Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Att lära ut – och av – historien, innebär bland annat att hålla betydelsefulla personer levande genom att berätta om deras mod och verk, skriver Hampus Jarnlo.

En sak som är gemensam för lärare och journalister är att vi både lär ut, och lär av, historien. I det uppdraget ingår att hålla betydelsefulla personer, som ryckts ifrån oss alldeles för tidigt, levande genom att berätta om deras mod och verk.

Kim Wall är en av de personerna. Hon växte upp i Gislövs läge utanför Trelleborg, bara ett stenkast från huset där min storebror numera bor. Blott sex mil från min hemstad Lund och knappt tre mil från Skurups folkhögskola där jag utbildade mig till journalist.

Kim Wall gjorde sin journalistutbildning på Columbia University i New York. Medan jag gjorde mina första yrkesverksamma år på tidningar som Trelleborgs allehanda, Helsingborgs dagblad och Sydsvenskan frilansade Kim Wall från Nordkorea, Haiti och Uganda för internationella tungviktartidningar.

Jag kände inte Kim Wall. Hennes mod tog henne till platser jag aldrig ens skulle våga besöka – och än mindre rapportera ifrån. Ändå var det i Kögebukten utanför Köpenhamn hon mördades av Peter Madsen på en reportageresa ombord på en ubåt.

Mäns våld mot kvinnor är lika brutalt över hela världen. Tyvärr har den här våren i Sverige påmint oss om det – gång på gång på gång. Därför är det vår förbannade plikt att fortsätta lära ut, och lära av, historien, så att den en dag kan sluta upprepa sig.

LÄS ÄVEN

De får Kim Walls mod att leva vidare

Jarnlo: Osannolikt att hela klassen var värd MVG

Jarnlo: Dyr sva-undervisning är billigare än alternativet

Jarnlo: Jag är allergisk mot kvasifilosofiska frågor

SJarnlo: Sorgligt att inte alla lärare får samma chans