
Folkhögskolan hyr in instruktörer från BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd. Foto: Oskar Omne
Elever på Stensunds folkhögskola i Trosa. Foto: Oskar Omne
Folkhögskollärarna
Det var smart av Stensunds folkhögskola i Trosa att lägga till en väktarprofil på sin ettåriga polisförberedande utbildning. Både polis och väktare har utvecklats till några av de hetaste yrkena på arbetsmarknaden.
– Våra deltagare är oerhört attraktiva när de är färdiga, säger den linjeansvarige läraren Tomas Nehrer.
Det ekar mellan ribbstolarna när den inbjudna instruktören Kemal Tutuncu från Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA) höjer rösten:
– Dra batongen! Upp i gard! Händerna framför kroppen!
Någon av de 13 deltagarna lyckas inte få ut batongen ur hölstret, en annan tappar den i golvet med ett generat leende.
– Om ni tappar batongen, ta upp den, men titta aldrig ner! Håll alltid ögonen på personen mitt emot.
Folkhögskolan hyr in instruktörer från BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd. Foto: Oskar Omne
Och så ett viktigt budskap som genomsyrar mycket av utbildningen:
– Går någon mot er, ta upp batongen och skrik ”stanna”, men ta aldrig ett steg framåt, ta ett steg bakåt. Ni är inte där för att bråka.
Linnea Halléni, 23, har svettdroppar i pannan och ett leende på läpparna när hon kommenterar kursen:
– Det är en otroligt rolig utbildning!
Det allra bästa?
– Jag får träna upp både min fysiska och mentala styrka. Och så gillar jag folkhögskolan för att man får träffa människor med så olika bakgrund.
Linnea Hallénis dröm sedan länge är att söka till försvarsmakten. Efter några månader på utbildningen börjar hon mer luta åt militärpolis.
– Då får jag det bästa av två världar!
Ett av de teoretiska ämnena som hon särskilt fäst sig vid så här långt är psykologi.
– Varför begår människor brott? Jag har alltmer kommit att förstå att svaret inte är uppenbart. Jag har slutat att bara tänka ”vilken jävel” när jag hör vad en kriminell person har gjort, det finns så många orsaker bakom kriminalitet.
Läraren Tomas Nehrer blir glad av att höra hennes funderingar:
– Det är ett av syftena bakom utbildningen, deltagarna ska våga ifrågasätta invanda föreställningar.
Lärarna Tomas Nehrer och Torbjörn Klefborg har märkt ett ökat intresse för väktarutbildningen. Foto: Oskar Omne
Tomas Nehrer blandar inslag av socialpsykologi, sociologi, kriminologi och juridik för att få deltagarna att vidga sina perspektiv.
Vidare bjuder skolan in externa föreläsare, ordnar studiebesök och låter deltagarna möta yrkesverksamma poliser.
Och så använder sig förstås Tomas Nehrer av sin 20 år långa erfarenhet som polis:
– Jag vet vad som kan möta dem därute om de väljer att gå vidare och utbilda sig till poliser, en handfull av årets deltagare har det målet. Allt som de får med sig på den här väktarutbildningen lirar med polisyrket.
Själv började han arbeta på Stensunds folkhögskola för ett par år sedan, efter ett mellanspel som yrkeslärare på gymnasiet då han också fick ihop sin lärarexamen. Naturen härute lockade förstås, en slottsliknande herrgård med vidsträckt utsikt över Gälöfjärden.
– Det är en njutning att få göra ett strandhugg med en av våra båtar eller bada vedeldad bastu, säger han och pekar mot bryggan medan vi får en visning av hela området runt skolan som drivs av Svenska Frisksportförbundet.
– Men framför allt har jag fastnat för folkhögskolans bildningsideal, att ta tillvara deltagarnas egna erfarenheter. Jag är snart klar med min folkhögskollärarexamen, det känns som att det är här jag hör hemma.
Hans kollega Torbjörn Klefborg, ämneslärare i svenska och religion med bakgrund inom kriminalvården, berättar att det var under 00-talet som den polisförberedande profilen lanserades:
– Man kan säga att de som gått utbildningen här får en blåljusinsyn. Vissa är färdiga poliser i dag, andra har blivit till exempel brandmän eller ambulansförare. Här förbereder man sig för människovårdande yrken, man lär sig ta människor.
Det är känt att landets polisutbildningar saknar tillräckligt med lämpliga kandidater, att de som söker helt enkelt inte håller måttet.
– Därför är den här typen av utbildning så viktig, säger Tomas Nehrer. Här kan de förbereda sig inför ansökningen eller kanske komma till slutsatsen att polisyrket trots allt inte är något för dem.
Vad är det som inte stämmer för vissa?
– Det handlar ofta om självbilden, den kan vara för grandios vilket inte rimmar varken med polis- eller väktaryrket. Eller så har de brister i förmågan att kommunicera eller i förståelsen för hur andra människor har det.
Men flera har mognat under utbildningen, blivit tryggare i sig själva. En av Tomas Nehrers metoder är att ge dem i hemuppgift att se utvalda avsnitt av tv-serier.
– Jag har använt ”Snabba cash”-avsnittet med unga Tim som har en frånvarande mamma och en pappa som inte sätter gränser och som till sist lockas in i det kriminella gänget. Och jag har använt ”Tunna blå linjen”-avsnittet där polisen Sara tappar fattningen under en demonstration och börjar använda batongen besinningslöst.
Syftet med klippen?
– De har lett till väldigt bra diskussioner om rätt och fel och hur det mänskliga psyket kan fungera.
Tilde Fernstedt, 19, är ytterligare en deltagare som vill sprida lovord om utbildningen. Tanken att bli ordningsvakt har funnits sedan 10-årsåldern:
– Jag har träffat många otrevliga väktare och ordningsvakter genom åren. Så tillsist ramlade polletten ner: jag vill ini branschen och göra skillnad! Jag vill jobba med människor.
Tilde Fernstedt i djup koncentration inför nästa fysiska pass. Foto: Oskar Omne
Till våren blir det fem veckors praktik och Tilde Fernstedt har redan kontakt med ett bevakningsföretag i hemstaden Nyköping.
– De behöver hela tiden folk!
För så är det: bevakningsbranschen har stora behov och är ”stormförtjusta” över utbildningen, berättar Tomas Nehrer.
– Det talas om 2 500 nyanställningar varje år. Rysslands invasion har fått efterfrågan att öka ytterligare då fler skyddsvärda objekt måste få bättre bevakning.
I dag finns väktarprofilen på ytterligare en handfull folkhögskolor och några till är på gång. Den lagstadgade väktarutbildningen är på 300 timmar (inklusive praktik) och erbjuds också ”inhouse” på bevakningsföretagen – men företagen föredrar förstås kandidater från folkhögskolorna som redan är färdigutbildade.
I och med att väktaryrket också kräver körkort har Stensunds folkhögskola ett samarbete med en trafikskola som erbjuder rabatterade priser på körkortsutbildning.
Framöver kan säkerhetsföretagen komma att få ännu fler nybakade väktare från Stensund:
– Hittills har vi bara erbjudit allmän kurs där deltagarna får läsa in ämnen som de saknar betyg i, berättar Tomas Nehrer. Men till hösten startar vi en särskild kurs också och kan därmed ta in ännu fler.
Några profilämnen i den allmänna kursen är:
Deltagarna gör även studiebesök och möter yrkesverksamma poliser. Efter utbildningen kan deltagarna börja arbeta som väktare och de är förberedda för fortsatta studier på Polishögskolan.
Mer information finns på Stensunds folkhögskolas hemsida.
Fackligt Folkhögskolans utbildningsform under attack. Nu söker man nya representanter och nya krafter.
Krönika Oväntade möten dyker upp överallt. Och som Gertrud på seniorkursen säger, man behöver inte veta vad den andra personen heter, det är kul ändå. Sara Silfverskiöld skriver om bryne i läkarrocken, om våren och möten på folkhögskolan.
Lektionstipset Efter en tid som anställda vill de satsa på sig själva och ser kursen som en vändpunkt i livet. Det säger Marta Ruz, som är kursansvarig för Starta eget – kunden i fokus.
Porträtt Från Malmberget till Elfenbenskusten via Råsunda, England och Gröndal. Med många läktare, mål och möten på vägen. Journalisten Erik Nivas underhållande och allmänbildande resa i fotbollens spår fortsätter.
Reportage Min plan är att frilansa som reporter, så jag kommer säkert att synas i spalterna och på sajten även framöver. Anna-Karin Hallonsten tar över rodret som redaktör för tidningen Folkhögskolan. Hon har en mångårig bakgrund av att bevaka utbildningsfrågor, så jag känner mig trygg. Ha en härlig sommar!
Sveriges lärare Folkhögskolorna tvingas säga upp personal samtidigt som arbetsvillkoren för de som jobbar kvar blir allt tuffare, visar en ny rapport från Sveriges Lärare.– Våra medlemmar är oroliga för att utbildningsformen inte kommer att finnas kvar i framtiden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande.
Pedagogik Avatarer som inleder lektionen på arabiska, deltagare som kan välja undervisning på distans och lärare som fått utbildning i AI.Bona folkhögskola har kommit långt i digitaliseringen och det går självfallet att förena med folkhögskolans värderingar, menar rektorn Anneli Dahlqvist.– Våra deltagare gynnas av att undervisningen sker digitalt, vare sig de jobbar hemifrån eller på plats på skolan.
Krönika Jag tänker att vår uppgift som folkbildare är att navigera mellan utopi och vardag. Det skriver Benton Wolgers.
Reportage Praktik, konflikthantering och särskilt stöd. Det är viktiga delar i utbildningen till lärarassistent.– Deltagarna är taggade och vill ut och jobba i skolan. Låt oss använda dem, säger Kalle Bjelkefelt, kursansvarig på Östra Grevie folkhögskola.
Ledare Efter uppsägningsvågen av 250 kompetenta folkhögskollärare 2023 sitter Sveriges Lärare nu igen dagligen vid förhandlingsbordet för att hantera nästa våg nedskärningar. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Undervisning Med en yrkesbakgrund inom olika områden vill de nu göra en insats som lärarassistent. Därför går de utbildningen på Östra Grevie Folkhögskola.– Det finns nog ingen klass i Sverige som inte skulle må bra av en lärarassistent, säger Felix Eklöf.
Undervisning Riksrevisionen visar att det finns brister i arbetet med att få arbetslösa med kort utbildning att börja studera.Folkhögskolan är viktig för denna grupp och skolorna är beredda på att göra mer, kommenterar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Kompetensutveckling Ukrainska lärare ska ”jobbskugga” på folkhögskolor i Sverige.– Intresset är stort i Ukraina för vår folkbildningsmodell som ett sätt att stärka civilsamhället, säger Mats Ehn, sammankallande i ett nytt nätverk för stöd till folkbildning i det krigshärjade landet.
Nedskärningar Högre ersättning per studieplats i folkhögskolan och 3 000 fler platser. Det begär Folkbildningsrådet hos regeringen. Dessutom påpekas att den aviserade neddragningen till studieförbunden bör dras tillbaka.
Reportage Mellan Stockholm och Uppsala ligger Biskops-Arnö Folkhögskola. Det är här nya mål blir till och utveckling sker.
Nedskärningar Den pressade situationen med inställda kurser och risk för uppsägningar fortsätter för flera folkhögskolor i landet.– Det kommer att behövas stora omställningar och det märks naturligtvis, säger Yvonne Jonsson, arbetsplatsombud på Hellidens folkhögskola.
Krönika Varför ser vi inga populärkulturella projekt med skolan i centrum? Här finns massor att ösa ur. Hur påverkas studerandes situation till exempel av nedskärningar och av konflikter i arbetslaget.
Porträtt Luleå är trygghet och hemma för författaren och folkhögskoleveteranen Linda Jones. Trots att det är både blåsigt och fult. I hennes hyllade och stundtals ganska brutala bok ”De tar allt ifrån mig”, står tonåringar i Norrlands inland i centrum. Representation är viktigt, menar hon.
Skolfinansiering Folkbildningsrådet bjuder in folkhögskolorna att bidra med tankar och synpunkter i översynen av statsbidragssystemet.– Vi tar emot alla typer av inspel, säger Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Reportage Dataspel är idag Sveriges största kulturexport. Och på Malmö folkhögskola har vitt skilda vägar tagit de 14 deltagarna till utbildningen för spelutvecklare. – Det är viktigt att det finns utbildningar på olika nivåer som öppnar vägar in i spelindustrin., säger Christoffer Stahre, som är kursansvarig.
Vi lärare debatt Vi som verkar inom folkhögskolan har ett särskilt ansvar att utbilda inom AI och integrera teknologin i verksamheten. Vi möter många gånger människor som riskerar att bli efterlämnade. Det betonar Anneli Dahlqvist, rektor på Bona folkhögskola.
Lektionstipset Baka eget bröd, tillverka garn, lära sig om privatekonomi och göra budget. Det är några delar i profilen ”Lev billigt må bra” på allmän kurs på Malungs folkhögskola.
Ledare Jag fruktar att 2024 blir året då vi ser folkhögskolor gå under, detta i en tid då det borde vara tvärtom. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Skolpolitik Att vända trenden så att fler får gå på folkhögskola, att kontroll och uppföljning blir väl balanserade och att tydliggöra folkhögskolans viktiga roll. Det är prioriterade frågor för landets folkhögskolor under det här året betonar två lärare och en rektor.
Digitalisering Folkhögskolor lyfts fram som viktiga för att trygga tillgången på arbetskraft i dataspelsbranschen. Det framgår i en ny rapport.
Arbetsmiljö Folkbildningen har fått en central roll i ett nytt stödmaterial för arbetet med demokrati i hela skolväsendet. Målet är att förebygga rasism och andra former av intolerans, öka tryggheten på skolan och utveckla undervisningen.
Annat Ändra i budgeten och för över pengar från yrkesvux till folkhögskolan. Den uppmaningen till regeringen kommer från Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, i ett debattinlägg på Altinget.se
Kommunbudget Omkring 140 000 ungdomar varken studerar eller arbetar. Stödet som ges till gruppen varierar mellan kommunerna. En viktig aktör är folkhögskolan.
Nedskärningar Antalet platser på landets folkhögskolor minskas från 33 000 till 32 000. Folkbildningsrådet vill säkerställa folkhögskolornas möjlighet att fullgöra sitt utbildningsuppdrag med hög kvalitet.
Krönika Vem ska komma hem till dig på julafton? I en del familjer är saken avgjord i september medan det i andra skrynklas ut på julaftonens förmiddag. Hur som helst. Lycklig är den som har någon att fira jul med. Det skriver Sara Silfverskiöld.
Kriget i ukraina Hur ska ukrainska flyktingar snabbt komma i jobb? Utnyttja folkhögskolornas kompetens, menar Folkbildningsrådet som drivit ett framgångsrikt EU-projekt.– På Medlefors folkhögskola i Skellefteå utbildades 58 ukrainare, varav 53 fick jobb direkt efteråt, berättar Beatrice Gustafsson.Av totalt 1 400 deltagare i projektet har 900 jobb och 400 studerar vidare.
Reportage På skådespelar- och filmutbildningarna på Sigtuna folkhögskola är det högt tempo som gäller, med många produktioner och filmer. Det ger deltagarna både rutin och självförtroende.
Porträtt Hon är den sjätte läsambassadören i ordningen, utsedd av Kulturrådet. Nioosha Shams, poet och kulturskribent, vill få tonåringar att bli läsande eller skrivande personer, hon vill göra kulturvärlden till en mer välkomnande och inkluderande plats.
Krönika Det räcker inte att manifestera enbart för folkhögskolan, utan en mobilisering måste ske brett eftersom basen för den deltagande demokratiska infrastrukturen är i farozonen. Det skriver Benton Wolgers, lärare på Birkagårdens folkhögskola.
Vi lärare debatt Ett år har nu gått sedan Chat GPT lanserades. Läraren och författaren Joakim Sveland skriver om att folkbildningen står starkt rustad i mötet med framtidens AI-skola.
Nedskärningar Folkhögskolor och studieförbund ser med stor oro på utvecklingen av statens finansiering av folkbildningen. I ett gemensamt upprop kräver de en hållbar finansiering. Vi vill ha långsiktiga spelregler, säger Olle Westberg, generalsekreterare i RIO.
Reportage Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Ledare Vi ska givetvis slåss på alla nivåer för ett större erkännande av Folkhögskolans roll och potential, men på varje skola ska vi slåss med våra metoder och vår pedagogiska frihet istället för att bli sittande ensamma i våra klassrum med växande grupper. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan har en oerhört viktig roll både för individen och för samhället i stort.Det betonar Ingela Bergmo Prvulovic, ny ledare för forskningsmiljön Livslångt lärande och t f centrumledare för Encell vid Jönköpings university.
Lektionstipset Skönlitteratur får klassrummet att expandera. Det säger läraren Daniel Svensson, som använder sex romaner i undervisningen och som låter deltagarna skriva granskande tidningsartiklar.
Pedagogik Nästa år får folkhögskolorna inte längre några pengar för att hålla kursen Svenska från dag ett för asylsökande.– Vi beklagar detta och bedömer att behovet av insatsen kvarstår, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Pedagogik Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.
Annat Sara Silfverskiöld om vänskap: Att gå på folkhögskola är inte bara plugg, att prata och lyssna är minst lika viktigt. Man kan också få vänner när man hjälper någon.
Utbildningspolitisk talesperson Med brister i skolan är folkhögskolan viktigare än någonsin. Folkbildningen ska vara grunden men den behövs även för kompetensförsörjning med olika yrkesutbildningar. Det var centrala synpunkter under en debatt på Folkhögskoleforum.
Krönika Folkhögskolans styrka är en helt annan, den går mycket djupare och är betydligt mer central för samhällsutvecklingen. Det skriver Hans Carstensen, folkhögskollärare och författare.
Skolutveckling Under en månad ska alla socialdemokratiska riksdagsledamöter besöka minst en folkhögskola var.– Vi vill stärka våra kunskaper om folkhögskolornas situation, säger Magnus Manhammar (S).
Lektionstipset En yta på 40 kvadratmeter. Mer behövs inte för att få drygt hundra kilo potatis. Det har deltagarna på Jönköpings folkhögskola fått räkna ut. De går på allmän kurs och har valt tillvalskursen ”Hållbart liv”.
Skolfinansiering Omkring hundra tusen deltagare går på folkhögskola. Och folkbildning inom studieförbund erbjuds i alla landet kommuner, visar en rapport. Samtidigt väntas stora neddragningar för folkbildningen.Det får stora konsekvenser för människors tillgång till bildning och utbildning i hela landet, kommenterar Maria Graner på Folkbildningsrådet.
Reportage Rent krasst har vi en regering som förlitar sig på ett nationalkonservativt parti som inte ser folkbildning som bra eller viktig, av olika anledningar. Det betonar Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, som även driver ett ölbryggeri och musikstudio.
Sveriges lärare I en del regioner stoppades lärare och deltagare från att manifestation för folkhögskolan i förra veckan.– Regionerna är fria att bestämma vad de har för regelverk, säger Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef vid Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI.