
Eleverna hjälps åt att tömma hinkarna med sättpotatis.
Hållbarhet Eleverna på Hemsjö fritidshem sår, skördar och smakar sina egna grödor. Grönsakerna äter de till lunch och mellis, eller tillagar själva på fritidshemmet. I odlingsprojektet får fritidshemmet in sina mål om hållbarhet, kost och rekreation.
Bakom en fristående villa på skolgården döljer sig en trädgård med ett växthus, några pallkragar och en odlingsbädd. Solrosor, brytbönor och majsplantor har vuxit sig höga längs med husväggen och i växthuset står utblommade tomatplantor och sallad. Nio elever i årskurs två och tre på fritidshemmet i Hemsjö utanför Alingsås har velat följa med till trädgården den här varma septemberdagen. De ska skörda grönsaker och smaka ätbara blommor.
Signe, Hugo och Lukas plockar en varsin majskolv.
– Ska vi göra popcorn av dem till mellomyset? frågar Lise-Lott Lindberg, lärare i fritidshem.
– Jaaa! ropar Hugo.
– Kan vi odla ananas? undrar Lukas.
Lise-Lott Lindberg svarar att de kan pröva.
Potatis, tomater, majs och bönor – det odlas massvis av grönsaker på Hemsjö fritidshem.
Eleverna har deltagit i det här odlingsprojektet sedan i början av året. De har planerat och förodlat inomhus, planterat och sått i trädgården. Ett par eftermiddagar i veckan under våren har intresserade elever skött om odlingen, rensat ogräs och vattnat.
– Att så och skörda de första grönsakerna på våren är nästan det roligaste. De flesta gillar tomater, säger Lise-Lott Lindberg.
Men att smaka på grönsakerna som mognat på hösten hör också till höjdpunkterna. Eleverna plockar brytbönor och alla vill testa lakritstagetes i en kruka. Det smakar verkligen lakrits, konstaterar de.
I odlingsprojektet får fritidshemmet in sitt övergripande mål om att ”må bra”, där hållbarhet, kost och rekreation ingår.
Vi diskuterar också hur vi ska leva för att hålla och må bra.
– Vi har i år jobbat med hållbarhet i det lilla, på individnivå. Mångfald i naturen och växtcykeln, som blir väldigt påtaglig för barnen. De pillar ur frön till nästa år, sår dem och ser grödorna växa för att slutligen äta dem. Vi diskuterar också hur vi ska leva för att hålla och må bra. Att vara i trädgården är en rekreation i sig. En del barn säger att det är det skönaste stället på skolan, säger Lise-Lott Lindberg.
Det händer flera saker medan barnen är där. De upptäcker en gräshoppa och en elev studerar en groda som kryper in under växthuset. Några skakar ner äpplen från äppelträdet.
Grönsakerna serveras till lunch och mellanmål genom ett samarbete med matsalspersonalen, som ställer upp skyltar på buffén när exempelvis gurka och persilja kommer från trädgården. Eleverna tillagar även själva det de odlat på fritidshemmet och har bland annat torkat majskorn som de poppat till Melodifestivalen i februari, gjort potatis- och grönkålschips, aroniabärsaft och maskrossirap. Förra säsongen räckte champinjonerna till svampsoppa till hela skolan. Fritidshemmet har dock ingen ambition att bli självförsörjande. Odlingen skapar däremot en förståelse för var maten kommer ifrån, säger Lise-Lott Lindberg.
När man sett det hela vägen från frö till grönsak, då blir det gott.
– När man sett det hela vägen från frö till grönsak, då blir det gott. Alla tyckte att grönkålschipsen var goda, de saltade och oljade in, och förundrades över att de blev krispiga. Jag lovar, lägger man till ordet ”chips” så älskar barnen grönkål!
Hon hämtar några hinkar med odlingspotatis, som eleverna hjälps åt att hälla ut i en skottkärra. De gräver fram några nävar småpotatisar.
– Vad tycker ni vi ska göra med dem? frågar Lise-Lott Lindberg.
– Chips! svarar barnen.
Försöket att odla vattenmelon, som var elevernas önskemål, fungerade däremot inte.
– Då diskuterade vi varför det inte gick. Det blir också en lärdom, säger Lise-Lott Lindberg.
Odlingsprojektet har smittat av sig på barnens egna lekar. Inspirerade av arbetet i trädgården startade några elever i våras en egen odling i skogskanten vid skolan. Utan inblandning av vuxna tog de med sig fröer hemifrån, grävde odlingsbäddar och sådde.
Eleverna hjälps åt att tömma hinkarna med sättpotatis.
– Vi bidrog med några fröpåsar, men i övrigt lade vi oss inte i. Vi ville observera vad de tagit med sig från odlingsprojektet. Det var magiskt att följa deras samarbete, hur de räknade och mätte och skrev lappar som visade vad de odlade. Det blev konflikter och förhandlingar kring vad de skulle odla, som de löste på egen hand.
Det fina med projektet har också varit samarbetet med föräldrar. De har hjälpt till med att vattna i trädgården under sommaren och bidragit med fröer och plantor.
I oktober är det i odlingsprojektets årshjul tid att ”ta avsked”, men fritidshemmet fortsätter i stället att odla inomhus i liten skala. I fönsterbrädan står redan mikroblad med bland annat rädisor, krasse och purjolök. Till våren planerar Lise-Lott Lindberg och hennes kollegor att få in det digitala i projektet. Då ska eleverna få göra filmer av sin odling.
– Det går att få in jättemycket från läroplanen. Vi har jobbat med estetiska uttrycksformer, eleverna har ritat och målat saker från trädgården, och sambandet med naturen. Barnen lär sig mer än vad man tror.
LÄS ÄVEN
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Vi lärare debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Vi lärare debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Vi lärare debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling
Lokalhaveriet Utan bra verksamheter riskerar vi att barnen går hem från fritids och i förlängningen lockas till gäng på fritiden, säger Pontus Larsson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Lokalhaveriet ”Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen”, skriver en lärare i fritidshem i Fritidspedagogiks stora enkätundersökning.
Arbetsmiljö Personaltätheten på fritidshemmen i Ale kommun tillhör de sämsta i landet, trots fackets upprepade krav på förbättringar.
Vi lärare debatt Bygglekplatser har en förbisedd pedagogisk potential, skriver forskaren Maria Hammarsten.
Fritidshem ”Det är bara på loven vi kan bedriva undervisning”.
Gästkrönika Fritidshemmet ska vara en plats för barn – och med barnen i fokus, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson i en gästkrönika.
Krönika Det är inte konstigt att särskilt nya lärare hamnar i utsatta situationer, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Kompetensutveckling Hur kan fritidshemmen få sin rättmätiga roll på skolorna? Genom att fler rektorer går kurser i hur man leder fritidshem.
Så gör vi I en värld fylld av drakar har eleverna på fritidshemsavdelningen Ravinen i Luleå språkat och lärt tillsammans.
Forskning Ger vi barnen rätt förutsättningar till lek på rasterna? Det bör alla skolor fråga sig, anser forskaren Michelle Bergin.
Gästkrönika På fritidshemmet sker språkutvecklingen varje dag, hela tiden, i det informella lärandet, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Panelen Är det kompensatoriska uppdraget ännu viktigare på sommaren? Tre fritidslärare svarar.
Krönika Du som bär på stress och dåligt samvete, du som blir bemött med oförståelse från chef och kollegor. Du som ser misär och känner dig konstant otillräcklig. Jag vill ge dig tröst, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.