Trendbrottet: Betygen sjunker i nästan alla ämnen

Björn Öckert, till vänster, är professor i nationalekonomi och Hannes Theander, till höger, är undervisningsråd på Skolverket.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Betyg Betygen sjunker eller ligger stilla i nästan alla ämnen i årskurs nio. Störst är nedgången i svenska.
– I kärnämnena är förklaringen troligen att de nationella proven är tillbaka efter pandemin, säger Björn Öckert, professor i nationalekonomi.

Torbjörn Tenfält

25 nov 2022

I svenska sjönk den genomsnittliga betygspoängen i årskurs nio från 14,4 våren 2021 till 13,8 våren 2022. Det är den sämsta betygsnoteringen i svenskämnet sedan 2013 då de allra första niondeklassarna med A–F-betygsskalan gick ut grundskolan. Och trenden med sänkta betyg gäller nästan alla ämnen. Det visar den nya sammanställning vi på Ämnesläraren har gjort med hjälp av Skolverkets betygsstatistik (se hela listan under artikeln).

Samtidigt fortsätter andelen underkända elever att öka i alla ämnen utom engelska och modersmål. I flera ämnen är ökningen kraftig.

– Under de två pandemiåren hölls inga nationella prov. Då fanns inget att relatera till för lärarna när de satte betyg i flera av ämnena. Nu är proven tillbaka och då har de en återhållande effekt i betygsättningen, säger Björn Öckert, professor i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Med brasklappen att det behövs en mer djupgående analys för att säga något säkert om de sjunkande betygen tror han att återkomsten av de nationella proven minskar risken för glädjebetyg.

– Man kan tänka sig att antalet elever med A ökade under pandemiåren, men inte på samma sätt nu när de nationella proven är tillbaka, säger Björn Öckert.

Ett trendbrott

Ämnesläraren har tidigare sammanställt Skolverkets statistik över betygsutvecklingen i årskurs nio 2014–2021, det vill säga fram till tappet under det senaste läsåret. Under den perioden ökade betygen i samtliga ämnen.

Ökningen var under de åren störst i bild (+ 4,9 procent), musik (+ 4,9), kemi (+ 4,8), fysik (+ 4,7) och teknik (+ 4,5). I kärnämnena, som alla har nationella prov, var ökningen mindre: svenska (+ 3,6), matematik (+ 1,6), engelska (+ 1,4).

Siffrorna ger alltså stöd för att de nationella proven har en återhållande effekt på betygsättningen.

Samtidigt är engelska det enda ämnet där niondeklassarnas betygspoäng ökade under det senaste läsåret, från 14,6 våren 2021 till 14,9 våren 2022. Vad det beror vill Björn Öckert inte spekulera i. Att tolka årsvisa förändringar i betyg är svårt, betonar han.

Därför ökar andelen underkända

Engelska avviker också genom att nästan vara det enda ämnet med en ökande andel elever som i våras klarade behörigheten till gymnasiet. Annars visar Skolverkets siffror att andelen godkända elever fortsätter att minska i alla ämnen.

Att andelen underkända elever ökar beror i hög grad på att elevsammansättningen förändras och att skillnaden mellan skolor ökar, menar Björn Öckert.

– Utvecklingen med en högre andel underkända betyg beror nästan uteslutande på att vi har fler elever som är utrikesfödda, säger han.

Ett tecken på det är tappet i betygsstatistiken mellan åren 2016 och 2017. Det förklaras i hög grad av flyktingvågen hösten 2015 och att andelen pojkar då ökade i högstadiet.

Betygen speglar inte kunskapsläget

Skolverket har i en tidigare rapport konstaterat att många av de nyanlända pojkarna inte klarade att bli behöriga till nationella program.

Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket, pekar också på pandemins och de nationella provens betydelse för hur betygspoängen i årskurs nio utvecklats de senaste åren.

– Det vi kan se är att proven tycks ha en återhållande effekt i betygsättningen, säger han.

Hannes Theander understryker att utvecklingen av betygen inte hänger ihop med hur svenska elever presterar i internationella mätningar som Pisa, Timss och Pirls.

– Betygen tycks ha en egen logik, säger han.

I ämnet svenska har betygspoängen legat stadigt på 14 eller mer i flera år, men sjönk nu till 13,8. Vad beror det på?

– Jag vågar inte spekulera. Det är svårt att säga vad det kan bero på när det bara handlar om ett år.

Betygen har ökat kontinuerligt sedan de målrelaterade betygen infördes 1998. Men samtidigt finns en hel del problem med betygens likvärdighet, menar Hannes Theander.

– Betygen verkar inte ge en jättesäker bild av vilken kunskap eleverna har i riket på en aggregerad nivå. När det gäller elevernas kunskaper över tid lutar vi oss mer mot de internationella mätningarna eftersom de är mer inriktade på att mäta trender, säger Hannes Theander.

Så har betygen förändrats i ditt ämne

Så förändrades den genomsnittliga betygspoängen för de elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2021 och de som gick ut vårterminen 2022.

Ämne 2021 2022 Förändring

Bild 14,9 14,8 – 0,1 poäng

Engelska 14,6 14,9 + 0,3 poäng

Hkk 14,8 14,7 – 0,1 poäng

Idrott 14,6 14,4 – 0,2 poäng

Matematik 12,5 12,2 – 0,3 poäng

Språkval 14,3 14,1 – 0,2 poäng

Modersmål 16,5 16,5 +/– 0 poäng

Musik 14,9 14,8 – 0,1 poäng

Biologi 13,5 13,4 – 0,1 poäng

Fysik 13,3 13,2 – 0,1 poäng

Kemi 13,2 13,0 – 0,2 poäng

Geografi 13,9 13,6 – 0,3 poäng

Historia 14,0 13,7 – 0,3 poäng

Religion 13,9 13,6 – 0,3 poäng

Samhälle 13,8 13,7 – 0,1 poäng

Slöjd 14,9 14,9 +/– 0 poäng

Svenska 14,4 13,8 – 0,6 poäng

Sva 9,1 8,8 – 0,3 poäng

Teknik 14,0 13,9 – 0,1 poäng

Källa: Skolverket. Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A–F i respektive ämne.