Så blir skönlitteraturen levande för sva-elever

Robert Walldén är docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Foto: Daniel Schmölker, illustration: Getty Images

Risken är stor att det blir för mycket fokus på ord­förståelse när man undervisar elever med svenska som andraspråk i skönlitteratur. Men då går de miste om de språkutvecklande förmågor som skönlitteratur kan bidra med, enligt forskaren Robert Walldén.

Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet, har studerat hur två sva-lärare på grundläggande vuxenutbildning arbetar med skönlitteratur. Slutsatserna går även att applicera på sva-undervisning i grund- och gymnasieskolan.

– Att läsa skönlitteratur kan vara en stor utmaning för de här eleverna och jag ville undersöka hur lärare sköter balansgången mellan ordförståelse, diskussioner och analys eftersom tidigare forskning pekar på att det ofta kan bli alltför stort fokus på ordförståelse och grammatik. 

Ordförståelse i fokus

En klass fick läsa feel good-romanen ”Eftermiddagarna med Margueritte” av Marie-Sabine Roger. Läraren hade ett stort fokus på språket. Eleverna fick lässtöd, ordförståelse- och innehållsfrågor. När exempelvis idiomet ”att gå på i ullstrumporna” dök upp förklarade läraren det genom att anknyta till karaktären och handlingen i boken.

– Inledningsvis hade eleverna svårt att hitta en röd tråd men snart blev orden en väg in i boken. Det språkfokuserade samtalet blev en del av läsningen, meningsskapandet och förståelsen.

Målande formuleringar

Den andra klassen läste ”Flätan” av Laetitia Colombani. Eleverna ombads göra läsmarkeringar om något kändes otydligt eller om de fann något de ville diskutera. Lärarens syfte var att skapa öppna diskussioner, så språket var inte i fokus på samma sätt.

– Även dessa elever lyfte många frågor om språket. Läraren förklarade innebörden av målande formuleringar. Bokens handling utspelade sig i olika länder, vilket också gjorde det möjligt för eleverna att hjälpa varandra med att förstå språkliga och kulturella företeelser.

Vikten av olika perspektiv

Robert Walldén ser fördelar med båda arbetssätten. Han tror att det är viktigt att läraren kan röra sig mellan olika perspektiv, både det språkliga och förståelseinriktade perspektivet och att hela tiden bjuda in till kritiska och reflek­terande samtal. Och inte minst, stötta eleverna språkligt utan att texten försvinner ur centrum.

– Det här kan verkligen vara en utmaning för eleverna, vilket var tydligt när de befann sig på gränsen till vad de kunde kom­municera. Att tänja på de gränserna är väldigt gynnsamt för språkutvecklingen.

Här kan du ta del av studien: ”Med fokus på ord, uttryck och språklig stil – ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande vuxenutbildning”.

För vidare fördjupning: Boken "Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: språk, texter och samtal", av Robert Walldén. Studentlitteratur.

LÄS ÄVEN

Forskaren: Modersmålsundervisning lyfter elevernas resultat i alla ämnen

Het debatt om modersmålets framtid i skolan

Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen

Förberedelseklass eller direktinkludering – vad funkar bäst?