Svenska som andraspråk har varit ett debatterat ämne sedan det infördes 1995. Foto: Oskar Omne
Anna Ekström om sva-bristerna: "Gör mig väldigt upprörd"
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm
Svenska som andraspråk Utbildningsminister Anna Ekström (S) är inte nöjd med hur sva-undervisningen bedrivs. Hon vill inte peka ut någon som enskilt ansvarig för bristerna, men är kritisk till hur vissa kommuner använder sina statsbidrag.
Antalet elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan har nästan dubblerats de senaste tio åren. 2010 läste 71 382 elever ämnet. I dag är motsvarande siffran 137 317 elever.
År 2010 kom Skolinspektionen fram till att många skolor använder svenska som andraspråk som stödundervisning, inte som ett självständigt ämne. Flera politiker ifrågasatte om ämnet skulle finnas kvar och två år senare slog regeringen fast att en utredning skulle inledas. Men den blev aldrig offentliggjord.
Det allra största problemet är bristen på behöriga lärare. Och då finns det ändå fler behöriga sva-lärare på papperet än i verkligheten.
I november 2020 fick Skolverket ett regeringsuppdrag att göra en omfattande översyn av ämnet i alla skolformer. Myndigheten har nu ett år på sig att göra detta.
Varför har man inte gjort det här tidigare?
– Det har kommit allt fler rapporter på senare tid som bekräftar den här bilden, exempelvis Skolinspektionens senaste granskning. Jag har haft breda diskussioner med kunniga personer inom området och för mig har det varit viktigt att ta mig tid att prata med dem, säger Anna Ekström (S).
Hon anser att svenska som andraspråk är en nödvändighet för att alla elever ska få samma förutsättningar, men betonar att organiseringen av ämnet är huvudmännens ansvar. Hon understryker att det nya likvärdighetsbidraget är tänkt att användas för att stärka skolornas undervisning, vilket även kan innefatta kvalitetsförbättrande åtgärder av sva-ämnet. Men Anna Ekström är inte alltid nöjd med hur kommunerna väljer att använda de bidrag som ska gå till skolan.
– När jag ser att det finns kommuner som har tagit emot öronmärkta miljardbelopp men använder de pengarna till att sänka skatten i stället för att satsa på äldreomsorg och skola, som verkligen är hårt prövade nu, så blir jag väldigt upprörd.
En orsak till de allvarliga bristerna i sva-undervisningen som Anna Ekström lyfter fram är otydliga kursplaner, som hon hoppas ska förbättras när de reviderade kursplanerna börjar gälla 1 juli i år.
– Det allra största problemet är bristen på behöriga lärare. Och då finns det ändå fler behöriga sva-lärare på papperet än i verkligheten, säger hon och påpekar att den förra regeringens lärarlegitimationsreform resulterade i att många som inte hade läst sva ändå fick behörighet i ämnet.
– Men just nu finns det ett utredningsförslag som bereds i Regeringskansliet att svenska som andraspråk ska kunna ingå i lärarutbildningarna som inriktas mot arbete i grundskolan. Dessutom är möjlighet till kompetensutveckling viktigt i det här sammanhanget, säger hon och nämner Lärarlyftet som ett exempel.
Hur ska lärare hinna och orka fortbilda sig?
– Enligt skollagen ska huvudmannen se till att läraren får kompetensutveckling men hur tiden för lärares kompetensutveckling fördelas är en fråga för arbetsgivare och fackförbund. I vissa fall har regeringen avsatt statsbidrag för att underlätta för sva-lärare att gå ner i tjänst i syfte att studera behörighetsgivande fortbildning.
LÄS ÄVEN
Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap
Två lärare – svaret på problemen
Jarnlo: Dyr sva-undervisning är billigare än alternativet
Stora brister i SVA: ”Hela svenskämnet måste göras om”
