fördel med fritidshemmet är att de inte är lika styrda av tiden som i skolan, menar Agneta Axelsson och Mert Yalmaz. Att det finns en frihet att låta barnen äga sin egen tid. Som den här dagen när barnen sitter kvar ovanligt länge vid borden.
– Jag kommer aldrig att få ut dem i dag. De har det så himla mysigt! Det är ju precis det här vi vill, att de ska kunna hänga kvar när de har det gott. Det är deras tid, därför kör vi inte ut dem, säger Agneta Axelsson.
Metodiken kring mellanmålet har också följt med i andra sammanhang, som när några barn tog initiativet till en cirkus och fick fria händer att fullfölja sin idé.
– De fick planera och fundera på hur de skulle göra för att ge utrymme till alla som ville vara med. Resultatet blev en supersuccé som de gjorde helt själva och som sedan visades för hela skolan. De tog verkligen ansvar hela vägen, säger Agneta Axelsson.
Kollegan Mert Yalmaz har inspirerat henne till att våga ”leda genom att följa”.
– Jag kan vara lite för strukturerad, men han har fått mig att slappna av mer och våga lita på processen. Nästa projekt ser ut att bli en avslutningsfest för alla treor, som barnen vill ordna själva. Det blir spännande att se vart det tar vägen.
Pratstunderna med barnen mitt i arbetet är viktiga för Mert Yalmaz och Agneta Axelsson som en del i relationsskapandet. Foto: Emelie Asplund
Skutehagsskolan i Torslanda utanför Göteborg är en F-6-skola. Här finns fem åldershomogena fritidsgrupper. I U-båten går cirka 40 treor, som äter mellanmål i sin egen lokal. Övriga fritidsgrupper äter mellanmålet i skolmatsalen.
LÄS ÄVEN
Djurberg: Tänk om vi inte fick prata
Odling ger eleverna smak för grönt
Fritidshemmets dag firades med bäst i test
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika Skolministerns fåordighet om fritidshemmets betydelse är sorglig, skriver redaktören Sara Djurberg.
Skolpolitik – Vi behöver se till att fritidshemmen har goda förutsättningar, säger skolministern.
Reportage På Svartedalsskolan i Göteborg går elever från grundskolan och den anpassade grundskolan på samma fritidshem.
Forskning Undervisningen i fritidshemmet har blivit alltför lik skolans, anser forskaren Alma Memišević.
Så gör vi Teaterstycket på engelska blev en arena för samverkan mellan lärare i fritidshem och klasslärare i Mörbylånga.
Aktuellt Fritidshemmens dag har firats i strålande sommarväder över hela landet. Möjligen samlades allra flest leksugna på Engelska skolan i Sundsvall: över 200 elever plus syskon och föräldrar.
Vi lärare debatt I en strävan efter erkännande har fritidshemmen de senaste åren utsatts för en systematisk ”skolifiering”. Men vet ni vad, nu får det räcka! skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Krönika Språkstörning passerar ofta obemärkt förbi, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Pedagogiska tips Efter mycket planerande kunde eleverna på fritidshemmet Vintergatan 3 i Malmö äntliga öppna sitt spa.
Panelen Vilka möjligheter till vila och återhämtning finns det för eleverna på ert fritidshem? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Forskning I skolan är det ett eget ämne – men teknik ingår också i fritidshemmets undervisning. Vad blir skillnaden?
Krönika Jag skulle vilja se att kommuner arbetar systematiskt med fritidshemmens likvärdighet på alla nivåer så att den enskilda fritidsläraren slipper dra en nitlott i fritidshemmets lotteri, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Arbetsmiljö Fritidshemmen har nått en milstolpe: över en halv miljon inskrivna barn. Men att andelen behöriga lärare fortfarande är så låg är ett stort bekymmer, anser Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.
Motoriklarmet Barn pysslar mindre än tidigare – men inte på Broholmskolan i Lidköping. Där ser eleverna pysslet som en av veckans höjdpunkter, berättar läraren i fritidshem Jennie Nilsson.
Motoriklarmet Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen.
Så gör vi Anna Danielsson och Camilla Strand utgick från elevernas stora intresse för spelet Among Us när de skapade en egen variant av spelet på fritidshemmet.
Reportage Johanna Nordin, rektor på Dackeskolan i Tingsryd, har en bakgrund som lärare i fritidshem. När elever behöver hjälp med språkutveckling och sociala relationer väljer hon ibland en ovanlig metod: ordinerar närvaro på fritidshemmet.
Krönika Jag tänker mycket på flickor. Hur de gång på gång blir åsidosatta, hårdare korrigerade och hur vi vuxna i skolans värld förväntar oss att de ska vara bättre socialt skillade än pojkar, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Krönika För mig är eleverna källan till energi som fyller på. Kramen man får i hallen, någon som glatt frågar vad som ska hända på fritidshemmet i eftermiddag eller samtalet på skolgården om Pokémon eller “Ronaldo eller Messi”, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Panelen Är det okej att säga ”nej, du får inte vara med”? Så här svarade fritidslärarna i panelen.
Reportage På Rösjöskolan uppmuntras barnen när de gör rätt i stället för att kritiseras när de gör fel.
Reportage Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.
Krönika Efter drygt ett år som utbildad och yrkesverksam lärare i fritidshem vill jag lyfta upp det som inte syns på ytan. Det som gör att folk mår dåligt, blir sjukskrivna eller säger upp sig.
Pedagogiska tips Frida Flinck ville få till en lärorik lek om allemansrätten. Genom att skapa en trollvärld i skogen dit barnen kommer in via en magisk portal fångade hon deras intresse.
Forskning Genom att ta en lekroll kan läraren bidra till att utveckla leken, enligt forskarna Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling.
Fritidshem Furuparksskolans elever har designat sparkar som allmänheten kan låna och för varje kilometer de färdas går ett bidrag till Sunderby sjukhus i Luleå.
Pedagogiska tips – Det bästa med det här temat är att det engagerar på ett så brett plan, säger Tilda Pehrsson, lärare i fritidshem.
Lärarutbildning Den 49-åriga tidigare fritidsledaren Maria Söderlind Jonasson blev just färdig lärare i fritidshem – efter två års studier på distans.
Krönika En del tänker att lärare i fritidshem är de där positiva och extroverta ja-sägarna, de som kör på tills de stupar, de som kan ta alla elever under vingarna på skoltid och rädda situationer som egentligen ligger på andra professioners bord.
Krönika ”Du kan väl hitta en ny kompis att leka med?”, försöker personalen. Varför säger vi så? Som om barn hur enkelt som helst leker med alla andra barn, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Vi är särskilt intresserade av hur lokala förutsättningar på olika skolor påverkar fritidshemmens verksamhet, säger forskningsledaren Helena Ackesjö.
Fortbildning Flerspråkighet, matematik på fritidspedagogiskt vis, relationell kompetens, ”lekens lotteri” och elevinflytande. Fritidshemmens rikskonferens bjöd på både teori och handfasta tips.
Lärarpriser Årets lärare i fritidshem 2023 har arbetat i fritidshemsverksamhet sedan han var 17 år och blivit känd för att lyfta fritidshemmet i debatten.
Forskning Nyutexaminerade lärare i fritidshem känner inte att deras unika kompetens tas tillvara på jobbet, visar en ny studie av forskarna Anne Kjellsdotter och Peter Erlandson.
Lärarpriser Fyra toppkandidater har utsetts bland de nominerade till ”Årets lärare i fritidshem” 2023.
Krönika Av någon anledning är det just fritidshemmet, där nästan hälften av skolans personal arbetar på vissa enheter, som ska klara sig själv. Jag har ofta undrat vem som ser den här gruppens behov på skolan, så att vi faktiskt kan få kvalitet, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Timplaner Lågstadieelever får längre skoldagar, med mer svenska, enligt ett förslag från Skolverket som lämnats till regeringen. Line Isaksson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse, är kritisk.– Se till att fritidshemmet får vara en plats där eleverna kan lära sig och utvecklas i stället.
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i fritidshem hur de är rustade för vintern när det gäller både arbetskläder och uteaktiviteter.
Krönika Det är ett spännande forskningsprojekt eftersom man här hoppas hitta argument som kan övertyga politikerna om fritidshemmets potential.
Sveriges lärare Alla lärare i fritidshem måste ha bra förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Det är en av utgångspunkterna för Sveriges Lärares Nationella råd för lärare i fritidshem.
Reportage Erik Kjellander studerar till lärare i fritidshem och jobbar samtidigt. Utbildningen har fått honom att ifrågasätta hur verksamheten bedrivs.
Planeringstid Daniella Crona sitter i Nationella rådet för fritidshem och vill prioritera en fråga framför andra: mer tid för planering.
Pedagogiska tips Skolan erbjuder väldoftande rätter i matsalen – och ordnar mängder av organiserade aktiviteter på rasterna. Därför vinner Västerstrandsskolan i Karlstad utmärkelsen ”Årets Pep-skola”.
Forskning Hur blir tiden på fritidshemmet meningsfull för barnen? Det är när personalen lyckas hantera balansen mellan barnens och de vuxnas önskemål – som inte alltid är så enkla att förena.
Pedagogiska tips En upphittad symaskin gav eleverna på Apelskolans fritidshem mersmak för att sy.
Forskning Hur ska fritidshemmen hitta jämvikten mellan styrning och frivillighet? Frågan har blivit ännu svårare sedan ett tydligare undervisningsuppdrag infördes 2016.
Så gör vi Barnen blir så stolta när de får vara fritidsfixare, säger läraren i fritidshem Rebecca Loorents.