Linnea Lindquist svarar: ”Inte kränkande att lära elever rätt och fel”

Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.

Lärarnas svar till Linnea: ”Vi vill inte ha en skola som hotar och skrämmer”

Jennie Wilson och Niclas Fohlin har reagerat på min senaste krönika på Expressens ledarsida. Det verkar inte som att de läst min text, eller så har de läst men inte tagit till sig vad som står i den. Jag beskriver hur skam och förödmjukelse är effektivt när eleverna ska förstå varför de gjorde fel. Det är ofta känslan av skam som gör att polletten trillar ner och eleven förstår innebörden av det ord de precis använde. Eleverna känner sig förödmjukade när de berättar för sin mamma vad de kallade sin lärare. De gör inte om det eftersom det är en känsla de inte vill uppleva igen. Det är alltså inte vi vuxna som påför eleverna skam och förödmjukelse utan det är vad eleven känner när vi förklarar vad de svordomar de använder betyder på svenska.

Jag arbetar med elever som inte har svenska som första språk. Det betyder att de känslomässigt har närmare till ett annat språk. På min skola är åsna ett mycket grövre ord än att säga ”hora” eller ”jag ska knulla din mamma”. Därför säger inte eleverna ”åsna” till varandra för att det är så grovt.

Det är meningslöst att använda konsekvenser som eleverna inte upplever är en konsekvens.

I texten skriver Jennie och Niclas att vi ska fokusera på professionellt relationsbyggande. Jag håller med, och det gör vi från att eleverna sätter sin fot i skolan tills att de går hem. Det finns ingen motsättning mellan att få elever att förstå varför man inte får använda kränkande ord och att skapa en god relation till eleverna. Det är för att vi har så fina relationer till våra elever som vi når fram till dem och får dem att förstå varför ett visst språkbruk är oacceptabelt.

Det är inte kränkande att lära elever rätt och fel, och vilket känslospråk vi använder på svenska. Det är vår skyldighet. 

Min poäng i texten är att konsekvenstrappor eller hårda tag inte kommer att lära eleverna något. Det är därför vi ska använda pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla. Vi ska inte vara rädda för att agera på ett sätt så eleverna förstår vad de precis gjorde, även när det innebär att de skäms. Det är meningslöst att använda konsekvenser som eleverna inte upplever är en konsekvens.

Det är bra att regeringen ser över hur föräldrastöd kan bli obligatoriskt och hur vi ska agera när elever begår brott i skolan eller agerar på ett sätt som är oacceptabelt. Det behöver tydliggöras vad vi får och inte får göra. Att upprätthålla trygghet och studiero är en av mina viktigaste uppgifter som skolledare och något jag tar på största allvar, även när elever agerar på ett sätt som får dem att skämmas för sitt beteende.

Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida.

LÄS ÄVEN

Specialläraren: ”Lösningarna ser vi om vi ­lyfter blicken”

Spec i vuxenutbildningen – nytt nummer ute

”Att kunna läsa är nyckeln till allt lärande”