Fler utbildningar ska leda till jobb

Arbetsmarknadens behov ska ges större inflytande i utbudet av gymnasieutbildningar. Det föreslår regeringen - beslut väntas inom kort. Foto: Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Fler utbildningar i gymnasiet ska anpassas till arbetsmarknadens behov och leda till jobb, föreslår regeringen. Beslut om förslaget väntas i mitten av nästa månad.

Regeringen har tidigare lagt förslag om att arbetsmarknadens behov ska ges större inflytande i utbudet av gymnasieutbildningar. Syftet är bland annat att uppnå en bättre matchning mellan arbetsmarknadens behov och utbudet av utbildning.

– I dag utbildar vi fler än vad som efterfrågas till vissa branscher och färre än vad vi behöver till andra. Det är fel, men det är också något vi kan ändra på genom att dimensionera utbildningar på ett sådant sätt att de leder till att fler får jobb. Då stärker vi även individens möjligheter till delaktighet i samhället och bidrar till att förbättra integrationen, säger utbildningsminister Anna Ekström i ett pressmeddelande.

Behöver yrkesutbildade

Regeringen betonar också att behovet av arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning förväntas öka kraftigt de kommande åren.

I mitten av juni förväntas riksdagen debattera och ta beslut om regeringens proposition. Om förslaget går igenom ska lagändringarna tillämpas på utbildningar som påbörjas under 2025.

SKR instämmer i behovet av förbättrad matchning mellan elevernas val av utbildning och behoven på arbetsmarknaden.

Men regeringens förslag innebär en ökad byråkratisering som kan leda till tröghet och minskad flexibilitet i utbildningssystemet, påpekar Mats Gerdau, ordförande för SKR:s utbildningsberedning.

Förslaget från regeringen bottnar i den utredning som tidigare har gjorts av Lars Stjernkvist.

Några delar i förslaget:

Arbetsmarknadens behov ska vägas in när kommunala och enskilda huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.

Vid nya godkännanden av enskilda huvudmän för gymnasieskolor kommer kompetensförsörjningen att få betydelse. Ett nytt godkännande ska både bidra till att möta ungdomars efterfrågan och fylla arbetsmarknaden behov.

Kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i gymnasieskolan och komvux.

Läs mer:

Koppling till arbetslivet ger gedigen utbildning

Debatt: Utan apl-platser inga nya elever