
Del av den maffiga, egenbyggda vattenbanan på von Bahrs förskola.
Förskolegårdar Vi fick ett enormt positivt gensvar på vårt tema om utelek. Här presenterar vi ännu fler inspirerande verksamheter från hela landet. Ut och lek!
På Norrgårdens förskola i Knivsta kommun är utemiljön indelad i flera mindre gårdar, uppbyggda utifrån de fyra elementen – jord, luft, vatten och eld.
Norrgårdens förskola är nybyggd, från 2019, och vi har verkligen naturen inpå knuten. Arkitekterna hade fokus på de fyra elementen, och det har vi också försökt ha som en röd tråd i verksamheten och koppla till hållbar utveckling. Utemiljön är indelad i flera mindre gårdar vilket gör att vi har väldigt goda möjligheter att dela upp barnen i mindre grupper.
På Vattengården har vi en gammal vattenpump med vattenbana, men även en hinderbana som utmanar barnens motorik och uppmuntrar till rörelseglädje. Där finns instrument och ett memory med skogsdjur. På Sandgården finns ett solsegel över sandlådan, rutschkana och studsmatta. Eldgården, i delen av gården med skog, har två grillplatser. Att vi har skog på gården är helt fantastiskt, det blir så lättillgängligt även för de allra yngsta. På Luftgården finns en vindsnurra och en bollplan, där det blir många fartfyllda lekar. Här har vi också fina ljusskulpturer att klättra på, och de lyser upp så fint på vintern.
I dagsläget har vi 112 barn, men förskolan är fortfarande under uppbyggnad och vi ska växa till 140 barn. Vi organiserar oss i fyra olika spår och åtta hemvister och har en tydlig struktur för vilka grupper som är var, när och varför. Detta för att alla ska kunna använda alla gårdar med sin respektive grupp. Vi delar in barnen i mindre grupper under hela dagen – i nuläget är vi, morgon och eftermiddag, uppdelade i två ”spår” på Sandgården och två på Vattengården. Då är Vattenspåret (3–5 år) tillsammans med Luftspåret (1–3) och Jordspåret (3–5) tillsammans med Eldspåret (1–3). Varje spår har västar i olika färger för att det ska vara lätt att se vilken grupp som är var. Det underlättar verkligen när vi har vikarier men är även en viktig del i vårt säkerhetsarbete.
Vi har en väldigt inspirerande gård för barnen och dessutom fina naturområden runt omkring, bland annat skogar och en stor äng där barnen kan röra sig. Samtidigt uppskattar vi enormt att man har bevarat så mycket natur på gården. Vi har otroligt mycket att erbjuda barnen att utforska och lära i förskolans utemiljöer. Här är det lätt att skapa verksamhet utifrån läroplanens mål.”
Sanna Bjarnemo, förskollärare på förskolan Norrgården i Knivsta
En naturgård med en egentillverkad vattenbana, stora odlingar och ett växthus på taket. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan von Bahr i Uppsala har mycket att vara stolta över.
Vår förskola är den största i Uppsala och består av två separata byggnader. Dels har vi en byggnad från 1970-talet, där de yngre barnen går och med en egen liten gård för varje arbetslag. Dels den nya delen för de äldre barnen, som startade 2007, med en stor gemensam naturgård, med större inslag av natur och mindre av färdigt lekmaterial. Vi är Reggio Emilia-inspirerade och tänker mycket på att materialen inbjuder till kreativitet. Barnen ska ha makt över materialet och inte tvärtom. Det är viktigt för oss att vi vuxna inte bestämmer i förväg utan lyssnar på barnen, om vad de upplever och undrar över.
Vi har pallkragar och rabatter för odling där barnen är delaktiga i plantering, vattning, skötsel och skörd. Alla hjälps åt. På taket har vi ett växthus där vi förodlar och förvarar växter på vintern. Det är fint att barnen har tillgång till kreativa redskap, att de får göra det på riktigt och inte bara leka ’vattna blommor’.
Del av den maffiga, egenbyggda vattenbanan på von Bahrs förskola.
Vi har en barnskötare som även är konstnär och en stor, bärande resurs. Bland annat skapade han en ateljé med belysning och skuggspel av ett gammalt förråd, som barnen kan nyttja vintertid – på sommaren flyttar vi ut allt material. Han var i högsta grad delaktig när vi byggde vår fina vattenbana utifrån barnens önskemål och ritningar. Vi byggde den tillsammans av betong, cement och gips. Det var verkligen jättehäftigt. Vi göt också en stor vulkan som barnen smyckade med stenar de hämtade i skogen. Barnen får vara med från grunden, vi involverar dem i processen. De lär sig vad som ligger bakom, vilket hänger ihop med vårt hållbarhetsarbete.”
Anders Tovinger, förskollärare på von Bahrs förskola i Uppsala
Föräldrakooperativet Fölungen i Falköping har naturen som kunskapskälla, och den stimulerande gården har skapats med hjälp av spillmaterial och gemensamma arbetsinsatser.
Vår förskola i utkanten av Falköping gränsar till ett stort naturreservat – en stor gård med skogen som granne ger bra förutsättningar. Föräldrarna har hjälpt till att bygga upp gården med spillmaterial och bidragit med trädstammar och stenar för att få variation på ytan. Nu har vi bland annat en klätterbro, vindskydd och ett stort skepp.
Fölungens föräldrakooperativ jobbar mycket med återbruk.
Varje barngrupp har sin egen odlingslåda. Jag har ansvar för de yngre barnen, som får vara med och välja vilka frön vi ska plantera och att vårda planteringen. Vi vill bygga upp en känsla för själva processen, med fokus på hållbarhet. I en berså har vi en hänggunga med prismor i trädet samt en soffhörna med ekorr- och fågelmatare. Där har vi även bilder på olika fåglar som brukar komma på besök. I ett annat träd har vi hängt upp ett skirt tyg och fixat en bokhörna. Det är viktigt att barnen har olika platser både för rörelse och återhämtning.
Det finns också en hemlekmiljö med diskbänk, kastruller och bestick, en annan plats under tak där barnen kan pyssla med olika naturmaterial, och en basketplan med olika moduler och klossar som man kan använda till att bygga en hinderbana. Vi har även vattenlek, där barnen kan utforska vattnets rörelse, och stuprännor som kan byggas ihop till en vattenbana. Gården har både växtlighet och rörelseytor och har en mångfald som ger barnen möjlighet att vara sitt bästa jag, att lära och utvecklas.”
Eleonor Karlsson, förskollärare på förskolan Fölungen i Falköping
Inga cyklar, gungor eller lekställningar. Uteförskolan Äventyret i Växjö har skippat det förutsägbara och lägger fokus på naturen och barnens skapande fantasi.
Tidigare hade vi väldigt små lokaler men för två år sedan flyttade vi hit – en fantastisk resa. Vår uteförskola ligger mitt i skogen. Gårdens utformning gör det lättare att bedriva undervisningen vi står för. Det naturliga styr, barnen gör ständigt nya upptäckter i miljön och magiska stunder uppstår. All vår undervisning sker utomhus. Vi brukar säga att allt man kan göra inne kan man även göra utomhus, men allt man gör ute kan man inte göra inne.
Det är inte en tillrättalagd gård, den är skapad för spontan lek. Vi försöker skapa rum för barnen där de kan leka utan att det är förutbestämt med vad. När vi under flytten tillfälligt var på en annan förskola med traditionell gård fick vi många tillsägelser – ’här kan man inte lägga sand!’ Det var roligt att se hur annorlunda våra barn gjorde.
Äventyrets förskola ligger bokstavligen i skogen.
Vikarier kan ibland fråga: ’Oj, får barnen verkligen klättra där?’ Ja, det får de! Vi har bland annat ’Stora stenen’, som är något av en milstolpe att komma upp på. Det är en utmaning, och barnen hjälper varandra att balansera och hoppa. Vår roll är att vara närvarande och uppmuntra. I stället för att säga nej är det många gånger bättre att backa och iaktta hur barnen löser situationen.
Våra barn är väldigt aktiva, därför jobbar vi mycket med att hitta rum för vila och återhämtning. Kanske krypa in under granen en stund? Vi skapar småställen där barnen kan måla, skriva eller läsa. Själva förskolebyggnaden har två våningar och stora, höga fönster precis vid trädtopparna, vilket gör att man får vara nära naturen även när man är inomhus.”
Johanna Karlsson, förskollärare på Äventyret i Växjö
Barnen på Willandsgården, i Fjälkinge utanför Kristianstad, har inte bara tvåbenta kompisar. Här finns även minigrisen Signe, kaninen Lakrits, tuppen Jussi och flera hönor som levererar ägg till lunchen.
Vår förskola skiljer sig ganska mycket från andra. Här går minigrisen Signe och kaninen Lakrits omkring bland barnen ute på gården, vi har en stor utebur för hönorna, och runtom har vi en stor äng som barnen får vara på. Där är marken ojämn – då blir det mer spännande att springa. Där finns också högt gräs som kan plockas till djuren. Planen är att eventuellt ha får på ängen framöver, eller hägna in och få en ännu större köksträdgård.
På gården har vi ett nedsågat träd, som vi fått av en familj. Vårdnadshavarna erbjuder oss ofta material. Våra miljöer är inspirerade av Pettson och Findus, både inne och ute. Vi har även ett vattenland, en grill och en stor sandbåt, och i kompisgungan kan man ligga och titta på trädets lugnande lövverk. Vi jobbar också mycket med teater. Tidigare var det en bygdegård här, och den gamla scenen finns kvar inne. Utomhus har vi byggt en ny scen.
Barnen på Willandsgården får hämta grönsaker från köksträdgården till kocken.
Att få utvecklas genom lek i den här miljön, med mycket buskar, träd och stenar, att få klättra och balansera, ger mycket tillbaka. Vi blir också alla extra måna om miljön när vi får vara med och vårda, skapa och njuta av den tillsammans. Allt handlar om hållbar utveckling och återbruk. Vi är väldigt stolta över att vi fick Kristianstad kommuns miljöpris förra året!
I vår jättefina köksträdgård återbrukas bajset från djuren, vi sår både ute och inne, och barnen får plocka in grönsaker och ägg till vår kock. I köksträdgården finns också en bänk, där man kan sitta och njuta, och kanske ta en bok att läsa ur brevlådan. Vi tar vara på det vi har. I stället för att slänga kanske det går att bygga något? Det gäller att titta på det som finns med nya ögon. Vi har ingen asfalt, så barnen får cykla på gräsmattan – det är lite knepigare, en utmaning.”
Anna Friberg och Emelie Eklund, förskollärare på Willandsgården i Fjälkinge
På Stormhatten i Lund tas varje hörn av den stora gården till vara, och personalen är i allra högsta grad delaktiga i utformningen. De har till och med en alldeles egen ”vuxenverkstad”, där material både tillverkas och lagas.
På Stormhatten får barnen stort inflytande och stort utlopp för kreativitet. Vi har få traditionella leksaker och redskap utan tillverkar det mesta tillsammans med barnen. Vi har en jättestor gård, vilket är lyxigt. Alla som besöker oss tycker att gården är helt fantastisk. Naturskolan, ett resurs- och utvecklingsteam för alla skolor och förskolor i Lunds kommun, brukar komma till oss för att visa upp hur man kan arbeta med utemiljön.
Gården är indelad i tre delar, en för de yngre, en för de äldre och en där man kan leka mer ostört bakom en kulle. Vi har en motorikbana, en labyrint skapad av lastpallar, ett multihus med tak och en grillplats, och en samlingsplats inne i skogen.
En av flera små hörnor på förskolan Stormhattens stora gård.
När förskolan byggdes var ledningen tydlig med att det inte skulle finnas några gungor, cyklar eller annat som ’passiviserar’ både barn och vuxna. I stället blev förskolan ett inspirerande komplement till annat barnen möter. Bland allt material vi tillverkat tillsammans, barn och pedagoger, finns ett memory av masonitplattor, där barnen fick välja bilder. Vanliga kort kan vi inte använda, de blåser bort – och här blåser det alltid.
Vi har många hörnor på gården med tillhörande material i lådor. Bland annat en byggarbetsplats, en hästlåda och en kaféhörna med byttor och kastruller. Men allt tas inte fram samtidigt, barnen får välja. Vi är också noga med att städa och lämna varje plats i fint skick. Vår gård är levande och vi för en ständig diskussion om den. Därför har vi en verkstad för oss vuxna som vi kan använda om något ska byggas eller lagas. Jag vet att alla förskolor inte har samma förutsättningar, men det går att göra mycket även i det lilla. Man får hitta sin egen förskolas möjligheter.”
Johanna Rahm, förskollärare på Stormhatten i Lund
Gårdarna krymper men naturleken växer – här är forskarens landskapslabb!
Sveriges enda bygglek med odling
”Orörd utemiljö är bäst” – förskolan i skogsbrynet visar runt
Kan man våga sig på risklekar även i förskolan?
Urspårade lekar och rädda barn – så vände Falunförskolan på allt
Storförskolan fick nya naturlekar i magiska lådor – vill ni också ha?
LÄS ÄVEN
Språkfest eller språktest – vad vill nya ministern med förskolan?
Barnen blev fågelskådare – så gjorde vi
Fråga facket: Är det vårt jobb att beställa tvål och toapapper?
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.
Undervisning Vi bad tre förskollärare svara på vilka verktyg de inte klarar sig utan.
Podcast Eva Lindström och ateljeristan Joakim Pettersson berättar hur de använder pedagogisk dokumentation för att utveckla sin undervisning.
Krönika Handen upp alla som hört föräldrar ”klaga” på att deras barn är så himla mammigt. Jag hör det typ hundra gånger i veckan, av både personal och föräldrar, skriver Eva Lindström.
Arbetstid Som första förskola i Danmark införde Treklövern för ett par år sedan fyradagarsvecka.– Jag har så mycket mer tid nu, säger förskolläraren Fatima Siddiqi.
Så gör vi Att läsa och sedan diskutera bokens olika kapitel tillsammans är ett väldigt gynnsamt arbetssätt samtidigt som man får fördjupa sig och utveckla sin kunskap, säger förskolläraren Suzanne Folcke.
Arbetsmiljö Vi kommer att lyssna in olika intressegrupper, säger utredaren Eva Broström.
Arbetsbelastning Sysslorna ingår inte i vårt avtalsområde och vi måste protestera mot att de blir fler, säger Pia Rizell, andre vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Någon minister pratade om hur himla viktigt det är att lyssna på barnen, verkligen lyssna på vad barnen säger. Jag kräktes lite i munnen, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Det här öppnar möjligheter att förbättra villkoren och arbetsmiljön för landets förskollärare, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan diskuterar vi det skolförberedande arbetet.
Förskolans yngsta Att få barn blöjfria handlar i första hand om barnens hälsa och utveckling, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Jag vill synliggöra vad undervisning för de yngsta kan innebära, säger förskolläraren Sara Eliasson.
Förskolans yngsta Det finns ett syfte med allt som finns framme, och vi passar på att undervisa på ett lekfullt sätt när barnen visar intresse för något, säger förskolläraren Sara Eliasson som tipsar om hur hon skapar lärmiljöer för de yngsta.
Förskolans yngsta Det är viktigt att verksamheten då matchas med rätt förutsättningar, säger Pia Rizell, Sveriges Lärare.
Förskolans yngsta I våra studier, med förfinade instrument, ser vi frön till mycket redan hos de allra minsta, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi.
Förskolans yngsta De sex Babblarna var till god hjälp under de allra yngsta barnens första år på Von Bahrs förskola i Uppsala.
Förskolans yngsta Det gäller att invänta barnen i samtalet, även om de bara kan några få ord, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik vid Göteborgs universitet.
Vi lärare debatt Det är viktigt att barnen på förskolorna möter många olika förebilder, men som det är nu vågar få män jobba i förskolan, skriver förskolläraren Victor Qwarfordt.
Forskning Yrket har fyra olika roller: lärare, omsorgsutövare, administratörer och hushållsarbetare, säger Maria Lennartsdotter.
Förskola ”Barnen lär sig samspel, läsa av, ta hänsyn. Dansen har stärkt deras relationer”
Forskning Min forskning har gynnats av att jag kunnat jobba så nära ihop med förskollärarna, säger professor Niklas Pramling, som fått Lärarstiftelsens forskarpris.
Svenska som andraspråk Förskolebarnen behöver få uttrycka sig på olika sätt, annars riskerar de att bli missförstådda, menar Ylva Novosel i sin avhandling.
Krönika Med det ok av dokumentationshysteri som vårt yrke numera bär på är det som att komma ut i friska luften att tänka på den pedagogiska dokumentationens barndom, skriver Erik Stenkula.
Podcast Jag vill att lyssnarna ska få nya idéer och samtidigt våga ifrågasätta sina invanda sätt att arbeta med barnen, säger Eva Lindström.
Kulturtips Jag vill visa på yrkesskickligheten och hur otroligt värdefulla de här yrkesgrupperna är, säger regissören Nils Petter Löfstedt.
Podcast Måste barnen smaka på allt – och är det ok att doppa brödet i soppan? I senaste avsnittet av Förskolan pratar Eva Lindström och Ellinor Lange om mat.
Fackböcker Utgå från högläsning i undervisningen av naturkunskap och teknik – då blir ämnena begripliga för barnen, säger skolbibliotekarien Maria Heimer.
Fråga facket ”Medarbetarsamtalen har i min förskola blivit uppskjutna flera gånger och det är nu mer än ett år sedan vi hade ett sådant samtal med vår chef.”
Krönika Det är egentligen identiska processer som pågår för såväl barn som vuxna i förskolan idag, skriver förskolläraren Sara Agné i en gästkrönika.
Podcast Hur kan vi hjälpa barnen att tänka fritt och nytt, hur delaktiga ska vi vara och varför är arbetet med fantasiutveckling viktigt och ibland helt nödvändigt?
Skolpolitik Regeringens samordnare mot utanförskap: ”Vi måste hitta vägar så att förskolan fyller en viktigare funktion.”