Här får lärare i allmän kurs verktyg att möta nya målgrupper

Tollare folkhögskola utanför Stockholm en mulen dag i november. 34 lärare som undervisar i allmän kurs från 19 folkhögskolor är samlade i Stor-stugan, en brun träbyggnad som ligger lite avsides från skolan. De deltar i den nystartade fortbildningskursen Allmän kurs i utveckling – fortbildning för lärare på allmän kurs. De sitter på folkhögskolevis i grupper kring runda bord och lyssnar till Gunnar Sundgren som bland annat talar om bildning, folkbildning och folkhögskolans särart. Gunnar Sundgren är professor emeritus på Stockholms universitet vid institutionen för pedagogik och didaktik, men han är också gammal folkhögskollärare, en gång aktiv i rörelsen Progressiv folkhögskola på 70-talet.

– Det var en så klok föreläsning, just hur han diskuterade med oss. Även om man har hört mycket tidigare tyckte jag det var väldigt bra, säger Åsa Holmqvist.

– Sista timmen var ju egentligen bara ett samtal med frågor från oss, säger Hans Hägglund.

Åsa Holmqvist och Hans Hägglund arbetar på Mullsjö folkhögskola, strax utanför Jönköping. Åsa Holmqvist gick Folkhögskollärarprogrammet kring millenieskiftet och har arbetat som folkhögskollärare på skolan sedan dess. Före det arbetade hon som elevassistent på skolan i många år.

Hans Hägglund är utbildad gymnasielärare som har arbetat på gymnasium i 15 år innan han för tre år sedan kom till Mullsjö. Han har själv gått på folkhögskola.

– Och mitt första lärarjobb var på Kjesäter folkhögskola, för 20 år sen. Sen jobbade jag på Komvux i tre år, under Kunskapslyftet.

Det är dag två av tre på kursen där man lyssnar till föreläsningar, har workshops och diskuterar med kollegor från andra folkhögskolor. På förmiddagen, denna andra dag, har man lyssnat på professorn i pedagogik, Bernt Gustavsson, som talat om bildning och folkbildning. Imorgon, den tredje och sista dagen, föreläser Alli Klapp, institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har skrivit om betyg, betygssättning och bedömning i skolan. Åsa Holmqvist var lite skeptisk till en början:

– Vi har läst hennes bok. När jag först såg den tänkte jag: varför ska jag läsa den? Jag sparar den till sist. Men den var jätteintressant! Även om hon inte är folkbildare gick det att omsätta hennes tänkande till folkhögskolan. Mina fördomar kom på skam där! Det öppnar ju ens tankevärld.  Ibland har man trott att man har tänkt färdigt men det har jag ju inte alls!

Det här är den första träffen av tre. Nästa gång är i februari och den tredje och

– De nya målgrupperna innebär ju nya utmaningar i klassrummet, säger Sam Paldanius, känd för sin forskning om undervisningen i folkhögskolan och som leder den nya kursen för allmänlärare.

avslutande träffen är i april nästa år.

Under denna träff ligger tyngdpunkten på Folkhögskolan som särskiljande utbildningsform och Bildning som lärande.

– Upplägget är verkligen bra, varvat teori och gruppövningar. Man får input av föreläsare och sen pratar vi konkret och praktiskt. På den här korta tiden har jag har fått väldigt många idéer i samtalen med kollegor, säger Hans Hägglund.

– Det här att ha läst litteraturen innan, sedan föreläsning och gruppövningar sätter igång enormt mycket tankar och ger idéer och inspiration, säger Åsa Holmqvist.

Det är ingen tillfällighet att de är två lärare från Mullsjö som går kursen. Så ser det ut också bland de andra som deltar. Två från varje folkhögskola. En skola skickade tre lärare. Det är en medveten inriktning från kursledningen som vänder sig till erfarna lärare som har arbetat minst två år i allmän kurs på folkhögskola. Syftet är att de ska stötta varandra och bidra till fortsatt utveckling av allmän kurs på skolan.

Det var namnet på kursen som väckte Åsa Holmqvist och Hans Hägglunds intresse att skicka in ansökan, att det var en fortbildningskurs som särskilt riktade sig till lärare i allmän kurs.

– För min del var det förändringsperspektivet i kursen som lockade, Allmän kurs i utveckling: hur kan vi på Mullsjö folkhögskola utveckla allmän kurs, få idéer och uppslag kring det? säger Hans Hägglund.

För Åsa Holmqvist kändes det lite som en räddningsplanka, att det var en kurs där man bland annat berörde de nya deltagargrupperna på folkhögskola.

– Jag har utbildat mig för att undervisa vuxna och det är inte det jag möter idag. De som kommer till folkhögskolan idag är unga, gymnasieungdomar, och många med funktionsnedsättningar, säger Åsa Holmqvist.

– Vi har också personer som är vana vid mer auktoritära skolsystem i andra länder, det blir en krock. Då gäller det att hitta verktyg och bemöta detta och se till att behålla det folkhögskolemässiga, säger Hans Hägglund.

– Men kruxet är att de elever som kommer till oss är väldigt gymnasifierade. De kommer ju ganska nyligen därifrån och de frågar: Vad ska jag göra för att få det högsta omdömet?, säger Åsa Holmqvist.

Ni får ägna er åt ett slags avprogrammering av gymnasietänkande?

– Absolut, väldigt mycket. Eleverna vill ha betyg. Så det gäller att inte fastna i det.

Kursen är ett svar på en efterfrågan från många lärare i allmän kurs berättar de tre kursledarna Sam Paldanius, Johanna Winbladh och Ambika Hansell Ek när vi sitter i Tollares fullproppade matsal, vars generösa buffé lockat ett stort antal matgäster från trakten.

– Det är lärare i allmän kurs som både efterfrågat och varit med att påverka

Ambika Hansell Ek och Johanna Winbladh arbetar på Folkhögskolornas serviceorganisation, FSO och ser till att allt fungerar under kursen. Det är folkhögskolornas huvudmän som gett FSO i uppdrag att anordna kursen. Foto: Staffan Myrbäck

innehållet i olika workshops, säger Ambika Hansell EK.

Tillsammans med Johanna Winbladh är hon processledare för kursen, alltså ser till att allt fungerar mellan föreläsningarna och säkrar det folkbildningsmässiga med gruppövningar och diskussioner. Båda arbetar på Folkhögskolornas serviceorganisation, FSO, en gemensam serviceorganisation för landets 154 folkhögskolor, som skapats av rörelseskolornas och de offentliga folkhögskolornas intresseorganisationer, RIO och OFI .

Johanna Winbladh har arbetat sju år i Allmän kurs på Wiks folkhögskola och Ambika Hansell Ek har varit kursföreståndare och arbetat som ämneslärare i allmän kurs i nio år på tre folkhögskolor i Skåne.

Ansvarig för kursen är Sam Paldanius från Örebro universitet, mest känd för sin forskning om hur det går till när folkhögskollärare i undervisar i klassrummet. Han är en av föreläsarna och har varit med att utforma innehållet. Han är även examinator då kursen är en universitetsutbildning som ger 7,5 poäng.

Ett av de önskemål som efterfrågades i undersökningen om folkhögskollärare som gjordes 2013 var att de ville ha mer kunskap om olika slag av neuropsykiatriska funktionsvariationer, mer specialpedagogik, något som också är synligt bland de föreläsare som anlitats till kursen. Den första träffen har handlat mycket om bildningens betydelse i folkhögskola. Nästa delkurs i februari har som tema hur man undervisar heterogena grupper.

En viktig del av utbildningen är också erfarenhetsutbytet mellan lärarna.

– De nya målgrupperna i allmän kurs innebär ju nya utmaningar i klassrumssituationen, hur man jobbar med de nya deltagarna och där de kan dela didaktiska tips med varandra, säger Sam Paldanius.

I utvärderingarna efter kursen är det tydligt att just erfarenhetsutbytet varit ett uppskattat inslag, som en av deltagarna skrev: Oj allt, att få samtala med mina kollegor på alla plan. Fått insyn hur andra folkhögskolor fungerar. Känslan av att vi snart ses igen.

– De var supernöjda. Den här första kursen fokuserade mycket på bildning och bildning som lärande. Det var många som tyckte det var värdefullt att få bottna i det, vad är det som är bildning på allmän kurs idag?  Och så det som alltid brukar komma fram, erfarenhetsutbytet, att få träffa andra som jobbar med samma sak var det många som uppskattade, säger Johanna Winbladh efter kursen.

Åsa Holmqvist och Hans Hägg--lund är väldigt nöjda.

– Det här borde vara återkommande för alla folkhögskolor, vart tredje år, ett rullande schema, där man får träffa varandra och ta del av hur man jobbar på andra folkhögskolor, säger Hans Hägglund.