Lärare larmar: Eleverna kan knappt skriva för hand

Forskarna Göran Lundborg och Barbro Westlund förklarar varför det är viktigt att eleverna skriver för hand.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Skriva för hand Elever skriver allt mindre för hand i takt med att datorer, surfplattor och mobiltelefoner kommit in i undervisningen. Är det ett problem? Ja, svarar många lärare. ”Det är mer som distraherar när du sitter framför en skärm”, är en av hundratals kommentarer i vår stora enkät.

Påhl Ruin

7 dec 2022

Penna eller padda? Frågan tycks vara hetare än någonsin, trots att svensk skola har levt med digitala verktyg i klassrummen ända sedan sekelskiftet. Det visar inte minst vår enkät, som har besvarats av 2 000 lärare. Närmare 95 procent av lärarna anser att det är viktigt att eleverna skriver för hand i skolan. Ändå svarar hela 18,5 procent att deras elever sällan eller aldrig gör det.

Är vissa rädda för att verka bakåtsträvande om de lägger undan skärmarna och i stället kräver att eleverna skriver för hand?

– Kanske, man blir ju lätt betraktad som nörd om man inte fullt ut bejakar digitaliseringen.

Det säger Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi vid Lunds universitet, som 2019 gav ut boken ”Handen i den digitala världen”. Han är imponerad av lärarnas svar i vår enkät.

– Så många kloka synpunkter, säger Göran Lundborg, som är särskilt förtjust i citatet ”det man gör med kroppen fastnar i knoppen”.

– Man lär inte bara med hjärnan utan med hela kroppen, handens rörelser liksom graverar in minnesspår i hjärnan.

Spontant lyfter han också lärarcitatet att handskrivande ”involverar fler sinnen”.

– Själva greppet om pennan och de finmotoriska rörelserna över papperet aktiverar olika områden i hjärnan.

Varför tror du att frågan om handskrift väcker så starka känslor?

– Det är en het potatis i samhällsdebatten! Föräldrar är oroliga och man hör ju ofta klagomål om att unga knappt kan skriva sina namn längre, att de stavar som krattor och bara kommunicerar via korthuggna meddelanden på telefonen.

Vet inget om effekterna på lång sikt

Han tycker att de lärare som i sina enkätsvar bejakar digitaliseringens möjligheter har viktiga poänger när de månar om att förbereda barnen för det digitala samhället.

– Samtidigt måste man konstatera att barnen redan utanför skolan och förskolan får tidiga erfarenheter av det digitala. Mot den bakgrunden känns det viktigare att skolan fokuserar på färdigheter i att skriva för hand.

LÄS ÄVEN: Läraren: Bort med datorerna från lågstadiet

Som handkirurg är han fascinerad, och aningen oroad, av barnens oproportionerligt stora användning av tummarna som dagligen dansar över mobiltelefonernas skärmar.

– Det område som representerar tummen i våra hjärnor lär växa. Det gör ingenting, där finns utrymme. Men effekterna på lång sikt vet vi inget om.

Oroas över otillräcklig skrivträning

Barbro Westlund är tidigare lågstadielärare, mångårig lärarutbildare och lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet. Hon är bekymrad över utvecklingen:

– Jag har träffat så många lärare och föräldrar som vittnat om hur slarvigt barn skriver för hand upp i åldrarna. De har inte fått öva tillräckligt på att skriva läsligt.

Barbro Westlund har forskat en del i Kanada där man betonar handskriftens roll även för läsinlärningen.

– God bokstavskunskap är grunden för en god läsinlärning. Att skriva sig till läsning är inget nytt, det har barn gjort med penna och papper i alla tider, långt innan datorn fanns, säger hon och fortsätter:

– Att skriva bokstäverna med penna gör att hjärnan får lättare att minnas dem än om man trycker på tangenter. Men innan bokstäverna ska skrivas kan barnen forma dem med kroppen eller göra stora handrörelser i luften. Att leka med bokstäver på olika sätt är viktigt också för läsinlärningen.

En björntjänst

Barbro Westlund berättar att hon har pratat med finska forskarkollegor som tycker att vi i Sverige är för snabba att hoppa på olika trender. Med stolthet säger de att de är ”tröga” när det gäller att ändra det som de vet fungerar bra. Hon är inte motståndare till att lärare även introducerar tangentbordet tidigt, men anser att vi behöver diskutera mer vilka skrivverktyg som lämpar sig till vad.

LÄS ÄVEN: Håkan tog bort skärmarna – då höjdes resultaten

Därför blir hon bekymrad när hon får höra att mer än sex procent av F–3-lärarna i vår enkät uppger att de sällan eller aldrig låter sina elever skriva för hand i skolan. Att plocka bort papper och penna i klassrummet när barnen ska lära sig att skriva tror Barbro Westlund är att göra dem en björntjänst:

– Hemma tar de nog fram pennor och papper ändå. Och då finns en risk att de på egen hand lär sig en dålig skrivteknik som kan vara svår att justera på sikt och som också kan leda till dåligt självförtroende.

Så svarar lärarna i vår enkät

Därför är det viktigt att skriva för hand

Varför är det bra att skriva för hand? Handkirurgen och författaren Göran Lundborg listar sina fem viktigaste argument:

Minnesbilden av ordens stavning och deras betydelse utvecklas med hjälp av handens rörelser, det bildas ”minnesspår” i hjärnan.
Handskrivning utvecklar finmotoriken, som är betydelsefull för handens alla precisionsrörelser och greppfunktioner.
Handskrivning är en mer långsam process än tangentskrivning vilket uppmuntrar oss att tänka och formulera oss på ”vårt eget sätt”, det utvecklar vår identitet.
Att föra anteckningar för hand under en föreläsning gör att vi automatiskt sållar och redigerar den information vi skriver ner, med datorn blir det lätt osållade och alltför omfattande anteckningar.
Att skriva för hand utvecklar vår ”praktiska intelligens”, vi kombinerar manuellt och intellektuellt arbete, vilket stärker våra förmågor inom till exempel slöjd och hantverk.