Het debatt om modersmålets framtid i skolan
Linus Sköld (S) ställde en fråga om modersmålsundervisning till skolminister Lotta Edholm (L). Patrick Rieslow (SD) vill att modersmålsundervisningen tas bort. Foton: Riksdagen
Modersmålsundervisning Bidrar modersmålsundervisningen till förbättrad integration och till att elever också lär sig svenska snabbare? Debatten som började redan på 1970-talet har blossat upp igen efter skrivningarna i Tidöavtalet. Nyligen gick det hett till i riksdagen.
I Tidöavtalet kom de tre regeringspartierna och Sverigedemokraterna fram till att ”en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket”.
Formuleringen har väckt reaktioner, bland annat hos den socialdemokratiska riksdagsledamoten Linus Sköld. I en interpellation till skolminister Lotta Edholm (L) frågade han bland annat om hon ”avser att tillsätta utredningen i akt och mening att avveckla modersmålsundervisningen i den svenska skolan”.
Motverkar det integrationen?
Debatten som följde i riksdagen den 14 mars blev intensiv. Skolministern underströk att Tidöavtalet inte innehåller några förslag om att avveckla modersmålsundervisningen. Att det inte står något om avveckling i Tidöavtalet saknar poäng, menar Linus Sköld:
– Att ge en utredning i uppdrag att se över modersmålsundervisningen ”i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller kunskapsutveckling i svenska språket” bygger på ett antagande att undervisningen i dag inverkar negativt på elevers andraspråksinlärning.
Mot den bakgrunden ställde han två frågor till Lotta Edholm:
– Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration? Och inverkar den negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Ja eller nej?
Innan ministern hann svara gav sig fler ledamöter in i debatten, bland annat sverigedemokraten Patrick Reslow som redan tidigare deklarerat att han hoppas modersmålsundervisningen försvinner.
– När modersmålsundervisningen infördes på 70-talet var det främsta syftet att underlätta återvandringen. Och då hade bara cirka fem procent av befolkningen utländsk bakgrund.
Nu, menar han, är situationen helt annorlunda då 20 procent har utländsk bakgrund och cirka 300 000 elever har rätt till modersmålsundervisning.
– Även om man inte kan få en exakt siffra så uppskattar man kostnaden till 1,5 miljarder. Om alla berättigade skulle utnyttja möjligheten skulle det kosta 2 miljarder. Det är mer än vi satsar på lärarfortbildning.
SD efterfrågar seriös granskning
Med tanke på de växande kostnaderna, efterlyser han en ”seriös politisk granskning av modersmålsundervisningen och dess effekter”. Han fick stöd av partikollegan Robert Stenkvist (SD):
– Det finns en allmän uppfattning om att undervisningen är jättebra och främjar svenska språket och möjligtvis integration. Men det finns faktiskt ingen forskning på området som verkligen visar det.
Han fick direkt mothugg från Anna Wallentheim (S):
– Det finns faktiskt internationell forskning som tydligt visar hur viktig modersmålsundervisningen är för övriga utbildningsresultat. Det borde vara tillräckligt.
Linus Sköld (S) själv skulle välkomna en översyn av modersmålsundervisningen om syftet var att ”säkerställa kvalitet, likvärdighet, lärarförsörjning och läromedelstillgång”. Och han var besviken på ministerns uteblivna svar på frågorna.
– Vad Lotta Edholm nu kommer att göra är fortfarande höljt i dunkel.
Ministern valde att inte svara på hans frågor med motiveringen att ”direktiven ännu inte är skrivna och utredningen ännu inte tillsatt”.
LÄS ÄVEN
Forskaren: Modersmålsundervisning lyfter elevernas resultat i alla ämnen
9 av 10 lärare: Tidö-partierna har fel om modersmål
Körling: Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Tre lärare om att eleverna växlar mellan sina språk i klassrummet
