3 av 4 gymnasielärare anser att jobbet är psykiskt påfrestande

Jag befarar att vi – inte minst när pandemin är över – kommer att se en ökad våg av ohälsa bland lärare eftersom man levt under en väldigt pressad arbetssituation under ganska lång tid, säger Maria Rönn, Lärarförbundets 1:e vice ordförande.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm

Allt fler gymnasielärare upplever sitt arbete som psykiskt påfrestande, visar den senaste arbetsmiljöundersökningen från SCB. Lärarnas höga krav på sig själva i kombination med avsaknaden av resurser är en orsak, menar Maria Rönn på Lärarförbundet.

Andelen gymnasielärare som upplever arbetet som psykiskt påfrestande har ökat kraftigt sedan den förra undersökningen gjordes 2017.

– Det förvånar mig inte att det ser ut så med anledning av hur resurstilldelningen ser ut. Det är en tuff arbetssituation för många gymnasielärare, säger Maria Rönn, Lärarförbundets 1:e vice ordförande.

"Samvetsstress"

Hon anser att det stora antalet elever per lärare och det krävande mentorskapet bidrar till den psykiska påfrestningen. Det gör även lärarnas engagemang och de höga krav som de ställer på sig själva, menar hon.

– Det skapar en samvetsstress hos läraren där man känner att resurserna inte räcker till för det jobb som man egentligen skulle vilja göra för eleverna.

LÄS ÄVEN: Ämneslärare – har du rätt lön?

Undersökningen gjordes före coronapandemin, så Maria Rönn är övertygad om att siffrorna i själva verket är ännu dystrare i dag.

– Det utgår jag ifrån. Det är det jag hört och mött, både hos mina egna kollegor och i de undersökningar som Lärarförbundet har gjort. Oron för smittan och sjukdomen, både för egen del men kanske framför allt för kollegor och närstående, bidrar till en känsla av stress.

"Ökad våg av ohälsa" 

De olika undervisningsformerna under pandemin har också ökat arbetsbelastningen och tvingat lärarna att ställa om sina planeringar, undervisningsmetoder och examinationer. Risken är att det kommer att leda till en ökad psykisk ohälsa och fler sjukskrivningar framöver.

– Jag befarar att vi – inte minst när pandemin är över – kommer att se en ökad våg av ohälsa bland lärare eftersom man levt under en väldigt pressad arbetssituation under ganska lång tid, säger Maria Rönn.

Medan 75 procent av gymnasielärarna upplever arbetet som psykiskt påfrestande är motsvarande siffra för grundskollärarna 71 procent. Det är en minskning med 9 procentenheter jämfört med den förra undersökningen.

Lyssna på lärarna!

När det gäller arbetsbelastningen uppger 65 procent av gymnasielärarna och 68 procent av grundskollärarna att de har för mycket att göra på jobbet. Enligt Maria Rönn finns det inte en universallösning för att minska pressen och stressen bland lärarna utan det handlar om ett flertal olika åtgärder.

– Det handlar om resurstilldelning och att man organiserar arbetet på smartast möjliga sätt, i samråd med lärarna. Och att man inte bygger system som skapar onödig stress med en massa administration som inte är till någon nytta för elevernas lärande och kunskapsutveckling. För att bara nämna några saker.

LÄS ÄVEN: Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap

Men trots den höga arbetsbelastningen och psykiska påfrestningen är ändå arbetstillfredsställelsen hög bland lärarna. Bland både gymnasielärarna och grundskollärarna uppger 86 procent att de har ett i hög grad intressant och stimulerande yrke. Och 84 procent av grundskollärarna och 67 procent av gymnasielärarna upplever arbetet som meningsfullt.

Så gick undersökningen till

Arbetsmiljöundersökningen är Sveriges största och genomförs vartannat år av SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Rapporten "Arbetsmiljön 2019" bygger telefonintervjuer med 7 000 personer, varav 3 700 även deltog i en enkät.

LÄS ÄVEN

Förbättra elevernas psykiska och fysiska arbetsmiljö

Ny statistik: Bristande arbetsmiljö fortsätter göra lärare sjuka

Lärarförbundets krav för bättre arbetsmiljö

Panelen: Vad är bäst och sämst med din fysiska arbetsmiljö?