Här är de hetaste fritidsfrågorna 2021

Uppe från vänster: Annelie Arvidsson, Tino Skovlund, Thomas Magnusson, Linus Karlsson, Susanne Malmqvist och Line Isaksson i Lärarförbundets referensorgan för fritidshem.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik

Arbetssituationen under pandemin, samverkan med skolan, barngrupperna och planeringstid. Det är de mest brännande frågorna under året, enligt Lärarförbundets referensorgan för fritidshem.

Lärarförbundets referensgrupp består av nio lärare i fritidshem i landet med uppgift att driva debatt och ger råd till förbundsstyrelsen om vilka områden organisationen ska lägga kraft på. Vi frågade ledamöterna i referensorganet vad de tycker är de viktigaste frågorna för fritidshemmet under året.

– Det viktigaste är hur vi kan säkerhetsställa kvaliteten på våra fritidshem. Just nu kämpar lärare i fritidshem med anpassningar för att minska smittspridningen och att hantera barns oro, och med helt olika förutsättningar i landet, säger Tino Skovlund, lärare i fritidshem i Karlstad.

Ska inte vara assistenter

Rektorerna måste se till att alla lärare i fritidshem kan ta ett professionellt ansvar för fritidshemmen, anser han.
– Lärare i fritidshem behöver få sitt schema avskalat så fritidshemmet får den kvalitet som barnen är garanterade. Lärare i fritidshem ska inte vara assistenter i klassrummet. I nuläget utnyttjas personalen på fritidshemmen för att underlätta för skoldagen. Samverkan kan göras mer professionellt, säger Tino Skovlund.

Bodil Jullesson, lärare i fritidshem i Växjö, håller med:

– Samverkan måste bli riktig samverkan. Inget hittepå om att samverkan är när läraren i fritidshem är ”hjälplärare” i en klass. Rektorernas kunskap om fritidslärarnas uppdrag måste öka markant så att vi får arbeta med det vi är utbildade till.

Svårare förutsättningar

Även för Linus Karlsson, lärare i fritidshem i Kumla, är samverkan med skolan den viktigaste frågan.

– Särskilt under rådande covid-situation. Vi måste hitta vägar att tillsammans få båda våra verksamheter att fungera trots drastiskt ändrade förutsättningar, med många sjuka kollegor. Om vi tar tillvara på tillfället och hjälps åt nu så tror jag att mycket är vunnet när situationen återvänder mer till det normala, säger han.
Annelie Arvidsson, lärare i fritidshem och huvudskyddsombud i Örnsköldsvik, är inne på samma linje:

– På kort sikt är det viktigaste naturligtvis att få de förutsättningar som behövs för att bedriva fritidshemsverksamheten under den pågående pandemin. Att beslutsfattare och arbetsgivare säkerställer att riskbedömningar och handlingsplaner görs så att personalen kan utföra sitt uppdrag på ett säkert sätt.

Hoppas på utredning

Flera säger att de hoppas att fritidshemsutredningens förslag, bland annat om riktlinjer för barngruppernas storlek och ändamålsenliga lokaler, ska bli verklighet.

– Med mindre elevgrupper skulle lärarna beredas större möjligheter att möta alla elever utifrån deras individuella behov, säger Hanna Almcrantz, lärare i fritidshem i Linköping.

Lärarförbundet fortsätter att driva på för att utredningens förslag ska verklighet, enligt Line Isaksson som också är ledamot i förbundsstyrelsen:

– Vi behöver möta nationella politiker och diskutera elevgruppernas storlek. Vi måste också skapa engagemang lokalt på fritidshemmen så att man pratar om utredningens förslag.

Mer planeringstid

Annelie Arvidsson och flera andra tar upp den många gånger splittrade arbetssituation för lärare i fritidshem med en fot i skolan och den andra i fritidshemmet.

– Att man som lärare i fritidshem ska vara delaktig och ha ansvar för delar av skoldagen samtidigt som man ska bedriva en fritidsverksamhet med ofta många inskrivna elever är inte hållbart! säger hon.

Tid för planering och utvecklingsarbete, minst åtta timmar i veckan, sätter därför Annelie Arvidsson högst på listan. Det gör även Susanne Malmqvist, lärare i fritidshem i Göteborg, och Thomas Magnusson, lärare i fritidshem i Malmö. Att få fler personer att utbilda sig till lärare i fritidshem, är den viktigaste frågan för Mikael Forsberg, lärare i fritidshem och specialpedagog i Gävle, samt ledamot i förbundsstyrelsen:

– Vi har för få behöriga i fritidsverksamheten vilket får konsekvenser på både kvalitet och utveckling inom området. Det är många områden som är viktiga att ta tag i för att yrket ska bli attraktivt.

Läs också:

För lite planeringstid – det här kan du kräva 

Så fixar de samarbetet mellan fritids och skola

Här jobbar alla på samma villkor