![](/contentassets/fb10e703ab324a92b5b578577656fb3a/koja.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Alexis och Naely på väg mot lekstugan.
Utelek Den gamla förskolan jämnades med marken och en ny storförskola fick ta dess plats. På Opalen i Botkyrka jobbar pedagogerna hårt på att få den nya gården att fungera – inte minst med hjälp av nya leklådor från Naturskolan.
I mars för två år sedan invigdes förskolan Opalen i Storvreten i Botkyrka kommun, söder om Stockholm. Den tidigare förskolan som byggdes på 1970-talet hade gjort sitt och har ersatts av en modern storförskola i två plan. Den nya stora gården välkomnas av förskolläraren Linda Reimers och barnskötaren Kattis Alaverronen. Barnen har nu gott om plats att sprida ut sig, de har ett stort berg att klättra på och det finns gott om växtlighet.
– Det är allt annat än en traditionell gård med gungor och rutschkanor, men vi har hängmattor och ett antal olika klätterställningar, flera små hus och platser där barnen kan leka i fred, säger Linda Reimers.
Gården är så pass stor att de öppnar upp den i omgångar på morgonen i takt med att personalgruppen ökar i antal.
– Vi samlar även ihop barnen på en mindre yta på eftermiddagarna, då kan de heller inte vara på hela gården. Övrig tid är vi minst fem personal i den fria zonen för att kunna ha uppsikt, säger Linda Reimers och tillägger att den allra största fördelen med gården är att barnen har så stora ytor att röra sig på.
Barnskötaren Kattis Alaverronen uppskattar växtligheten.
– Vi har många buskar, äppelträd och körsbärsträd. Det gör att det även finns otroligt mycket insekter. Vi har sett väldigt många småkryp och olika nyckelpigor den senaste tiden.
Alexis och Naely på väg mot lekstugan.
Men det finns även nackdelar med en storförskola. Bland annat att det är trångt i den gemensamma hallen för alla äldre barn, och även problematiskt när det är dags för lunch. Nu låter de alla stora barn äta tidigt för att få det att fungera. Det kan också vara svårt att hitta platser ute att få vara i fred med en mindre grupp vid undervisning och liknande.
– Det var lättare att fånga barnen förr när det var dags för undervisning, nu är det nästan så att man måste springa och jaga dem, säger Linda Reimers.
Även Kattis Alaverronen ser fördelar med en mindre förskola:
– Jag är inte sentimental men ibland saknar jag den gamla förskolan, där man bara öppnade dörren och ropade när man behövde hjälp. Nu är det så många trappor hit och dit. Men gården är mycket bättre, förr var det bara små uteplatser.
Nyligen fick förskolan två leklådor fulla av material och lekinstruktioner från Helena Osswald, pedagog på kommunens naturskola.
– Jag är ute och träffar femåringar på alla kommunens förskolor, säger hon. Då ser och hör jag att det saknas material eller att man leker samma lekar om och om igen. För att stötta pedagogernas undervisning utomhus, och för att det ofta saknas bra lekar för 1–3-åringar, föddes idén att ta fram ett material som gynnar både barnens språkutveckling och rörelse.
Tillsammans med pedagoger på olika förskolor i kommunen har hon testat sig fram till vad som är lämpligt att ha med. Opalen är nu först ut att ha tillgång till lådorna, en för de yngre barnen och en för de äldre.
– Till varje låda finns en pärm med instruktioner och tips, säger Helena Osswald, som tidigare arbetat som kommunens NTA-samordnare. ”Natur och teknik för alla” är ett skolutvecklingsprogram kopplat till Kungliga Vetenskapsakademien.
Barnskötaren Katja Alaverronen förklarar en lek för Daniel, Alexis och Naely.
I de yngre barnens låda finns bland annat såpbubblor, trumma, bollrännor, aktivitetstärning, koner med olika bondgårdsdjur, inplastade tasspår och djurspårning med bilder och QR-koder för djurens läten.
– Jag har även utbildning för pedagoger om lådorna, säger Helena Osswald, Just nu har jag tolv förskolor i kö. Alla är välkomna att höra av sig!
Linda Reimers och Kattis Alaverronen på Opalen är entusiastiska.
– Det är ett jättehäftigt och utvecklande material, Helena är verkligen grym. Synd bara att vi inte hade lådorna redan under pandemin. Men det är väldigt positivt att vi har fått dem nu.
De tycker båda att det nu efter två år är enklare att hantera den stora gården, samarbetet har satt sig och de vet vilka skrymslen och vrår barnen gillar att gömma sig i. Men allra helst skulle de vilja dela in gården i två delar. I alla fall delar av dagen, och i synnerhet när det är kort om personal.
– Ibland behöver även de äldre barnen få vara i fred från de yngre. Om det var avdelat kunde man också ta med sig två, tre barn emellanåt till den fria zonen. Det vore bättre.
Gårdarna krymper men naturleken växer – här är forskarens landskapslabb!
Sveriges enda bygglek med odling
”Orörd utemiljö är bäst” – förskolan i skogsbrynet visar runt
Kan man våga sig på risklekar även i förskolan?
Urspårade lekar och rädda barn – så vände Falunförskolan på allt
Storförskolan fick nya naturlekar i magiska lådor – vill ni också ha?
LÄS ÄVEN
Eva Lindström: ”Förskolan är en magisk plats för mänsklighet, inget mattelabb”
Ge plats åt filosofiska samtal i förskolan
Stenkula: Den djupa meningen med att vara förskollärare
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.