Alexis och Naely på väg mot lekstugan.
Till startsidan
Utelek Den gamla förskolan jämnades med marken och en ny storförskola fick ta dess plats. På Opalen i Botkyrka jobbar pedagogerna hårt på att få den nya gården att fungera – inte minst med hjälp av nya leklådor från Naturskolan.
I mars för två år sedan invigdes förskolan Opalen i Storvreten i Botkyrka kommun, söder om Stockholm. Den tidigare förskolan som byggdes på 1970-talet hade gjort sitt och har ersatts av en modern storförskola i två plan. Den nya stora gården välkomnas av förskolläraren Linda Reimers och barnskötaren Kattis Alaverronen. Barnen har nu gott om plats att sprida ut sig, de har ett stort berg att klättra på och det finns gott om växtlighet.
– Det är allt annat än en traditionell gård med gungor och rutschkanor, men vi har hängmattor och ett antal olika klätterställningar, flera små hus och platser där barnen kan leka i fred, säger Linda Reimers.
Gården är så pass stor att de öppnar upp den i omgångar på morgonen i takt med att personalgruppen ökar i antal.
– Vi samlar även ihop barnen på en mindre yta på eftermiddagarna, då kan de heller inte vara på hela gården. Övrig tid är vi minst fem personal i den fria zonen för att kunna ha uppsikt, säger Linda Reimers och tillägger att den allra största fördelen med gården är att barnen har så stora ytor att röra sig på.
Barnskötaren Kattis Alaverronen uppskattar växtligheten.
– Vi har många buskar, äppelträd och körsbärsträd. Det gör att det även finns otroligt mycket insekter. Vi har sett väldigt många småkryp och olika nyckelpigor den senaste tiden.
Alexis och Naely på väg mot lekstugan.
Men det finns även nackdelar med en storförskola. Bland annat att det är trångt i den gemensamma hallen för alla äldre barn, och även problematiskt när det är dags för lunch. Nu låter de alla stora barn äta tidigt för att få det att fungera. Det kan också vara svårt att hitta platser ute att få vara i fred med en mindre grupp vid undervisning och liknande.
– Det var lättare att fånga barnen förr när det var dags för undervisning, nu är det nästan så att man måste springa och jaga dem, säger Linda Reimers.
Även Kattis Alaverronen ser fördelar med en mindre förskola:
– Jag är inte sentimental men ibland saknar jag den gamla förskolan, där man bara öppnade dörren och ropade när man behövde hjälp. Nu är det så många trappor hit och dit. Men gården är mycket bättre, förr var det bara små uteplatser.
Nyligen fick förskolan två leklådor fulla av material och lekinstruktioner från Helena Osswald, pedagog på kommunens naturskola.
– Jag är ute och träffar femåringar på alla kommunens förskolor, säger hon. Då ser och hör jag att det saknas material eller att man leker samma lekar om och om igen. För att stötta pedagogernas undervisning utomhus, och för att det ofta saknas bra lekar för 1–3-åringar, föddes idén att ta fram ett material som gynnar både barnens språkutveckling och rörelse.
Tillsammans med pedagoger på olika förskolor i kommunen har hon testat sig fram till vad som är lämpligt att ha med. Opalen är nu först ut att ha tillgång till lådorna, en för de yngre barnen och en för de äldre.
– Till varje låda finns en pärm med instruktioner och tips, säger Helena Osswald, som tidigare arbetat som kommunens NTA-samordnare. ”Natur och teknik för alla” är ett skolutvecklingsprogram kopplat till Kungliga Vetenskapsakademien.
Barnskötaren Katja Alaverronen förklarar en lek för Daniel, Alexis och Naely.
I de yngre barnens låda finns bland annat såpbubblor, trumma, bollrännor, aktivitetstärning, koner med olika bondgårdsdjur, inplastade tasspår och djurspårning med bilder och QR-koder för djurens läten.
– Jag har även utbildning för pedagoger om lådorna, säger Helena Osswald, Just nu har jag tolv förskolor i kö. Alla är välkomna att höra av sig!
Linda Reimers och Kattis Alaverronen på Opalen är entusiastiska.
– Det är ett jättehäftigt och utvecklande material, Helena är verkligen grym. Synd bara att vi inte hade lådorna redan under pandemin. Men det är väldigt positivt att vi har fått dem nu.
De tycker båda att det nu efter två år är enklare att hantera den stora gården, samarbetet har satt sig och de vet vilka skrymslen och vrår barnen gillar att gömma sig i. Men allra helst skulle de vilja dela in gården i två delar. I alla fall delar av dagen, och i synnerhet när det är kort om personal.
– Ibland behöver även de äldre barnen få vara i fred från de yngre. Om det var avdelat kunde man också ta med sig två, tre barn emellanåt till den fria zonen. Det vore bättre.
LÄS ÄVEN
Eva Lindström: ”Förskolan är en magisk plats för mänsklighet, inget mattelabb”
Ge plats åt filosofiska samtal i förskolan
Stenkula: Den djupa meningen med att vara förskollärare
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Krönika Förskolan behöver inte lösryckta satsningar inom det område som är i ropet för tillfället, skriver läraren i förskolan Sara Agné, som ser kopplingar mellan vår syn på skogen och förskolan.
Podcast Varför är personalkonflikter så vanliga i förskolan, hur kan vi förhindra att osämja uppstår och vad gör vi när konflikten väl blossat upp? Det pratar Förskolan om i senaste avsnittet.
Krönika Personligen tycker jag att det hela är ganska dumt. Varför ska ett friskt barn vara hemma från förskolan? skriver Eva Lindström.
Krönika I ett riktigt framgångsrikt arbetslag vågar alla medlemmar ta risker. Det är alltså inte genom att alltid klappa varandra medhårs ni svetsas samman, skriver Erik Stenkula.
Lärarpriser Fyra blivande lärare i förskolan tog på tisdagen emot stipendium på totalt 50 000 kronor av Stockholms stad.
Boktips Mie Josefson om sin nya bok.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om NPF-diagnoser. Varför blir diagnoserna fler, hur identifierar vi dem och hur kommunicerar vi med vårdnadshavare till barn som utmanar?
Krönika Det var i pulkabacken det slog mig, hur fort vi glömmer sådant som hänt förr om åren. Många verkar till exempel ha glömt hjälmolyckan på en förskola för några år sedan, skriver Eva Lindström.
Fråga facket Är det ok att skippa rasten och i gengäld gå hem tidigare? Vår fackliga expert svarar.
Pedagogiska tips Michaela Åman Svensson och hennes kollegor i förskolan har fått utbildning i en dansmetod som tränar barnen i att lyssna på kroppens signaler och att sätta ord på känslor.