» Konstkurs på distans för döva är en demokratisk fråga«
Månadens linje Pandemin ledde till en ny kurs på de dövas folkhögskola, SIMA: En konstkurs på distans för döva.
Hien Wollinger är konstlärare på de dövas folkhögskola, SIMAS, i Åkarp
SIMA folkhögskola är en teckenspråkig skola för döva som finns på fyra orter i Sverige: Örebro, Stockholm, Göteborg samt Åkarp, strax norr om Malmö. Sedan många år har man en konstkurs på simas enhet i Åkarp, den enda konstkursen för döva i Sverige.
– För många döva finns inte den här möjligheten att uttrycka sig i bild och konst på teckenspråk. För hörande finns det många konstkurser på folkhögskola och i studiecirkelform men för döva finns det få möjligheter att lära sig konst, konsthistoria och kunna diskutera konst med lärarna på teckenspråk, säger Hien Wollinger, bildlärare på sima i Åkarp sedan tio år.
När lärarna förra våren tvingades ställa om och anpassa sina kurser till distansundervisning fick Hien Wollinger en idé. I många år har hon undervisat i konst och keramik på enheten i Åkarp. Deltagarna har i regel kommit från områden nära skolan och bestått av sju, åtta deltagare.
– Många har sagt att de tycker det är synd att kursen inte finns på fler platser i Sverige. Men när vi ställde om och jobbade på distans kände jag att det går bra att undervisa i konst på distans!
Så man beslöt att starta en distanskurs under vårterminen och fick fler sökande än vad man räknat med.
– Dövsamhället är ju ganska litet. Vi var glada om vi fick sex sökande men vi kunde tänka oss anta tio, tolv deltagare. Vi fick dubbelt så många, 22 sökande, så vi har utökat antalet platser eftersom vi vill erbjuda så många som möjligt plats på kursen.
Distanskursen har lett till att man får kursdeltagare från hela Sverige.
– Vi ska spela in föreläsningar på teckenspråk. Sen har vi både gruppsamtal och enskilda samtal över nätet där vi diskuterar hur man kan jobba vidare med sin konst.
Men lärarna på sima är också vana vid att hålla kontakt över nätet eftersom man finns på fyra platser i landet.
– Vi har ganska mycket kontakt med varandra sedan tidigare. Eftersom vi är en liten folkhögskola tar vi hjälp av varandras kompetenser på de olika enheterna. Här i Åkarp har vi ingen engelskalärare men det finns på enheten i Örebro, som undervisar våra deltagare i Åkarp på distans. Så vi har redan jobbat på det sättet under lång tid.
Men det är viktigt att det tekniska fungerar när det sker på teckenspråk. Den måste klara av rörelser. Det får inte bli hack och avbrott.
– När man pratar är bildkvaliteten inte det viktigaste men när man använder teckenspråk är det väldigt viktigt.
Det är framför allt en sak Hien Wollinger vill lyfta fram när det gäller distanskursen.
– Jag ser det som en demokratisk fråga, en tillgänglighetsfråga, att döva i hela Sverige ska ha möjlighet att få studera bild och konst på sitt eget språk.