
Pratstunderna med barnen mitt i arbetet är viktiga för Mert Yalmaz och Agneta Axelsson som en del i relationsskapandet. Foto: Emelie Asplund
Stella Schwarz, Vilma Björk och Alice Söderholm vill gärna ha en sista koll från Agneta Axelsson innan de serverar mellanmålet. Foto: Emelie Asplund
Reportage
På fritidsavdelningen U-båten är det eleverna själva som fixar mellanmålet till sina kompisar.
– Vi ser gladare barn, barn som tror mer på sig själva och som ser att de är en del av ett sammanhang, säger Agneta Axelsson, lärare i fritidshem på Skutehagsskolan i Torslanda.
Snart ska vi få följa med de fem barnen i dagens mellanmålsgrupp och se hur det går till i verkligheten. Vi ska få se deras engagemang och ansvaret de tar för att deras kamrater ska få sitt mellanmål efter skolan. Men för att det inte ska visa sig vara en sådär perfekt verksamhet som det faktiskt verkar, vill Agneta Axelsson slänga in en brasklapp – som också är en viktig del av hennes pedagogik – om hur viktigt det är att misslyckas ibland! För även om hon den här dagen fäller en tår av lycka när hon hör barnen berömma sitt fritidshem, berättar hon också om dagar när hon varit nära att ge upp. Och att en sådan dag kom bara fjorton dagar före vårt besök.
Det märks att Agneta Axelsson, 50, har en fot i högskolans värld. Även om hon var över 40 när hon utbildade sig till lärare i fritidshem och bild, har hon redan jobbat som både VFU-handledare till lärarstudenter på plats, som VFU-lärare för flera fritidshem i Göteborg och som utvecklare av fritidshemmen i Torslanda. Hon använder gärna uttryck som ”situerat lärande”, ”ramfaktorer” och ”barns praktiker”. Och inte minst ”aktionsforskning”, för att belysa att hennes undervisning är som ett ständigt pågående forskningsprojekt, som aldrig får stagnera utan ständigt måste utvärderas. Och då ingår det att våga misslyckas, ompröva och tänka nytt.
Anledningen att hon för ungefär ett år sedan började jobba med mellanmål som ett pedagogiskt verktyg kom från just en sådan insikt. Hon var i full färd med fortbildning för sina kolleger. De läste litteratur, hade seminarier och workshops för att tillsammans vässa sin fritidspedagogik.
Agneta Axelsson är lärare i fritidshem och bild på Skutehagsskolan i Torslanda nära Göteborg. Foto: Emelie Asplund
– Plötsligt kände jag att vi var helt fel ute. Vi hade blivit så skolifierade och styrda av skolans ramfaktorer. Det kunde till exempel handla om hur vi skulle få till logistiken när alla fritidsavdelningarna skulle äta sitt mellanmål i matsalen och sedan lägga upp resten av eftermiddagen utifrån det. Eller att barnen var tvungna att ha fem tysta minuter i matsalen för att komma till ro och kunna börja äta. Det var så vuxenstyrt!
Mellanmålet var ju barnens egen stund, tänkte hon. Att tvingas sitta tyst skulle ta bort deras sociala samvaro. Och hur skulle de kunna skapa och bibehålla relationer om de var tvungna att stå i ett visst led eller ha en bestämd plats för att någon annan bestämt det?
Agneta Axelsson och hennes kollega Mert Yalmaz (blivande lärare i fritidshem) tog med sig köksmästaren Samir Sadzak och klurade på vad de kunde göra. Hur kunde de göra det trevligt för barnen?
– För mig var kärleken till maten viktig. Att få komma till fritids och känna doften av nybakat bröd och att barnen lär sig att vara i ett kök, säger Samir Sadzak.
I läroplanen hittade de mycket stöd för det de ville göra – som att barnen fick ta ansvar och styra hela mellanmålsprocessen från inventeringen i kylskåpet till avtorkning av borden. Och att de dessutom får göra hela processen i grupp, samarbeta med de vuxna i köket och att det blir naturligt för barnen att vara trevliga mot varandra runt matbordet.
– Det handlar om att stärka deras självkänsla och tillit till sig själva. Vi har till exempel sett att de ofta hittar verktyg för att lösa konflikter, säger Agneta Axelsson.
Agneta Axelsson och Mert Yalmaz satte ihop grupper utifrån sociogram (där barnen blev intervjuade om vilka kompisar de helst ville samarbeta med) och egna observationer. Grupper där varje barn skulle ha möjlighet att utvecklas och ta mer plats eller tvärtom, att lära sig lyssna in andra. Resultatet blev sex fasta grupper som sedan fick turas om att ta hand om mellanmålet.
– Det fungerade bra i ett år, tills för två veckor sedan då vi insåg att det vi tänkt från början motverkade sitt syfte i stället för att lyfta eleverna.
De berättar om suckande elever som inte längre tyckte det var roligt, vilket i sin tur sinkade processen för dem som fortfarande tyckte om att vara i mellanmålsgruppen.
– Det kommer alltid perioder där vi känner att det inte går längre och vi deppar ihop. Men så händer något när vi skrapar ihop oss igen och sätter oss och skruvar på vad vi kan göra. Om vi gör så här i stället, vad händer då? För allt handlar om att vi vill! Vi vill ju förändras och utvecklas hela tiden. För det här är och ska inte vara någon perfekt verksamhet!
När vi besöker U-båten har mellanmålsgrupperna precis blivit helt frivilliga. Vilma Björk, Lycke Nienhart, Alice Söderholm, Wilmer Ehrenborg och Stella Björk ska se till att det blir mat på borden. De kommer lite tidigare än resten av gruppen för att hinna med allt som behöver göras. Först en inventering av vad som finns i kylskåpet.
Vagnen är lastad med mellanmål. Lycke Nienhart kör runt bland borden och placerar ut bröd och pålägg så det räcker till alla. Foto: Emelie Asplund
– Har vi någon ost?
– Behöver vi grönsaker?
– Vi beställer fyra paprikor, för det brukar gå åt mycket. Och leverpastej.
– Nej, ta inte fram smöret än! Det kan bli dåligt om det står framme för länge. Det tar vi sist.
Till sin hjälp har de en inplastad clipboard med en lista på ingredienser med bildstöd. Här fyller de i sin beställning till köket. När de kommit överens om vad som ska beställas tar Vilma och Stella med sig vagnen ut till köket där de lämnar in sin beställning till köksmästaren Samir Sadzak. I matsalen börjar de andra fritidsgrupperna dyka upp för att äta sina mellanmål.
Under tiden har Wilmer lagt upp nybakat bröd, foccaccia, i korgar. Lycke står vid diskbänken och skär upp mer bröd.
– Vi lägger upp allting på vagnen först så blir det lättare att ta ut allt till borden sedan, säger Alice.
Det är tydligt att eleverna vet precis vad de behöver göra. De byter påsar i papperskorgar, lägger upp specialkost och pratar hela tiden med varandra för att försäkra sig om att de inte missat något.
– Vi gör det här för att vi vill hjälpa till. Vi lär oss hemkunskap, hur man ska bete sig i ett kök och vet hur man packar en diskmaskin. Jag fixar alltid min egen mellis hemma nu också. När mamma frågade hur jag lärt mig det, sa jag att det gjorde vi i skolan, säger Stella.
När Agneta Axelsson hör Stellas svar tåras hennes ögon.
– Det är så stort att få vara med och följa unga människors växande. De behöver andra som tror på dem och det är de personerna vi försöker vara här, säger hon.
Nu har det gått två veckor sedan de nya frivilliga grupperna infördes. Tror ni att det kommer att funka ett år till, som med de fasta grupperna?
– Nej, inte en chans att det här funkar om ett år! Det här kommer att hanteras olika av olika barn och vi har ingen aning om hur det utkristalliserar sig. Barnen vill inte heller alltid att vi gör samma sak. Det är bra att de får se att vuxna kan ändra sig, säger Agneta.
En stor fördel med fritidshemmet är att de inte är lika styrda av tiden som i skolan, menar Agneta Axelsson och Mert Yalmaz. Att det finns en frihet att låta barnen äga sin egen tid. Som den här dagen när barnen sitter kvar ovanligt länge vid borden.
– Jag kommer aldrig att få ut dem i dag. De har det så himla mysigt! Det är ju precis det här vi vill, att de ska kunna hänga kvar när de har det gott. Det är deras tid, därför kör vi inte ut dem, säger Agneta Axelsson.
Metodiken kring mellanmålet har också följt med i andra sammanhang, som när några barn tog initiativet till en cirkus och fick fria händer att fullfölja sin idé.
– De fick planera och fundera på hur de skulle göra för att ge utrymme till alla som ville vara med. Resultatet blev en supersuccé som de gjorde helt själva och som sedan visades för hela skolan. De tog verkligen ansvar hela vägen, säger Agneta Axelsson.
Kollegan Mert Yalmaz har inspirerat henne till att våga ”leda genom att följa”.
– Jag kan vara lite för strukturerad, men han har fått mig att slappna av mer och våga lita på processen. Nästa projekt ser ut att bli en avslutningsfest för alla treor, som barnen vill ordna själva. Det blir spännande att se vart det tar vägen.
Pratstunderna med barnen mitt i arbetet är viktiga för Mert Yalmaz och Agneta Axelsson som en del i relationsskapandet. Foto: Emelie Asplund
Skutehagsskolan i Torslanda utanför Göteborg är en F-6-skola. Här finns fem åldershomogena fritidsgrupper. I U-båten går cirka 40 treor, som äter mellanmål i sin egen lokal. Övriga fritidsgrupper äter mellanmålet i skolmatsalen.
LÄS ÄVEN
Djurberg: Tänk om vi inte fick prata
Odling ger eleverna smak för grönt
Fritidshemmets dag firades med bäst i test
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Vi lärare debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Vi lärare debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Vi lärare debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Vi lärare debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling
Lokalhaveriet Utan bra verksamheter riskerar vi att barnen går hem från fritids och i förlängningen lockas till gäng på fritiden, säger Pontus Larsson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Lokalhaveriet ”Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen”, skriver en lärare i fritidshem i Fritidspedagogiks stora enkätundersökning.
Arbetsmiljö Personaltätheten på fritidshemmen i Ale kommun tillhör de sämsta i landet, trots fackets upprepade krav på förbättringar.
Vi lärare debatt Bygglekplatser har en förbisedd pedagogisk potential, skriver forskaren Maria Hammarsten.
Fritidshem ”Det är bara på loven vi kan bedriva undervisning”.
Gästkrönika Fritidshemmet ska vara en plats för barn – och med barnen i fokus, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson i en gästkrönika.
Krönika Det är inte konstigt att särskilt nya lärare hamnar i utsatta situationer, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Kompetensutveckling Hur kan fritidshemmen få sin rättmätiga roll på skolorna? Genom att fler rektorer går kurser i hur man leder fritidshem.
Så gör vi I en värld fylld av drakar har eleverna på fritidshemsavdelningen Ravinen i Luleå språkat och lärt tillsammans.
Forskning Ger vi barnen rätt förutsättningar till lek på rasterna? Det bör alla skolor fråga sig, anser forskaren Michelle Bergin.
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Panelen Är det kompensatoriska uppdraget ännu viktigare på sommaren? Tre fritidslärare svarar.