Det levande samtalet en förnyelsebar energiform
Krönika Vi var sådär 15 stycken i början. Det ekade lite under lunchsamtalen i den stora salen och vi lärare och deltagare skämtade om lampan i korridoren som tändes när vi kom. Den tänds – alltså ÄR vi! Vi flyttade för trivselns skull in lunchen i ett lite mindre rum och efter ett tag lös lampan i korridoren ganska ihållande med fler och fler som hittade till oss.
Katarina Korp är platsansvarig lärare på Sta Birgittas folkhögskola filial i Södertälje. På fritiden sjunger hon i bluesbandet Blues Section
S:ta Birgittas folkhögskola slog upp dörrarna till en ny folkhögskoleverksamhet i Södertälje i augusti 2016. Deltagarantalet har sedan dess fyrdubblats och lunchen har fått flytta ut i stora salen igen. Vi har allmän kurs på grund- och gymnasienivå. Till grundkursen hittar framförallt kvinnor som vill läsa svenska som andraspråk. Vi har också startat SMF-kurser och en ett-årig behandlingsassistentutbildning i samarbete med arbetsförmedlingen. Dagarna innehåller gemensam samling på förmiddagen som deltagare ofta håller i och rörelse i fem minuter på eftermiddagen. Då kan det bli allt från kull till gymnastik.
Vad är det då som formar en folkhögskola? Så att det liksom blir folkhögskola? När deltagare och lärare och möbler, internet, schema och policydokument är på plats? Då har vi det levande samtalet.
När jag deltog i att starta en folkhögskola i Kurdistanregionen i norra Irak kom sex lärare från regionen till Sverige för en månads fortbildning på folkhögskola. I utvärderingen av månaden berättade de att det de främst tog med sig var de inledande planeringsdagarna på folkhögskolan, när lärarna kom tillbaka efter sommarledighet. ”Ni kramade om varandra!” kommenterade de. Glädjen i mötet, de engagerade samtalen, såväl med kollegor som deltagare – just det fångade de upp. Jag anade att den reflektionen om en helt annan lärarroll, en annan profession som bygger på samtal och dialog, skulle vara rätt grund att bygga en folkhögskola i Kurdistanregionen på.
På varje folkhögskola behöver det levande samtalet vara den förnyelsebara energiform som driver verksamheten. Som formar atmosfären, mötena med alla. Samtalet utgör grunden för demokrati i det att vi får möjlighet att formulera oss om vår verklighet, våra visioner och drömmar, bli lyssnade till och få lyssna till. Och göra verklighet av. Samtalet behöver plats för att formulera nytt och det behöver tid i våra organisationer och planeringar. Det är förmodligen samtalet som burit oss i 150 år.
Vi samtalar – alltså ÄR vi!
