Foto: SVT
Till startsidan
Annat Förskolan ska göra motsatsen till vad SVT-serien gör – söka sammanhangen som tar fram barnens ”bästa jag”.
Jag känner verkligen inte igen mig i den förskola som visas i ”Våra barns hemliga liv”. En förskola som försätter barn i olika tävlingsmoment för att de ska tränas i konflikthantering för att vi ska kunna jämföra hur 4-åringar agerar i förhållande till 6-åringar. Samtidigt som två specialister sitter och kommenterar barnen och generaliserar att ”så här är det … det är fullt naturligt … de kan inte i denna ålder …”
Häromdagen satt jag i reflektion med två arbetslag, med fantastiska pedagoger, där vi tillsammans tittar på vårt arbete med barnen och funderar över på vilket sätt barnen får goda och rika förutsättningar att utforska sin omvärld tillsammans med andra barn.
Med frestelser och syndabockar lockar man snarare fram barnets sämsta jag.
Ser vi att vi erbjuder barn lika förutsättningar i meningsfulla sammanhang? Sammanhang som skaparlust och glädje och utforskande. Erbjuder vi dem att vara i ett fängslande undersökande? Vi samtalar om vår roll som pedagoger och hur vi kan hjälpas åt för att skapa en undervisning och ett lärande som vilar på glädje och demokratins goda värden. Frågor som är djupa och svåra och kräver att vi om och om igen tittar på oss själva och på vår praktik.
Jag blir så oerhört berörd och imponerad över den barnsyn och kunskapssyn som träder fram i våra samtal. Vid ett av dessa beskriver de hur de äldre barnen är uppfyllda av sitt undersökande av träd och rötter, ställer sig frågor, tecknar hur rötterna dricker vatten under jorden och går ut på gården där de fotograferar rötterna till ett träd där flera rötter ligger väl synliga. Barnen funderar över om de rötterna kanske inte kan dricka vatten eftersom de ligger ovan jord? De närmar sig trädets liv med en sådan ömhet och empati. Vid detta tillfälle kan vi också se att när barnen är så uppfyllda av något intressant så vill de också dela det med andra, de vill hjälpa en yngre kompis så att hen också kan.
Vi samtalar också om det lärande som vi inte alltid ser vid första anblicken utan som ligger i mellanrummen eller bredvid lärandet, som en av pedagogerna säger. Vi ställer oss också frågan: Vilken skillnad blir det om barnen av egen kraft verkligen vill hjälpa och dela med sig än om de gör det för att vi vuxna säger att de ska det? Är det bara lydnad de lär sig då?
Vi vill skapa ännu fler omsorgsfulla, roliga, utmanande och undersökande sammanhang tillsammans med barnen, för sammanhangen gör mig till någon. Vi samtalar om vikten av att få vara i sammanhang som tar fram mitt bästa jag. Det innebär inte att det i vårt arbete är konfliktfritt utan konflikter uppstår och kan också ses som en motor för förhandlande och reflekterande där barnet tillsammans med vuxna och kompisar får göra sin röst hörd och lyssna på den andre för att samhandla, förhandla, samtala och reflektera kring det som sker för att förstå. Vi funderar också mycket över hur vi reflekterar med barnen i dag och hur vi kan bli än bättre på det.
Foto: SVT
Sedan kommer jag hem och får på bästa sändningstid i SVT se detta program medvetet sätta barnen i tävlingssituationer med godis till vinnarna. Som när de ska ta sig igenom en labyrint med dominoeffekt som hinder för att nå fram till sockervadd. Det är bara frågan om vem som river först och som då blir syndabocken. Vem blir först att inte kunna motstå frestelsen och sedan ljuga för att man tror att man inte får?
Är inte detta att sträva efter att ta fram barnets sämsta jag? Dessutom med kommentarer från specialisterna i rummet bredvid som säger att så här gör barn, att det är fullt normalt i den åldern. Kanske borde man snarare säga att det är fullt förståeligt att barn gör så i just en sådan av vuxna iscensatt situation?
Jag undrar vad barnen skulle säga om de också fick ge tillbaka till de vuxna om hur de upplevde situationerna. Vad tänker de om de vuxna? Vad tycker barnen om att sättas i sådana här situationer? Vad tänker de kring det de vuxna gjorde? Tycker barnen att det är okej att göra så?
Ett av barnen säger under samlingen att han har pratat med sina föräldrar och kommit överens om att han själv får bestämma att sluta om han inte vill vara kvar. Men ingen lyssnar, ingen kommenterar detta. I slutet av programmet får vi dock veta att han vill stanna ett tag till eftersom han i dag befann sig i det vinnande laget. Men hur känner han det i morgon, undrar jag.
Jag undrar också vilken förskola detta program visar och vilket som är dess syfte. Som förskollärare förstår jag inte det.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.