Forskaren: Vissa lärare räknar bort provet helt

Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad. Foto: Pressbild och Adobe Stock

När NP-betyg och ämnesbetyg skiljer sig är det provresultatet som är missvisande, anser många lärare.
– I stället för att ställa betygen mot varandra, kan man titta på hur eleven klarat enskilda delar på provet för att se var skillnaden ligger, säger forskaren Anders Jönsson.

För att hindra betygsinflationen ska lärarna ”särskilt beakta” resultaten på de nationella proven när de sätter sina betyg. Men uppmaningen är svår att följa eftersom den är alldeles för vag, menar Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

– Ingen vet riktigt hur det ska gå till när man särskilt beaktar prov­resultat. De senaste allmänna råden från Skolverket ger inte heller någon tydlig vägledning, säger han.

”Styrningen är för svag”

Tillsammans med forskarkollegan Alli Klapp har Anders Jönsson försökt ta reda på hur lärare särskilt beaktar provresultaten. Känner de sig tveksamma ska de samråda med kollegor, men det ger inte nödvändigtvis någon större effekt, menar forskarna som samlat sina resultat i en rapport.

– Att man diskuterar med kollegor lokalt innebär ju ingen nationell likvärdighet.
I stället visar det att styrningen är för svag. Det skulle behövas tydligare riktlinjer om vad vi menar med att särskilt beakta – och hur går det till när man gör det – så att alla lärare gör på liknande sätt, säger Anders Jönsson.

I intervjuunderlaget ser forskarna att lärare väger provresultatet mot allt annat betygsunderlag i förhållandet ett till ett. Anser de att den totala poängsumman på provet avviker kraftigt mot vad de sett hos eleven, så räknar de bort provet som helhet.

I stället skulle läraren kunna gå igenom provet och göra en mer noggrann analys av vad som avviker. Gick allt i provet dåligt, eller bara någon av delarna?

Att lärare litar på den egna betygssättningen snarare än på provet är naturligt, menar Anders Jönsson.

– Det är klart att du som lärare har ­träffat eleven under en längre tid och förmodligen har ett omfattande betygs­underlag. Vi vet också att många elever blir nervösa inför den här typen av prov och därför kan prestera sämre.

”Finns personer som kommer att reagera”

Att lärare utsätts för påtryckningar genom att någon direkt går in och försöker påverka betygen är troligen ovanligt, framhåller Anders Jönsson. Samtidigt pekar han på att det finns en mer subtil form av påverkan. Läraren vet att eleven kommer bli besviken, att vissa föräldrar kommer höra av sig eller att rektor vill få upp betygen.

– Man bär med sig en idé om att det finns personer som kommer att reagera, och det är klart att det påverkar om det står och väger åt ena eller andra hållet. Som lärare tänker man över vad det blir för konsekvenser om jag gör si eller så och då kan det uppstå en form av självcensur, säger Anders Jönsson.

Regeringen vill skynda på centralrättningen

  • Enligt Skolverket blir de nationella proven mer likvärdiga och rättvisa om de rättas centralt av ett antal nyligen pensionerade lärare eller lärare som inte är verksamma inom skolan längre.
  • Hela systemet med central rättning bygger på att de nationella proven
    genomförs digitalt. En digital provplattform är fortfarande under uppbyggnad och proven övergår successivt till att genomföras digitalt under perioden 2024–2026.
  • Skolverket gör bedömningen att central rättning av vissa nationella prov kan införas stegvis i svensk skola med början år 2027.
  • I januari i år fick Skolverket i uppdrag av regeringen att skynda på processen så att centralrättningen kan införas tidigare än så.
  • Den 15 september i år ska Skolverket redovisa hur detta ska gå till.