Hugo Malm ser ett behov av förändring både gällande hur vi tänker och agerar som individer och kollektiv. Foto: Maiwand K.
Han förbereder för kaos
Till våren ska Hugo Malm undervisa om beredskap på Holma folkhögskola. Foto: Maiwand K
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Men det är viktigt att inte skrämmas när man undervisar om de här frågorna, betonar folkhögskolläraren Hugo Malm. Och att kunskap om odling medför minskad sårbarhet.
Hugo Malm har undervisat i kursen ”Ställa om” i åtta år, på Holma folkhögskola. Kursen innehöll moment om krisberedskap, permakultur, självhushållning och aktivt medborgarskap. När kursen inleddes hade frågor om beredskap, krissituationer och hot om krig inte samma fokus som i dag.
– För åtta år sedan sågs man lite som en foliehatt när man berättade att man arbetade med krisberedskap. Men den inställningen har verkligen ändrats, säger Hugo Malm.
En starkt bidragande orsak till ökat intresse för beredskap är kriget i Ukraina, förstås. Men även pandemin med covid-19 och medlemskapet i Nato har spelat in, menar Hugo Malm.
Nu arbetar han med att ta fram ett fortbildningsprogram om beredskap för folkhögskollärare och gymnasielärare på naturbruksgymnasier. Det är en halvtidstjänst vid Länsstyrelsernas södra civilområde. Samtidigt förbereder han en kurs i beredskap som ska starta på Holma folkhögskola efter årsskiftet.
Varför är folkhögskollärare en speciellt viktig yrkesgrupp för beredskap?
– Det handlar bland annat om den målgrupp som vi möter på allmän kurs. Studier visar att unga lågutbildade och utrikesfödda i lägre utsträckning har tagit till sig vikten av hemberedskap. Fortbildningen av lärare kommer bland annat innehålla moment om kollektivt agerande.
Hugo Malm har varit tjänstledig under hösten för att arbeta med beredskap på Länsstyrelsernas och Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: K Maiwand.
– Försvarsvilja kan inte vara ”jag och min bunker”, då blir det ”prepping” och
det är något annat. Information om Nato och totalförsvar kommer också att ingå i utbildningen av lärarna. Folkhögskolan är snabbfotad och har alltid jobbat med aktuella frågor, säger han.
Profilkursen för deltagare på Holma folkhögskola kommer att vara på halvtid en termin med studier på plats. En del av kursen kommer handla om livsmedelsberedskap eftersom skolan har sin profil med hållbarhet och odling.
– Om fler personer lär sig att odla mat så blir samhället mindre sårbart. Det som är hållbart är ofta bra för beredskap.
Kan Sverige drabbas av en matkris?
– I viss mån har vi nyligen drabbats. Under pandemin var det svårt att få in vissa varor och i början av kriget i Ukraina var det problem med konstgödsel, som vi tidigare köpt in från Belarus och Ryssland. På ett sätt är vi grodan som långsamt kokas i kastrullen utan att märka av det. För fem år sedan hade nog ingen kunnat tro att vi skulle drabbas av pandemi, torka och krig i vårt närområde. Men ändå sitter många och undrar om det kan bli en kris igen, säger han.
Foto: Maiwand K
På ett sätt kan det vara tungt att arbeta med frågor om olika hot och beredskap men Hugo Malm blir lyft av att träffa tidigare deltagare.
– När man undervisar om beredskap är det viktigt att inte skrämma människor. Man måste visa på lösningar och vikten av att göra saker tillsammans.
LÄS MER
