Meditation vidgar vyerna i religionskunskap

Efter att ha lyssnat på ett avsnitt av P1:s podd ”Kropp och själ”, om den framtidsoro som pandemin har väckt, insåg Anna-Mia E. Lindelöf att samtalet innehöll många av de frågor som hon ville få med i sin religionsundervisning. Foto: Alex Giacomini
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Anna-Mia E. Lindelöf har alltid tyckt att det är svårt att undervisa i religion. Men nu har hon hittat ett sätt som fungerar, med hjälp av ett en podd om coronapandemin – och meditation.

Dagens religionsundervisning tenderar att bli väldigt svartvit, särskilt när det handlar om relationen mellan religion och vetenskap. Det anser läraren Anna-Mia Lindelöf som undervisar i religion på gymnasienivå.

– Antingen är man troende eller så ska man tro vetenskapen, vilket ofta leder till att det är svårt att få elever att känna sig bekväma med att prata om de här frågorna, säger Anna-Mia Lindelöf.

Efter att ha lyssnat på ett avsnitt av P1:s podd ”Kropp och själ”, om den framtidsoro som pandemin har väckt, insåg hon att samtalet som förs i podden innehöll många av de frågor som hon ville få med i sin kommande undervisning.

Exempelvis konstaterar ärkebiskopen Antje Jackelén att vi har format ett samhälle där vi tycker att vetenskapen har svar på allt och att religion därför anses onödig. Men att det kanske förändras nu, i en tid då forskarna är långt ifrån eniga.

Anna-Mia E. Lindelöf

Ålder: 55 år.
Bor: Sandviken.
Yrke: Undervisar i allmän kurs, som ger högskole­behörighet, på Brunnsvik folkhögskola i Gävle. Utbildad grundskollärare 1–7 och har tidigare arbetat på SFI.
Ämnen: Religion, samhällskunskap och historia.
På fritiden: Stickar, virkar, bakar och umgås med barn och barnbarn. Politiskt aktiv inom S-kvinnor i Sandviken.
Övrigt: Utbildad som mindfulnessinstruktör.
Därför älskar jag att vara lärare: För att man kan bidra till att få individer att tänka till en gång extra innan man tror på det som skrivs överallt. 

– Alla deltagarna i programmet har olika bakgrund men är överens om att även sekulära personer måste ”tro” ibland. Att tro går att koppla till självinsikt och till hur man förhåller sig till sin omvärld, säger hon.

Ett annat resonemang, av sociologen Roland Paulsen, handlar om hur ungdomars oro och ångest har fördubblats sedan 1980-talet, mycket på grund av känslan att ”inte veta”.

Människans kontrollbehov var återkommande genom hela projektarbetet och något som eleverna fick vrida och vända på.

– Jag upplever att det var många som fick syn på sidor hos sig själva som de inte hade tänkt på tidigare.

Utöver diskussioner och skriftligt arbete fick eleverna i uppdrag att meditera 15 minuter per dag. Anna-Mia Lindelöf är mindfulnessinstruktör.

– Tanken var att de skulle öva sig i att vara närvarande en liten stund under dagen, och inte gräma sig, vilket är ett sätt att bearbeta ett kontrollbehov.

Anna-Mias 4 tips

  1. Lyssna på podden och låt eleverna göra en kort presentation av deltagarna. De har olika bakgrund och angriper frågeställningarna på olika sätt.
  2. Låt eleverna svara skriftligt på frågor kopplade till poddens innehåll: Har vi ett större behov av vetenskap i dag? Förklara skillnaden mellan kollektiv och individuell oro. Fick du några egna tankar om ovisshet och oro?
  3. Dags för seminarium. Exempel på frågeställningar: Går det att lära sig att acceptera ovisshet? Varför tror ni att oron i samhället växer? Ökar behovet av tro i dag, med tanke på pandemin?
  4. Låt eleverna lyssna på en meditation varje dag, det finns flera på Youtube. Be dem föra anteckningar om hur de upplevde sin meditation – var det svårt/skönt? Blev det enklare för varje gång eller kändes det omöjligt?

LÄS ÄVEN

Läraren och världskända professorn om förtroliga samarbetet

Lektorn: Våga vara djävulens advokat

Stort forskningsprojekt om högerextremism i skolan

Debatt: Sluta att marginalisera geografiämnet i skolan!