Folkhögskolan hyr in instruktörer från BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd. Foto: Oskar Omne
Till startsidan
Elever på Stensunds folkhögskola i Trosa. Foto: Oskar Omne
Folkhögskollärarna
Det var smart av Stensunds folkhögskola i Trosa att lägga till en väktarprofil på sin ettåriga polisförberedande utbildning. Både polis och väktare har utvecklats till några av de hetaste yrkena på arbetsmarknaden.
– Våra deltagare är oerhört attraktiva när de är färdiga, säger den linjeansvarige läraren Tomas Nehrer.
Det ekar mellan ribbstolarna när den inbjudna instruktören Kemal Tutuncu från Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA) höjer rösten:
– Dra batongen! Upp i gard! Händerna framför kroppen!
Någon av de 13 deltagarna lyckas inte få ut batongen ur hölstret, en annan tappar den i golvet med ett generat leende.
– Om ni tappar batongen, ta upp den, men titta aldrig ner! Håll alltid ögonen på personen mitt emot.
Folkhögskolan hyr in instruktörer från BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd. Foto: Oskar Omne
Och så ett viktigt budskap som genomsyrar mycket av utbildningen:
– Går någon mot er, ta upp batongen och skrik ”stanna”, men ta aldrig ett steg framåt, ta ett steg bakåt. Ni är inte där för att bråka.
Linnea Halléni, 23, har svettdroppar i pannan och ett leende på läpparna när hon kommenterar kursen:
– Det är en otroligt rolig utbildning!
Det allra bästa?
– Jag får träna upp både min fysiska och mentala styrka. Och så gillar jag folkhögskolan för att man får träffa människor med så olika bakgrund.
Linnea Hallénis dröm sedan länge är att söka till försvarsmakten. Efter några månader på utbildningen börjar hon mer luta åt militärpolis.
– Då får jag det bästa av två världar!
Ett av de teoretiska ämnena som hon särskilt fäst sig vid så här långt är psykologi.
– Varför begår människor brott? Jag har alltmer kommit att förstå att svaret inte är uppenbart. Jag har slutat att bara tänka ”vilken jävel” när jag hör vad en kriminell person har gjort, det finns så många orsaker bakom kriminalitet.
Läraren Tomas Nehrer blir glad av att höra hennes funderingar:
– Det är ett av syftena bakom utbildningen, deltagarna ska våga ifrågasätta invanda föreställningar.
Lärarna Tomas Nehrer och Torbjörn Klefborg har märkt ett ökat intresse för väktarutbildningen. Foto: Oskar Omne
Tomas Nehrer blandar inslag av socialpsykologi, sociologi, kriminologi och juridik för att få deltagarna att vidga sina perspektiv.
Vidare bjuder skolan in externa föreläsare, ordnar studiebesök och låter deltagarna möta yrkesverksamma poliser.
Och så använder sig förstås Tomas Nehrer av sin 20 år långa erfarenhet som polis:
– Jag vet vad som kan möta dem därute om de väljer att gå vidare och utbilda sig till poliser, en handfull av årets deltagare har det målet. Allt som de får med sig på den här väktarutbildningen lirar med polisyrket.
Själv började han arbeta på Stensunds folkhögskola för ett par år sedan, efter ett mellanspel som yrkeslärare på gymnasiet då han också fick ihop sin lärarexamen. Naturen härute lockade förstås, en slottsliknande herrgård med vidsträckt utsikt över Gälöfjärden.
– Det är en njutning att få göra ett strandhugg med en av våra båtar eller bada vedeldad bastu, säger han och pekar mot bryggan medan vi får en visning av hela området runt skolan som drivs av Svenska Frisksportförbundet.
– Men framför allt har jag fastnat för folkhögskolans bildningsideal, att ta tillvara deltagarnas egna erfarenheter. Jag är snart klar med min folkhögskollärarexamen, det känns som att det är här jag hör hemma.
Hans kollega Torbjörn Klefborg, ämneslärare i svenska och religion med bakgrund inom kriminalvården, berättar att det var under 00-talet som den polisförberedande profilen lanserades:
– Man kan säga att de som gått utbildningen här får en blåljusinsyn. Vissa är färdiga poliser i dag, andra har blivit till exempel brandmän eller ambulansförare. Här förbereder man sig för människovårdande yrken, man lär sig ta människor.
Det är känt att landets polisutbildningar saknar tillräckligt med lämpliga kandidater, att de som söker helt enkelt inte håller måttet.
– Därför är den här typen av utbildning så viktig, säger Tomas Nehrer. Här kan de förbereda sig inför ansökningen eller kanske komma till slutsatsen att polisyrket trots allt inte är något för dem.
Vad är det som inte stämmer för vissa?
– Det handlar ofta om självbilden, den kan vara för grandios vilket inte rimmar varken med polis- eller väktaryrket. Eller så har de brister i förmågan att kommunicera eller i förståelsen för hur andra människor har det.
Men flera har mognat under utbildningen, blivit tryggare i sig själva. En av Tomas Nehrers metoder är att ge dem i hemuppgift att se utvalda avsnitt av tv-serier.
– Jag har använt ”Snabba cash”-avsnittet med unga Tim som har en frånvarande mamma och en pappa som inte sätter gränser och som till sist lockas in i det kriminella gänget. Och jag har använt ”Tunna blå linjen”-avsnittet där polisen Sara tappar fattningen under en demonstration och börjar använda batongen besinningslöst.
Syftet med klippen?
– De har lett till väldigt bra diskussioner om rätt och fel och hur det mänskliga psyket kan fungera.
Tilde Fernstedt, 19, är ytterligare en deltagare som vill sprida lovord om utbildningen. Tanken att bli ordningsvakt har funnits sedan 10-årsåldern:
– Jag har träffat många otrevliga väktare och ordningsvakter genom åren. Så tillsist ramlade polletten ner: jag vill ini branschen och göra skillnad! Jag vill jobba med människor.
Tilde Fernstedt i djup koncentration inför nästa fysiska pass. Foto: Oskar Omne
Till våren blir det fem veckors praktik och Tilde Fernstedt har redan kontakt med ett bevakningsföretag i hemstaden Nyköping.
– De behöver hela tiden folk!
För så är det: bevakningsbranschen har stora behov och är ”stormförtjusta” över utbildningen, berättar Tomas Nehrer.
– Det talas om 2 500 nyanställningar varje år. Rysslands invasion har fått efterfrågan att öka ytterligare då fler skyddsvärda objekt måste få bättre bevakning.
I dag finns väktarprofilen på ytterligare en handfull folkhögskolor och några till är på gång. Den lagstadgade väktarutbildningen är på 300 timmar (inklusive praktik) och erbjuds också ”inhouse” på bevakningsföretagen – men företagen föredrar förstås kandidater från folkhögskolorna som redan är färdigutbildade.
I och med att väktaryrket också kräver körkort har Stensunds folkhögskola ett samarbete med en trafikskola som erbjuder rabatterade priser på körkortsutbildning.
Framöver kan säkerhetsföretagen komma att få ännu fler nybakade väktare från Stensund:
– Hittills har vi bara erbjudit allmän kurs där deltagarna får läsa in ämnen som de saknar betyg i, berättar Tomas Nehrer. Men till hösten startar vi en särskild kurs också och kan därmed ta in ännu fler.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.