Läraren: Bort med datorerna från lågstadiet

Lågstadiebarn behöver fokusera på att skriva för hand, tycker erfarna läraren Maria Palmgren. Foto: Adobe Stock
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Maria Palmgren är övertygad om att barn i lågstadiet lär sig bättre utan paddor och datorer.
– Att lära sig skriva för hand är som ett hantverk, det tar tid. Men barnen blir både överlyckliga och stolta när de väl har lärt sig.

LÄS ÄVEN: Håkan tog bort skärmarna – då höjdes resultaten

Maria Palmgren är ny på tjänsten som lågstadie­lärare på Anneroskolan i Helsingborg, men har ett par decennier bakom sig som både låg- och mellanstadielärare på olika skolor i Blekinge.

”Jag har en brinnande övertygelse om att barnen måste hinna utveckla en fin handstil innan de börjar mellanstadiet”, skriver hon i vår enkät. Vi ringer upp och frågar varför hon tycker att det är så viktigt.

– Jag har haft elever i fyran som inte kan hålla i en penna, de har aldrig fått utveckla finmotoriken eftersom de tränat så lite handskrivande på lågstadiet. 

Vissa forskningsrön tyder på att paddor kan vara bra för barn i sex–sjuårsåldern, att de lär sig läsa och skriva snabbare när de inte måste lägga många timmar på att forma bokstäverna själva?

– Jag känner till den forskningen, men det finns annan forskning som pekar i annan riktning. I grunden handlar det om att inse att det tar tid att lära sig skriva för hand, att vi måste hjälpa barnen att lägga ner den tid som krävs. 

LÄS ÄVEN: Här skriver de yngsta bara på paddorna

I kursplanen för svenska, årskurs 1–3 och 4–6, står det att eleverna ska lära sig ”handstil och skriva med digitala verktyg”. Hur får du in det digitala?

– Jag tror inte på idén att barnen lär sig skriva med digitala hjälp­medel, jag tror på penna och papper. Självfallet följer jag kursplanen, men jag introducerar paddor och datorer mot slutet av lågstadiet för andra uppgifter än att lära dem att just läsa och skriva. 

Kallas omoderna och bakåtsträvare

Maria Palmgren menar att man låtit ”digitaliseringen i skolan dundra fram som på en motorväg”, att skolledningar och politiker alltför oreflekterat hakat på trenden.

– Och vi som försöker bromsa kallas omoderna och bakåtsträvare.

Vad har rektorer sagt till dig när du dragit dig för att introducera paddorna?

– ”Maria, du kanske ska gå på en it-kurs”, har jag fått höra. Men jag saknar inte kunskaper, datorn är ju mitt dagliga arbetsredskap.

Det hon vänder sig emot är hur de digitala hjälpmedlen används
i klassrummen.

– I fjol fick jag en elev i fyran som var utagerande och hade svårt att koncentrera sig. ”Ge honom en padda, då blir han lugn”, fick jag höra. Men jag vägrade och började i stället att jobba med skrivandet, det var tufft, men till sist hittade han arbetsglädjen. 

Maria Palmgren har haft liknande erfarenheter av andra elever med diagnoser som adhd eller autism.