Alva Tång skriver egen musik och håller på att spela in en singel.
Till startsidan
Reportage Brunnsviks folkhögskola i Borlänge har fått högskolestatus och examensrätt för en helt ny utbildning: Brunnsviks enskilda musikhögskola, Bemu. Utbildningen vill vara en grogrund för nya artister. Vill man spela dansband eller kosmisk meditationsmusik så går det lika bra som pop och rock.
Alva Tång står vid mikrofonen och sjunger en egenskriven låt. Inne i studiorummet sitter Julius Wiklund vid mixerbordet och provar olika effekter. Rasmus Blomqvist och Linda Wennberg sitter bakom honom och lyssnar. De tillhör alla den första kullen studenter som började på Bemu i höst.
– Vi samarbetar mycket och lyssnar på varandras musik. Det finns helt klart en folkhögskolevibe, eftersom klassen är så liten och intim, säger Julius Wiklund.
Flera av studenterna har tidigare gått på folkhögskoleutbildningen Brunnsvik Creative Music. Bemu är nästa steg i utvecklingen och en möjlighet att satsa mer på sitt artisteri, menar Linda Wennberg.
– Jag har pluggat musik tidigare och blev musiklärare. Så kände jag att jag inte ville ge upp rockstjärnedrömmen redan och då dök den här utbildningen upp. Att man får skräddarsy innehållet utifrån sitt eget skapande var som klippt och skuret för mig.
Alva Tång skriver egen musik och håller på att spela in en singel.
Studenterna kan vara på skolan dygnet runt, om de så vill. De får också vara med och önska hur de olika delkurserna ska utformas och vilka gästlärare som ska tillfrågas. Under två år lär de sig låtskrivande, musikproduktion, ljudteknik och branschkunskap och får sätta upp egna mål för karriären.
– När de är klara får de en högskoleexamen som musikskapare. Vi ville inte kalla utbildningen för låtskrivare, eftersom musik kan vara så mycket mer än att skriva hitlåtar. Men vill man skriva hitlåtar så får man naturligtvis göra det, säger Peter Holmstedt, rektor på Bemu.
Han har tidigare arbetat som musiklärare på Brunnsviks folkhögskola och har en bakgrund som musiker. Idén om att starta en konstnärlig högskoleutbildning kom när Piteå musikhögskola lade ner en högskoleutbildning, som de drivit under ett par år i Borlänge.
– Jag började skissa på en idé om en lokal högskoleutbildning. Då klev Brunnsviks folkhögskola in och sa att det här låter spännande ur ett folkbildningsperspektiv. De erbjöd sig att vara huvudman, vilket jag tycker var modigt gjort av dem.
Studenterna samarbetar mycket och ger varandra feedback. Julius Wiklund hjälper Alva Tång att förbereda en inspelning.
Bemu drivs alltså av Brunnsviks folkhögskola, men är skild från skolans övriga verksamhet och har egna lärare. På så sätt är den landets första högskoleutbildning som drivs av en folkhögskola.
– Det finns fler gemensamma delar mellan högskoleutbildningen och folkhögskolan än man tror, som synen på kunskap, pedagogiken, det kritiska tänkandet och att man sätter in det man gör i ett sammanhang. Skillnaden är att akademin inte är rörelsedriven och att den är mer uppstyrd av lagar och regler. Men jag tycker att de olika delarna berikar varandra, säger Peter Holmstedt.
Varför kände han då att det var viktigt med en konstnärlig högskoleutbildning, utöver den musikutbildning som redan finns på Brunnsvik?
– Högskolan är ett forum där det kritiska tänkandet, sökandet efter något nytt och reflektionen kan fördjupas samtidigt som det finns en större möjlighet att jobba internationellt, med internationella lärare och utbyten. Som musikskapare i dag behöver man tänka globalt och då är högskolan en bra plattform. Det finns inte riktigt samma möjligheter inom folkhögskolans ramar.
En central idé med utbildningen är att studenterna ska hitta sitt uttryck. Jakob Grundtman som undervisar i ljudteknik och musikproduktion tycker att högskolan innebär en mer seriös nivå.
– Den stora skillnaden jämfört med folkhögskoleutbildningen är nog att de som går här verkligen vill göra något med sin musik. Men målen sätter de upp själva, vi lärare följer utvecklingen och kommer med input. Många byter genrer och provar på olika saker under utbildningens gång, det krävs att man får tid med sitt skapande och det får man här.
Det är också viktigt att kunna grunderna i musikproduktion och ljudteknik, även om man inte vill jobba med just det, menar Jakob Grundtman.
– Det handlar om att få koll på sin musik och hur den ska låta, om man till exempel ska jobba med en producent i framtiden. Att kunna kommunicera hur man vill ha det är viktigt för att ta makten över sitt artisteri.
Utbildningen har 15 utbildningsplatser och när båda årskurserna har startat kommer sex lärare att arbeta här, utöver gästlärare och föreläsare. Många musiker kommer att föreläsa och då är alla välkomna.
– Det är vårt sätt att ge tillbaka något till allmänheten. Skolan är finansierad med skattepengar och om vi tar hit en härlig föreläsare som också spelar några låtar ska alla som vill kunna ta del av det, menar Peter Holmstedt.
Men i höst är inte alla utbildningsplatser fyllda. Det beror inte på söktrycket, utan på urvalet.
– Vi valde ut de personer som vi trodde hade bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Nu har vi en jättebra kull med studenter som är på skolan nästan hela tiden, samarbetar med varandra och hjälper varandra, precis som vi hade önskat.
Ingångarna till utbildningen kan vara helt olika, betonar Peter Holmstedt.
– Man kan bli artist på så många sätt. En del vill göra något kommersiellt, andra kanske går här för sitt eget livs skull. I dag när nyttotänket är så utbrett känns det extra viktigt att erbjuda en utbildning där man kan gå för sin egen skull, för att det ger något på ett personligt plan. Vi har ingen genrebegränsning, vill man spela dansband eller kosmisk meditationsmusik så går det lika bra som pop och rock.
I dag delar Bemu lokaler med Rytmus musikgymnasium. Men nästa år ska högskoleutbildningen flytta tvärs över gatan, till Borlänges gamla brandstation. Peter Holmstedt ser det som en ny period av stadens långa musikhistoria. Från Borlänge kommer en mängd kända band och musiker som Sator, Miss Li och Mando Diao, och musikfestivalen Peace & Love började arrangerades här 2009.
– Jag har vuxit upp i Borlänge och började spela som 15-åring. Vi behövde replokaler och då fick vi vara i källaren på den här skolan. Staden har alltid stöttat musiklivet och gjorde sedan i ordning Rockhuset, med elva replokaler och en studio som man fick vara i för 300 spänn i månaden. Hur många kommuner kan erbjuda det? På samma sätt vill vi på Bemu vara en grogrund för nya artister, säger han.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.