Del av den maffiga, egenbyggda vattenbanan på von Bahrs förskola.
Till startsidan
Förskolegårdar Vi fick ett enormt positivt gensvar på vårt tema om utelek. Här presenterar vi ännu fler inspirerande verksamheter från hela landet. Ut och lek!
På Norrgårdens förskola i Knivsta kommun är utemiljön indelad i flera mindre gårdar, uppbyggda utifrån de fyra elementen – jord, luft, vatten och eld.
Norrgårdens förskola är nybyggd, från 2019, och vi har verkligen naturen inpå knuten. Arkitekterna hade fokus på de fyra elementen, och det har vi också försökt ha som en röd tråd i verksamheten och koppla till hållbar utveckling. Utemiljön är indelad i flera mindre gårdar vilket gör att vi har väldigt goda möjligheter att dela upp barnen i mindre grupper.
På Vattengården har vi en gammal vattenpump med vattenbana, men även en hinderbana som utmanar barnens motorik och uppmuntrar till rörelseglädje. Där finns instrument och ett memory med skogsdjur. På Sandgården finns ett solsegel över sandlådan, rutschkana och studsmatta. Eldgården, i delen av gården med skog, har två grillplatser. Att vi har skog på gården är helt fantastiskt, det blir så lättillgängligt även för de allra yngsta. På Luftgården finns en vindsnurra och en bollplan, där det blir många fartfyllda lekar. Här har vi också fina ljusskulpturer att klättra på, och de lyser upp så fint på vintern.
I dagsläget har vi 112 barn, men förskolan är fortfarande under uppbyggnad och vi ska växa till 140 barn. Vi organiserar oss i fyra olika spår och åtta hemvister och har en tydlig struktur för vilka grupper som är var, när och varför. Detta för att alla ska kunna använda alla gårdar med sin respektive grupp. Vi delar in barnen i mindre grupper under hela dagen – i nuläget är vi, morgon och eftermiddag, uppdelade i två ”spår” på Sandgården och två på Vattengården. Då är Vattenspåret (3–5 år) tillsammans med Luftspåret (1–3) och Jordspåret (3–5) tillsammans med Eldspåret (1–3). Varje spår har västar i olika färger för att det ska vara lätt att se vilken grupp som är var. Det underlättar verkligen när vi har vikarier men är även en viktig del i vårt säkerhetsarbete.
Vi har en väldigt inspirerande gård för barnen och dessutom fina naturområden runt omkring, bland annat skogar och en stor äng där barnen kan röra sig. Samtidigt uppskattar vi enormt att man har bevarat så mycket natur på gården. Vi har otroligt mycket att erbjuda barnen att utforska och lära i förskolans utemiljöer. Här är det lätt att skapa verksamhet utifrån läroplanens mål.”
Sanna Bjarnemo, förskollärare på förskolan Norrgården i Knivsta
En naturgård med en egentillverkad vattenbana, stora odlingar och ett växthus på taket. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan von Bahr i Uppsala har mycket att vara stolta över.
Vår förskola är den största i Uppsala och består av två separata byggnader. Dels har vi en byggnad från 1970-talet, där de yngre barnen går och med en egen liten gård för varje arbetslag. Dels den nya delen för de äldre barnen, som startade 2007, med en stor gemensam naturgård, med större inslag av natur och mindre av färdigt lekmaterial. Vi är Reggio Emilia-inspirerade och tänker mycket på att materialen inbjuder till kreativitet. Barnen ska ha makt över materialet och inte tvärtom. Det är viktigt för oss att vi vuxna inte bestämmer i förväg utan lyssnar på barnen, om vad de upplever och undrar över.
Vi har pallkragar och rabatter för odling där barnen är delaktiga i plantering, vattning, skötsel och skörd. Alla hjälps åt. På taket har vi ett växthus där vi förodlar och förvarar växter på vintern. Det är fint att barnen har tillgång till kreativa redskap, att de får göra det på riktigt och inte bara leka ’vattna blommor’.
Del av den maffiga, egenbyggda vattenbanan på von Bahrs förskola.
Vi har en barnskötare som även är konstnär och en stor, bärande resurs. Bland annat skapade han en ateljé med belysning och skuggspel av ett gammalt förråd, som barnen kan nyttja vintertid – på sommaren flyttar vi ut allt material. Han var i högsta grad delaktig när vi byggde vår fina vattenbana utifrån barnens önskemål och ritningar. Vi byggde den tillsammans av betong, cement och gips. Det var verkligen jättehäftigt. Vi göt också en stor vulkan som barnen smyckade med stenar de hämtade i skogen. Barnen får vara med från grunden, vi involverar dem i processen. De lär sig vad som ligger bakom, vilket hänger ihop med vårt hållbarhetsarbete.”
Anders Tovinger, förskollärare på von Bahrs förskola i Uppsala
Föräldrakooperativet Fölungen i Falköping har naturen som kunskapskälla, och den stimulerande gården har skapats med hjälp av spillmaterial och gemensamma arbetsinsatser.
Vår förskola i utkanten av Falköping gränsar till ett stort naturreservat – en stor gård med skogen som granne ger bra förutsättningar. Föräldrarna har hjälpt till att bygga upp gården med spillmaterial och bidragit med trädstammar och stenar för att få variation på ytan. Nu har vi bland annat en klätterbro, vindskydd och ett stort skepp.
Fölungens föräldrakooperativ jobbar mycket med återbruk.
Varje barngrupp har sin egen odlingslåda. Jag har ansvar för de yngre barnen, som får vara med och välja vilka frön vi ska plantera och att vårda planteringen. Vi vill bygga upp en känsla för själva processen, med fokus på hållbarhet. I en berså har vi en hänggunga med prismor i trädet samt en soffhörna med ekorr- och fågelmatare. Där har vi även bilder på olika fåglar som brukar komma på besök. I ett annat träd har vi hängt upp ett skirt tyg och fixat en bokhörna. Det är viktigt att barnen har olika platser både för rörelse och återhämtning.
Det finns också en hemlekmiljö med diskbänk, kastruller och bestick, en annan plats under tak där barnen kan pyssla med olika naturmaterial, och en basketplan med olika moduler och klossar som man kan använda till att bygga en hinderbana. Vi har även vattenlek, där barnen kan utforska vattnets rörelse, och stuprännor som kan byggas ihop till en vattenbana. Gården har både växtlighet och rörelseytor och har en mångfald som ger barnen möjlighet att vara sitt bästa jag, att lära och utvecklas.”
Eleonor Karlsson, förskollärare på förskolan Fölungen i Falköping
Inga cyklar, gungor eller lekställningar. Uteförskolan Äventyret i Växjö har skippat det förutsägbara och lägger fokus på naturen och barnens skapande fantasi.
Tidigare hade vi väldigt små lokaler men för två år sedan flyttade vi hit – en fantastisk resa. Vår uteförskola ligger mitt i skogen. Gårdens utformning gör det lättare att bedriva undervisningen vi står för. Det naturliga styr, barnen gör ständigt nya upptäckter i miljön och magiska stunder uppstår. All vår undervisning sker utomhus. Vi brukar säga att allt man kan göra inne kan man även göra utomhus, men allt man gör ute kan man inte göra inne.
Det är inte en tillrättalagd gård, den är skapad för spontan lek. Vi försöker skapa rum för barnen där de kan leka utan att det är förutbestämt med vad. När vi under flytten tillfälligt var på en annan förskola med traditionell gård fick vi många tillsägelser – ’här kan man inte lägga sand!’ Det var roligt att se hur annorlunda våra barn gjorde.
Äventyrets förskola ligger bokstavligen i skogen.
Vikarier kan ibland fråga: ’Oj, får barnen verkligen klättra där?’ Ja, det får de! Vi har bland annat ’Stora stenen’, som är något av en milstolpe att komma upp på. Det är en utmaning, och barnen hjälper varandra att balansera och hoppa. Vår roll är att vara närvarande och uppmuntra. I stället för att säga nej är det många gånger bättre att backa och iaktta hur barnen löser situationen.
Våra barn är väldigt aktiva, därför jobbar vi mycket med att hitta rum för vila och återhämtning. Kanske krypa in under granen en stund? Vi skapar småställen där barnen kan måla, skriva eller läsa. Själva förskolebyggnaden har två våningar och stora, höga fönster precis vid trädtopparna, vilket gör att man får vara nära naturen även när man är inomhus.”
Johanna Karlsson, förskollärare på Äventyret i Växjö
Barnen på Willandsgården, i Fjälkinge utanför Kristianstad, har inte bara tvåbenta kompisar. Här finns även minigrisen Signe, kaninen Lakrits, tuppen Jussi och flera hönor som levererar ägg till lunchen.
Vår förskola skiljer sig ganska mycket från andra. Här går minigrisen Signe och kaninen Lakrits omkring bland barnen ute på gården, vi har en stor utebur för hönorna, och runtom har vi en stor äng som barnen får vara på. Där är marken ojämn – då blir det mer spännande att springa. Där finns också högt gräs som kan plockas till djuren. Planen är att eventuellt ha får på ängen framöver, eller hägna in och få en ännu större köksträdgård.
På gården har vi ett nedsågat träd, som vi fått av en familj. Vårdnadshavarna erbjuder oss ofta material. Våra miljöer är inspirerade av Pettson och Findus, både inne och ute. Vi har även ett vattenland, en grill och en stor sandbåt, och i kompisgungan kan man ligga och titta på trädets lugnande lövverk. Vi jobbar också mycket med teater. Tidigare var det en bygdegård här, och den gamla scenen finns kvar inne. Utomhus har vi byggt en ny scen.
Barnen på Willandsgården får hämta grönsaker från köksträdgården till kocken.
Att få utvecklas genom lek i den här miljön, med mycket buskar, träd och stenar, att få klättra och balansera, ger mycket tillbaka. Vi blir också alla extra måna om miljön när vi får vara med och vårda, skapa och njuta av den tillsammans. Allt handlar om hållbar utveckling och återbruk. Vi är väldigt stolta över att vi fick Kristianstad kommuns miljöpris förra året!
I vår jättefina köksträdgård återbrukas bajset från djuren, vi sår både ute och inne, och barnen får plocka in grönsaker och ägg till vår kock. I köksträdgården finns också en bänk, där man kan sitta och njuta, och kanske ta en bok att läsa ur brevlådan. Vi tar vara på det vi har. I stället för att slänga kanske det går att bygga något? Det gäller att titta på det som finns med nya ögon. Vi har ingen asfalt, så barnen får cykla på gräsmattan – det är lite knepigare, en utmaning.”
Anna Friberg och Emelie Eklund, förskollärare på Willandsgården i Fjälkinge
På Stormhatten i Lund tas varje hörn av den stora gården till vara, och personalen är i allra högsta grad delaktiga i utformningen. De har till och med en alldeles egen ”vuxenverkstad”, där material både tillverkas och lagas.
På Stormhatten får barnen stort inflytande och stort utlopp för kreativitet. Vi har få traditionella leksaker och redskap utan tillverkar det mesta tillsammans med barnen. Vi har en jättestor gård, vilket är lyxigt. Alla som besöker oss tycker att gården är helt fantastisk. Naturskolan, ett resurs- och utvecklingsteam för alla skolor och förskolor i Lunds kommun, brukar komma till oss för att visa upp hur man kan arbeta med utemiljön.
Gården är indelad i tre delar, en för de yngre, en för de äldre och en där man kan leka mer ostört bakom en kulle. Vi har en motorikbana, en labyrint skapad av lastpallar, ett multihus med tak och en grillplats, och en samlingsplats inne i skogen.
En av flera små hörnor på förskolan Stormhattens stora gård.
När förskolan byggdes var ledningen tydlig med att det inte skulle finnas några gungor, cyklar eller annat som ’passiviserar’ både barn och vuxna. I stället blev förskolan ett inspirerande komplement till annat barnen möter. Bland allt material vi tillverkat tillsammans, barn och pedagoger, finns ett memory av masonitplattor, där barnen fick välja bilder. Vanliga kort kan vi inte använda, de blåser bort – och här blåser det alltid.
Vi har många hörnor på gården med tillhörande material i lådor. Bland annat en byggarbetsplats, en hästlåda och en kaféhörna med byttor och kastruller. Men allt tas inte fram samtidigt, barnen får välja. Vi är också noga med att städa och lämna varje plats i fint skick. Vår gård är levande och vi för en ständig diskussion om den. Därför har vi en verkstad för oss vuxna som vi kan använda om något ska byggas eller lagas. Jag vet att alla förskolor inte har samma förutsättningar, men det går att göra mycket även i det lilla. Man får hitta sin egen förskolas möjligheter.”
Johanna Rahm, förskollärare på Stormhatten i Lund
LÄS ÄVEN
Språkfest eller språktest – vad vill nya ministern med förskolan?
Barnen blev fågelskådare – så gjorde vi
Fråga facket: Är det vårt jobb att beställa tvål och toapapper?
Dilemmat Studenten: ”Hur ska jag förhålla mig till allt otäckt som kan hända?”
Krönika Ska vi kunna ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva, i linje med läroplanen, så måste vi ibland fånga stunden när den kommer och våga vika av från det planerade spåret, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Podcast Hur skapar vi hopp i en samtid präglad av klimatkris, krig och orättvisor? Det pratar lärarna i förskolan Sandra Hollstedt och Eva Lindström om i senaste avsnittet av podden.
Fokus Kvinnan bakom Förskoleupproret: ”Jag känner mig mer hoppfull när jag gör något”
Fokus ”Det är viktigt att synliggöra hela cykeln”
Debatt En trygg profession i förskolan kan lyssna på kritik, värdera den och sedan välja att antingen ändra något eller stå fast vid sitt beslut med sakliga argument, skriver Linda Wångdahl, bebyggelseantikvarie och förälder.
Vår metod Mätningarna har lett till konkreta förbättringar av arbetsmiljön.
Förskola Föräldrar får dokumentation som de inte läser – medan rektorer inte får den dokumentation som de efterfrågar. Det visar en ny rapport av forskaren Christian Eidevald.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om relationen till barnens vårdnadshavare. Hur påverkar förhållandet till föräldrar vårt arbete med barnen, kan vi ha en privat relation med föräldrarna och samtidigt vara professionella – och hur personliga får vi vara?
Lärarutbildning Pedagogikforskarna Åsa Sahlée och Ylva Holmberg befarar att musiken i förskolan utarmas då ämnet krympt i lärarutbildningen.
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Skolpolitik Vi är i stort sett nöjda med övergångsreglerna, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Krönika Varje vår är det samma sak. Förskolebarnen ger sig ut och plockar skräp. Vet ni, det är bland det värsta jag vet, skriver Eva Lindström.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.