Läraren i fritidshem: ”Jobbar deltid för att orka”
Pontus Larsson är lärare i fritidshem och ordförande för Sveriges Lärare i Karlstad.
Granskning
Lärare arbetar deltid för att orka med jobbet.
– Det visar att det är något som är fel i skolan, säger Pontus Larsson som är lärare i fritidshem på Vallargärdets skola i Karlstad.
Grundskollärare, speciallärare och lärare i fritidshem är, tillsammans med bland annat lärare i förskolan, exempel på lärarkategorier med höga stressrelaterade sjuktal.
2024 var genomsnittet för alla yrken 27,7 startade sjukfall längre än 14 sjukdagar per 1 000 förvärvsarbetande, enligt Försäkringskassans statistik.
För lärare i fritidshem var antalet 80 procent fler.
”Vi får ofta stryka på foten”
Pontus Larsson, som är ledamot i Sveriges Lärares förbundsstyrelse och ordförande för Sveriges Lärare i Karlstad, berättar att många lärare i fritidshem har en mycket tuff arbetssituation.
– Det känns ofta som att vi hela tiden är steget efter, att det inte riktigt finns tid för oss att göra det som vi ska göra.
– När det till exempel fattas personal i en klass, det kan vara en lärare eller elevassistent, är det många lärare i fritidshem som måste gå in och vikariera vid sidan om sitt ordinarie arbete. Inte minst i ekonomiskt tuffa tider försöker arbetsgivarna utnyttja sin personal så mycket som möjligt. Det leder tyvärr ofta till att vi får stryka på foten.
Undermåliga – eller obefintliga – lokaler ett vanligt problem
Ett annat återkommande arbetsmiljöproblem är undermåliga lokaler.
– På många håll har fritids inte ens några egna lokaler, utan måste hålla till i en korridor, ett grupprum eller ett klassrum som blivit tomt efter att dagens lektioner tagit slut.
Enligt Skolverkets statistik kan klasstorlekarna i grundskolan och antalet elever per lärare variera stort mellan Sveriges kommuner. I fjol var exempelvis genomsnittet för Nykvarns kommun 15,2 elever per lärare, medan det i Dorotea stannade på drygt 7.
Samtliga platser på kommunernas (geografiskt område) tio-i-topplista över flest antal elever per lärare innehas av kommuner i Stockholms län. En viktig förklaring är den stora andelen friskolor – som ofta har låg lärartäthet – i huvudstadsregionen.
En genomgång av Sveriges 15 största privata respektive kommunala skolhuvudmän (grundskolan) visar att de privata toppar platserna 1–14 när det gäller flest elever per lärare.
Flera orter helt utan utbildade lärare i fritidshem
Även när det gäller fritidshem är det stor skillnad. Det gäller inte minst gruppstorlekar, antalet elever per anställd och andel anställda med pedagogisk högskoleexamen som är det kvalitetsmått som Skolverket använder i sin statistikdatabas (se lista).
I fjol hade exempelvis noll procent av de som arbetade på fritidshemmen i Ljusnarsberg och Skinnskatteberg pedagogisk högskoleexamen.
– Snart kan i stort sett vem som helst arbeta på våra fridshem, bara det finns någon som är ansvarig. Brist på behöriga kollegor och för stort ansvar bidrar till att många lärare blir sjuka, säger Pontus Larsson.
Vad ska man göra?
– Det krävs en nationell reglering av allt från undervisningstid, barn- och elevgruppernas storlek och tid för- och efterarbete av undervisningen till minskade dokumentationskrav. Inte minst reglering av tiden till för- och efterarbete är viktig för lärare i fritidshem som annars kan användas hur mycket som helst.
– I dag går lärare ner på deltid för att över huvud taget orka arbeta, vilket signalerar att något inte är som det ska i skolan och förskolan.