Skolverket svarar på professorns hårda lyssnekritik
Anna Westerholm, till vänster, Skolverkets chef för avdelningen för läroplaner svarar på kritiken från Agneta Gulz, till höger, professor i kognitionsvetenskap.
Lyssneläsning
Skolmyndigheterna pumpar ut vilseledande råd som driver på lyssneläsningen, menar kognitionsforskaren Agneta Gulz. Men Skolverket anser att budskapet är glasklart:
– Att lyssna är inte ett fullgott alternativ till att läsa, säger Anna Westerholm.
De statliga skolmyndigheterna har starkt bidragit till att lyssning i så pass hög grad ersätter läsning i undervisningen, menar Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap.
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten förmedlar felaktiga föreställningar om att alla elever lär sig på olika sätt, att lyssning är inkludering och att det är eleverna själva som bäst vet hur de lär sig, anser Agneta Gulz.
– Det hjälper inte att myndigheterna också lägger ut bra saker, till exempel om vikten av tidig läsinlärning. Det drunknar i allt ideologiskt och icke-evidensbaserat material som de pumpar ut.
Regeringsuppdraget: ”Storstäda”
Just nu genomför Riksrevisionen en granskning av skolmyndigheternas arbete med att säkerställa att utbildning i skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolmyndigheterna har också haft ett regeringsuppdrag att ”storstäda” sina webbplatser, för att säkerställa att deras information lever upp till det kravet.
Trots det finns det fortfarande mycket information kvar som borde slängas, enligt Agneta Gulz. Allt som kan vilseleda lärarna genom att antyda att det går lika bra att tala och lyssna som att skriva och läsa måste bort, anser hon.
Anna Westerholm, Skolverkets chef för avdelningen för läroplaner, tillbakavisar kritiken. Myndighetens budskap är entydigt, menar hon. Alla elever ska läsa mycket och ofta och lyssning kan inte ersätta läsning.
– Däremot kan vi säkert bli ännu tydligare med att det är uttalanden som vilar på en ordentlig vetenskaplig grund. Det kanske kan bli otydligt ibland när vi vill ge en lättbegriplig och användbar information, säger Anna Westerholm.
Skolverket om granskningen: ”Oroande”
I dag har Skolverket ingen rekommendation som klargör när och för vem lyssning av inläst text kan vara ett bra verktyg. Den typen av bedömningar har traditionellt sett lämnats åt lärarprofessionen, enligt Anna Westerholm. Men hon utesluter inte att en sådan rekommendation kan behövas.
I början av nästa år ska Skolverket presentera nya riktlinjer och stöd kring användningen av olika lärverktyg och i det arbetet kan lyssning av inläst text ingå.
– Vad som kommer att stå i de slutgiltiga rekommendationerna kan jag inte svara på, men som uppdraget är formulerat är det naturligt att vi tittar på frågan, säger Anna Westerholm, som beskriver resultaten i Ämneslärarens granskning som oroande.
Ser du själv ett behov av en tydlig rekommendation, med tanke på att vår undersökning visar att lyssning i så hög grad ersätter läsning?
– Det beror på om vi lyckas ta fram en rekommendation som verkligen stödjer lärare på ett bra sätt. Vi har historiskt varit försiktiga med att uttala oss om vad som är rätt och riktigt i en viss undervisningssituation.