Enkäten skickades ut med Grundskollärarens, Ämneslärarens och Yrkeslärarens nyhetsbrev och har besvarats av totalt 2 404 lärare.
Till startsidan
Otydligheten om vad mentorskapet innebär ökar arbetsbördan för lärarna, menar Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén. Foto: Pär Bäckström
Mentorskap Mentorskapet sväller eftersom det är otydligt vad som egentligen ingår i rollen. Det menar Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, som nu kräver att uppdraget regleras.
Sveriges Lärare kräver att mentorsuppdraget avgränsas för att lärare ska mäkta med den rollen. Hur ska det gå till?
– Vi har fattat beslut om hur vi ser på mentorskap i grundskolan men vi håller fortfarande på och jobbar med gymnasiet. Det vi ser är att mentorskapet sväller eftersom det inte finns definierat vad som ska ingå i den rollen, vilket riskerar att leda till att lärarnas kärnuppdrag får stå tillbaka. Därför vill vi tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska ingå i mentorskapet, säger Åsa Fahlén.
Hur då, rent konkret?
– Vi vill att mentorskapet ska tas med i tjänstefördelningen och det ska avsättas tid till det. Sedan vill vi också att skollagen och läroplanen skrivs om. I dag finns det skrivningar som gör att vårdnadshavare ser sig själva som kunder och ställer stora krav. Vi anser att det måste bli tydligare att det är professionen som avgör hur samarbetet med vårdnadshavare ska se ut.
– Mentorskapet kan bli olika stort beroende på kommun och elevunderlag. I vissa fall behövs det mer tid och då ska den tiden ingå. Och så måste det finnas rutiner för när det är dags att bolla vidare till elevhälsan.
Ni lyfter fram heltidsmentorskap som en bra modell. Kan det inte finnas en risk att undervisningen vingklipps om lärare blir av med mentorskapet och relationen till eleven därmed försvagas?
– Ju yngre eleverna är och ju oftare du möter dem, desto naturligare blir det att inte särskilja uppdragen. Däremot kan det vara lämpligt att någon annan kommer in på skolor där läraruppdraget drunknar i kontakten med socialtjänst och polis.
Många lärare liknar mentorskapet vid att arbeta som kurator. Kommer det att förändras?
– Elevernas mående spelar alltid en roll för möjligheterna att undervisa. Det ansvaret, liksom en god relation till eleverna, ingår alltid i läraruppdraget. Däremot skulle man behöva titta närmare på när det är dags för andra att ta vid. Därför har vi krävt att man bygger ut bup. Vi vet ju att vårdgarantin, som säger att eleverna ska få träffa någon inom en viss tid, inte fungerar. Och det är ju det som gör att det kan vara svårt för en lärare att släppa saker. När man inte vet vad som förväntas riskerar arbetet att bli så tungt att man inte orkar undervisa. Och då har vi misslyckats.
Enkäten skickades ut med Grundskollärarens, Ämneslärarens och Yrkeslärarens nyhetsbrev och har besvarats av totalt 2 404 lärare.
Krönika Svenskläraren om att det sällan är boken som är problemet när elever vägrar att läsa.
Debatt Lektorn: ”Den nuvarande situationen får konsekvenser för elevernas lärande.”
Debatt ”Vi måste se texter för att kunna skriva texter själva.”
Panelen Så tänker tre lärare i svenska om skönlitteratur i skolan.
Debatt ”Fler uppmärksamhetstjuvar och dopamingodis än någonsin.”
Läroplanshaveriet Moderaterna om Ämneslärarens granskning: ”Mycket, mycket allvarligt.”
Lektionstipset Så enkelt förflyttar italienskläraren i Göteborg sina elever till ett kafé i Rom.
Nationella prov Skolverkets nya siffror bekräftar svensklärarnas farhågor.
Forskning Forskaren: Själva undervisningen är fortfarande i hög grad traditionell.
Krönika ”Om eleven väljer att inte anstränga sig går det inte att lära sig, hur mycket läraren än försöker.”
Debatt Erik Cardelus om att svenska skolor borde inspireras av den danske succérektorn.
Forskning ”Det är en stor utmaning för nästan alla lärare i engelska”
Reportage Håkan Sjöberg är den enda verksamma läraren i läroplansutredningens expertråd.
Debatt ”Sans och saklighet tenderar att hamna i bakgrunden.”
Debatt Svenskläraren om att nationella proven ger ett svajigt underlag.
Läroplanshaveriet Redaktören: Nu krävs en genomtänkt nödplan från regeringen.
Nationella prov Svenskläraren om att 94 procent får minst E på provet.
Krönika ”Skillnaderna i fokus från våra geografiböcker var oerhört påtaglig.”
Läsning Handelshögskolan: Många unga saknar en naturlig introduktion till läsning.
Läroplanshaveriet Regeringen kritiseras för snäva tidsramar till Skolverket – men ger ingen intervju.
Debatt ”Läsning och skrivande inte kan reduceras till svensklektionerna.”
Debatt Erik Cardelus: De förstod att utbildning och utveckling hänger ihop.
Läroplanshaveriet Kommer inte göra ett omtag: ”Varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.”
Läroplanshaveriet ”Tydligt att Skolverket värderar lärares beprövade erfarenhet väldigt, väldigt lågt.”
Läroplanshaveriet Professorerna om hårda kritiken: ”Vi måste bevaka vårt ämne.”
Läroplanshaveriet Agneta Gulz om forskarnas rekommendationer: ”Styr 180 grader åt fel håll.”
Läroplanshaveriet Riksrevisionen efter nya sågningen av Skolverket: Följer ett bekant mönster.
Läroplanshaveriet Professorns uppmaning till Skolverket: ”Riv upp och börja om”.
Panelen Så svarar tre lärare i svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Forskning Forskaren: Eleverna efterfrågar läroböcker.
Forskning Forskaren: ”Man talar till exempel om att eleverna måste bli förberedda inför nationella prov.”
Reportage Tyskläraren: ”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt.”
Krönika ”De stora resurserna måste sättas in så tidigt som möjligt.”
Lektionstipset Engelskläraren om uppgiften som triggar både fantasin och språkkunskaperna.
Debatt ”Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering.”
Läsinlärning Ministern: ”Ingen elev ska längre få en Ipad eller hörlurar i stället för läsning.”
Forskning Expertens krav efter hårda kritiken mot skolmyndigheterna.
Debatt ”Ett av få moment som i praktiken garanterar att prestationen är elevens egen.”
Krönika ”Skapas en illusion av att språket bara betyder något i just ämnet svenska.”
Debatt Erik Cardelus: Bad Bunny visar något djupt relevant för skolan.
Debatt Engelskläraren: När eleverna når högskolan blir detta glapp smärtsamt tydligt.
Debatt Tyskläraren: Elevernas förkunskaper är så låga – trots att de läst språket sedan årskurs 6.
Skrivkrisen Läraren: ”Det är katastrofalt. Vi får en generation som inte kan uttrycka sig.”
Skrivkrisen ”Vi måste sätta ner foten i en ny kursplan.”
Skrivkrisen Professorn: Stark felaktig föreställning att elever lär sig att skriva genom fri lek.
Skrivkrisen ”Inga skrivregler följs. Stor och liten bokstav blandas utan hänsyn. Ordföljden är bedrövlig.”
Skrivkrisen Rådgivaren: ”Det kan vara avstigmatiserande.”
Skrivkrisen ”Vi skjuter bara problemen framför oss.”
Krönika Svenskläraren: ”Det gör något med självkänslan att inte kunna.”
Krönika Redaktören: Det borde vara självklart att alla elever får med sig skrivandets byggstenar.