Många unga är trötta på sitt mobilberoende

En fjärdedel av barnen mellan 9 och 12 år anser att de lägger för mycket tid på Youtube, digitala spel eller mobilen generellt. Och allt fler gör det från en egen telefon. Grafik Elisabetta Calabritto/Getty Images.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Yrkesläraren

Allt fler barn har en egen telefon och deras mobilanvändande ställer nya krav på skolan. Men nu visar en ny undersökning att många unga själva är trötta på hur mycket tid de tillbringar med sina mobiler.

Antalet barn och unga som har en egen mobiltelefon har skjutit i höjden de senaste åren. Allra störst är ökningen bland de yngsta. 2012 hade exempelvis 37 procent av landets nioåringar en egen telefon. Sex år senare var motsvarande siffra 71 procent. 

Ändrade beteendemönster ställer också nya krav på skolan och lärarna. Flertalet unga prioriterar exempelvis sociala medier framför läxor. Omkring 90 procent av unga mellan 13 och 19 år uppger att de använder sociala medier varje dag, medan endast cirka 25 procent av dem dagligen lägger fritid på läxor eller skolarbete.

Den tid som en 18-åring lade ner på sin mobiltelefon för fem år sedan är nu det nya normala för dagens 12-åringar. Och i 99 procent av fallen gör de det från en egen telefon.

Fyra av tio kritiska till egna användningen

Användandet av sociala medier bland barn och unga har också ökat stadigt under 2010-talet.

Men ungas förhållningssätt till det egna mobilanvändandet är komplext. En fjärdedel av barnen mellan 9 och 12 år anser att de lägger för mycket tid på Youtube, digitala spel eller mobilen generellt. Och bland 13- till 18-åringarna menar fyra av tio att sociala medier stjäl mer tid än de skulle önska. Noterbart är att det är flickor som är mest kritiska till den egna mobilanvändningen, och det alltmer ju äldre de blir, enligt rapporten "Ungar och medier 2021".

Av de 18-åriga flickorna som svarat använder över hälften (54 procent) sociala medier mer än tre timmar per dag.

– Vi frågar också om hur ofta de anser att medieanvändandet kommer i vägen för andra saker de borde göra, som läxor. Där är det också ganska många som svarar att det händer dagligen eller några gånger i veckan i alla fall, säger Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd.

"Nu är det faktiskt för mycket"

I enkäterna som skickades ut i fjol fick ungdomarna bland annat svara på hur de såg på mängden tid de lade ner på olika aktiviteter, som läxor, sport/träning/motion och kompisar.

I de flesta kategorierna är ”lagom” det vanligaste svaret.

Men när det gäller mobilen och sociala medier sticker svarsalternativet ”för mycket tid” ut, särskilt bland de lite äldre i undersökningen.

I gruppen 17–18 år tycker över hälften att de lägger för mycket tid på mobilen och sociala medier.

– När man märker själv att det faktiskt går ut över andra saker kan det mycket väl få en att tänka att "nu är det faktiskt för mycket", säger Yvonne Andersson.

Viss pandemieffekt

Missnöjet med den egna medieanvändningen har ökat konstant sedan Statens medieråd började mätningarna 2010.

Men en viss pandemieffekt kan också ligga bakom att siffrorna i den senaste rapporten krupit ytterligare uppåt.

– Alternativen till de här digitala nöjena och aktiviteterna har ju varit mycket färre under pandemin. Och om man mer eller mindre ofrivilligt blir hänvisad till att hänga på nätet kan man ju också känna att det är för mycket. Det är en tänkbar förklaring som kan inverka, säger Yvonne Andersson.

Totala mediekonsumtionen konstant

Men att just mobilen pekas ut som den stora tidstjuven ska ändå inte övertolkas. Mer tid med telefonen har lett till att barn och unga använder datorer och surfplattor mer sällan. Så den totala summan av mediekonsumtionen är snarare relativt konstant.

Hur mobilanvändandet påverkar skolan har debatterats länge och nu finns ett regeringsförslag om att förbjuda mobiler i klassrummet när de inte används i undervisningen. Hur elever med ett nära förhållande till sina mobiler reagerar om de tvingas skiljas från sin käraste tingest och hur den nya mobilpolisrollen kommer påverka lärarnas arbetsbörda återstår att se.