Så upptäcker du de ensamma ”vandrarna”
Birgitta Lundbäck arbetar sedan flera år inom lärar- och specialpedagogutbildningen vid Linnéuniversitetet. Hennes avhandling heter ”Specialpedagogik i fritidshemmet: Från samlat forskningsläge till pedagogisk praktik”. llustration: Getty Images. Foto: Privat
Fritidspedagogik
I sina observationer på skolgården såg forskaren Birgitta Lundbäck att pedagogerna inte grep in och stöttade de barn som gick runt utan att ha någon att leka med.
– Ta reda på vad dessa barn vill göra, säger hon.
Birgitta Lundbäck är utbildad specialpedagog och har arbetat både i förskolan och grundskolan. I dag är hon verksam vid Linnéuniversitetet, med ett växande intresse för fritidshemmen som också blev föremålen för hennes avhandling.
Med hjälp av bland annat en webbenkät till fritidshemslärare och specialpedagoger, samt egna observationer av fritidshemmets utomhusaktiviteter, kom hon fram till att “det finns brister i arbetet med barn som behöver extra stöd”.
Såg det värre ut än du hade väntat dig?
– Jag hade nog trott att det gjordes mer specialpedagogiska insatser på fritidshemmen.
Vad visar övrig forskning?
– Det finns förbluffande lite forskning om specialpedagogiskt arbete på fritidshemmen. Det kan i sin tur leda till att specialpedagogik förekommer i begränsad utsträckning där.
Viktigt att rektorer är insatta i fritidshemmens verksamhet
Birgitta Lundbäck disputerade i höstas och har märkt ett intresse för sina resultat, i synnerhet bland specialpedagoger och rektorer.
– ”Så bra att du forskat om detta!”, säger de. Och rektorer frågar hur de ska tänka för att förbättra situationen. Det är viktigt att rektorer är insatta i fritidshemmens verksamhet, i styrdokumenten. Vad jag vet om rektorsutbildningen får fritidshemmet litet utrymme i den.
Skulle du säga att Skolsverige värderar grundskolan och fritidshemmen lika?
– Nej, jag är tveksam. Mina resultat säger inget om detta, men om man värderar skola och fritidshem lika skulle vi inte ha så många elever i grupperna på fritidshemmet och vi skulle ha fler personal där med lärarlegitimation.
Det är på fritids som man märker om eleven fungerar i en social situation
Hon gillar devisen ”alla ska med” – och det gäller ”alla elever” under ”hela (skol)dagen”. Alltså även på fritidshemmet. Men under sina observationer såg hon ”vandrare”, elever som går omkring utan att ha någon att vara med.
– Vissa fritidslärare var väldigt aktiva och stöttande, hjälpte dessa barn in i leken. Men andra stod passiva intill.
Hon förstår hur de tänker, att tiden på skolgården ska få vara fri tid, ”fri från vuxna”.
– Men jag upplevde inte att personalen gick på djupet kring dessa elevers situation, om deras utanförskap verkligen var självvald.
Skulle specialpedagogiska insatser hjälpa?
– Absolut, även om jag samtidigt menar att alla pedagogiskt utbildade kan göra mer för dessa barn.
Birgitta Lundbäcks forskning visar att fritidshemmens lärare ofta konsulteras av elevhälsan när elever ska utredas. Men det räcker inte:
– Det är på fritids som man märker om eleven fungerar i en social situation, därför finns det vinster för eleven om elevhälsan kan vara mer aktiv även där.
4 tankar från forskaren Birgitta Lundbäck
1. Öka samverkan med grundskollärare och elevhälsa …
Mitt budskap till organisationen är: Se till att fritidshemslärare och grundskollärare hinner träffas och planera tillsammans. Det bäddar för ett bättre stöd för alla elever. I dag har båda
personalgrupperna svårt att komma loss för möten, därför måste skolledningen agera. Och de måste se till att också elevhälsan kommer med.
2 …och utred vad denna samverkan kan handla om!
Det talas om behovet av ökad samverkan mellan personalgrupper på skolan – men hur ska den se ut? Det talar vi mer sällan om. Det handlar om samma elever, på samma plats, som ska lära sig saker och utvecklas som hela individer. Hur kan grundskollärare bidra på fritids? Hur kan fritidslärare bidra i klassrummen? Och hur ska vi få ut mesta möjliga av deras respektive roller i både fritidshem och skola?
3. Ta reda på vad ”vandrarna” vill och planera gemensamma aktiviteter!
På alla fritidshem finns ”vandrarna”, barnen som går omkring ensamma. Vissa av dem kan ha valt att vara för sig själva, andra vet inte lärarna varför de inte deltar i kamraternas lekar. Lärare kan, genom att utgå från elevernas intresse, planera aktiviteter som lockar till social gemenskap. Vi kan inte låta en enda elev vandra vidare utan att ta reda på vad de egentligen vill.
4. Tänk inte bara socialpedagogik – tänk specialpedagogik!
De som arbetar på fritidshem har i hög grad ett socialpedagogiskt tänkesätt: individen, eleven, ska stöttas och rustas för att kunna ta sig in i gruppen. Men jag skulle vilja ha mer av det omvända synsättet, det specialpedagogiska: att det tvärtom är gruppens dynamik som måste ändras för att göra det möjligt för eleven att ta sig in. Vi kan inte göra om individen!
LÄS ÄVEN
Ensamhet – fem råd när barn blir utanför
Lärare vill väl – men riskerar att förstärka mobbning
Forskare: Diskutera värdegrunden mer
