Jarnlo: Jag är allergisk mot kvasifilosofer
Ledare Att växa upp i en studentstad ger väldigt många fördelar – men också kvasifilosofiska samtal från män som fått i sig ett glas rödvin för mycket, skriver Hampus Jarnlo, redaktionschef.
Att växa upp i en studentstad har väldigt många fördelar. Kulturlivet är rikt, skolorna är bra och lärarna håller ofta en hög nivå. Men det finns också några frustrerande baksidor. En är att man tvingas genomlida många kvasifilosofiska samtal – företrädesvis med män som fått i sig ett glas rödvin för mycket.
Ni vet den där sortens samtal där någon fyller sina resonemang med så svåra termer och begrepp att man till en början känner sig som den dummaste personen i rummet. Men när man bryter ned vad man just har hört inser man att tankegången inte rymmer någonting annat än nonsens och svåra termer som har använts fel. Inte sällan mynnar resonemangen ut i kvasifilosofiska frågor som är omöjliga att besvara just för att de är helt tomma på innehåll. Det dunkelt sagda är onekligen det dunkelt tänkta.
Därför är det befriande att läsa om vännerna Niklas Brismar Pålsson, svensk- och filosofilärare, och Martin Hägglund, filosof och litteraturprofessor, och deras ansträngningar för att få elever att äga sina frågor genom att formulera dem på ett begripligt och genomarbetat sätt. ”Att våga ta risken att visa att man inte förstår är ett väldigt essentiellt lärandeelement”, som Martin Hägglund uttrycker det.
Det borde även alla kvasifilosofer därute lära sig!
LÄS ÄVEN
Läraren och världskända professorn om förtroliga samarbetet
När krutröken lagt sig står lärarna kvar
