Så får skönlitteraturen större plats i undervisningen

Fredrik Sandström är svensklärare på Gäddgårdsskolan i Arboga, redaktör för Lektionsbanken och krönikör i Ämnesläraren. Foto: Maja Sandström och Stock Adobe

Ge skönlitteraturen en renässans i grundskolan! I sin nya lärobok listar svenskläraren och krönikören Fredrik Sandström 99 tips för att väcka elevernas intresse.
– Skönlitterära böcker har förpassats till ett undanskymt hörn i skolan. Så kan vi inte ha det!

Orsakerna till att barn och ungdomar läser mindre för varje år som går är förstås många, men Fredrik Sandström menar att även skolan har ett ansvar för att det har blivit så: 

– I både läroplan och praktiken får den skönlitterära läsningen stå tillbaka för andra prioriterade mål inom svenskundervisningen. Läsningen på lektionerna har blivit så mekanisk och nyttofixerad, vi borde fokusera mer på att göra den meningsfull.

I sin nya bok ”Undervisa med skönlitteratur: 99 aktiviteter” slår han ett slag för lusten att läsa och för att noga förbereda eleverna inför uppgiften. Bokens upplägg består av 33 tips under var och en av rubrikerna ”före”, ”under” och ”efter” läsningen. 

– Jag ser det som ingredienser som kan kombineras på olika sätt varje gång, delvis beroende på vilka elever man har framför sig och hur gamla de är. 

”Låt det ta tid!”

Om man väljer ett enda tips från varje kategori uppstår över 35 000 valmöjligheter, har den matematikintresserade svenskläraren räknat ut. Och skulle man utnyttja alla tänkbara kombinationer uppstår miljontals alternativ. 

– Lärare kanske förhåller sig styvmoderligt till litteraturen då det egentligen handlar om brist på tid, att allt måste gå så snabbt, att man forcerar undervisningen. Det gäller både före själva läsningen, under läsningen och även efteråt. Planering är en kreativ process som fordrar tid. Låt det ta tid!

Är det någon del av processen du vill slå ett särskilt slag för? 

– Om du tvingar mig att välja skulle jag nog säga att man kan göra mer efter läsningen. Då tycker både lärare och elever att man är klar, att man har checkat av boken. Men här finns mycket att göra för att stimulera förståelsen av och intresset för litteratur. Ett tips är att be eleverna att skriva ett eget slut på boken eller kanske en fortsättning.

Fredrik Sandström arbetar på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga och är redaktör för Lektionsbanken. Som krönikör här i Ämnesläraren, och med stor närvaro i sociala medier, har han levererat många tips till kollegorna genom åren. 

Kontexten är viktig

Ett tips han gärna återkommer till, och som finns i boken, är att förbereda eleverna inför läsningen, att ge dem kontexten innebär att de också ges bättre möjlighet att förstå vad boken handlar om. 

– Om de ska läsa Emil i Lönneberga finns det en poäng i att berätta hur Sverige såg ut för hundra år sedan. Och om ska de läsa Ann-Helen Laestadius ungdomsbok ”Tio över ett” om flytten av Kiruna kan man helt kort redogöra för gruvbrytningens historia. 

Hans poäng är att ge barnen en relation och ett band till texten. Man kan inte utgå ifrån att barnen tycker att en bok är spännande och intressant bara för att man själv har en nära relation till verket. 

– Hur får jag barnen att tycka att en bok är lika bra som jag tycker att den är? Den frågan kan vi alltid ställa oss. 

Det är stoffträngsel i svenskämnet, mycket ska få plats. Hur ska man skaffa sig tid att arbeta med verket både före, under och efter läsningen?

– Jag förstår att tiden är knapp, men jag tror att det går att hitta lösningar. Ta den obligatoriska uppgiften ”argumenterande text”, där kan man låta eleverna utgå från en bok som de läst och de frågor som texten har väckt. 

LÄS ÄVEN

Så blir skönlitteraturen levande för sva-elever

Här läser de en bok i veckan

Sandström: Här är novellerna som tystar mina elever

Sandström: Läsa på lektionen – men vad ska vi bedöma då?

Drastiskt ras för läsningen i skolan

Läsforskaren: Många elever förstår inte vad de läser