”Offentligheten missbrukas på lärares bekostnad”
”Hur mycket makt ska näringslivet ha över offentliga” undrar läraren Fredrik Lindner.
Debatt Offentlighetsprincipen är en god princip. Den bidrar till ökad transparens i myndigheters beslut och är en grundpelare i ett öppet, demokratiskt samhälle. När den missbrukas av privata aktörer i kommersiellt syfte, bör vi alla ta ett steg tillbaka, skriver gymnasieläraren Fredrik Lindner.
I Dagens Nyheter 13/2 finns ett fantastiskt reportage från Peter Letmark, där frågan kring AI:s roll i läraryrket står i fokus. Reportaget är ett gott stycke journalistik, djupt skrämmande men kanske främst symtomatiskt för vår tid av privatiseringar och nyliberala tech-miljardärer (eller åtminstone aspirerande sådana).
I reportaget framkommer att en student på Handelshögskolan, Noah Langert Hedman, begärt ut tre års ”historia prov” från ett kommunalt gymnasium i Stockholm, allt utifrån offentlighetsprincipen.
Själva stoffet är ju ”gratis”, om man väljer att missbruka offentlighetsprincipen på lärares bekostnad.
Detta görs för att bygga ett AI-program som både kommer utforma och bedöma prov i skolan. Den största synden är inte särskrivningen i ordet ”historieprov” (nu förevigat i den offentliga förvaltningens arkiv), utan faktumet att entreprenörer utnyttjar offentlighetsprincipen för att sko sig på lärares arbete.
Vill ”avlasta lärarna”
Enligt Langert Hedman själv är syftet att avlasta lärarens rättningsbörda, och det finns en hel del sådan, men jag tvivlar starkt på att studenten i fråga gör detta av ren altruism.
Det mer sannolika i situationen är att detta än så länge hypotetiska AI-program inte kommer att ges till de kommunala skolorna gratis. Snarare kommer det att säljas tillbaka till kommunerna, förmodligen upphandlat i någon slags prenumerationsform, på skattebetalarnas bekostnad.
Är det inte en fantastisk affärsidé egentligen? Själva stoffet är ju ”gratis”, om man väljer att missbruka offentlighetsprincipen på lärares bekostnad. Det enda som egentligen kostar för vår student på Handelshögskolan är arbetstid i form av att mata in alla ”historia prov” i programmet, samt programmering av AI:n.
Det jag ställer mig frågande till är om denna vinst som vår student kommer att göra på att sälja programmet tillbaka till offentligheten kommer att nå lärarna som från början konstruerade uppgifterna och proven, med lön från skattebetalarna?
Så drabbas skolan
Detta är inte ett isolerat problem. Vi har sett privata aktörer suga ut resurser ur det offentliga under de senaste 30 åren, och skolan har varit en av de samhällsbärande institutioner som varit värst drabbade av denna globala trend.
Det absurda i just den här situationen är att lärarnas arbete med att konstruera och bedöma prov redan är betalt av skattebetalarna, som nu säljs tillbaka till det offentliga, återigen på skattebetalarnas bekostnad. Detta må få det att vattnas i munnen på nyliberala aspirerande tech-miljardärer, men för vår gemensamma välfärd är denna tendens förödande.
Offentlighetsprincipen är en god princip. Den bidrar till ökad transparens i myndigheters beslut och är en grundpelare i ett öppet, demokratiskt samhälle. När den missbrukas av privata aktörer i kommersiellt syfte, bör vi alla ta ett steg tillbaka och reflektera över hur mycket makt över det offentliga vi ger det privata näringslivet.
Fredrik Lindner,
Gymnasielärare i svenska och religion, Enköping.
