Kan snoriga barn ge lärare skydd mot covid-19?

Lina Schollin Ask, barnläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten, undersöker om lärare kan få något skydd genom att de träffar unga mycket.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Ny forskning undersöker covid-immunitet för både lärare och elever.
– Kanske gör små dunster av andra coronavirus att lärare har ett indirekt skydd, säger Lina Schollin Ask, barnläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.

I en pilotstudie ska Folkhälsomyndigheten undersöka förekomsten av antikroppar och t-celler – så kallade mördarceller – mot SARS-CoV2 bland elever och lärare på fyra skolor i Stockholm. 

– Dels får vi se hur många som har varit infekterade och dels hoppas vi kunna lära oss mer om korsimmunitet via t-celler, och om varför inte barn och unga blir lika sjuka som vuxna, äldre och riskgrupper, säger utredaren och barnläkaren Lina Schollin Ask, till Läraren.se.

Tidigare infektioner kan skydda

En tanke är covid-viruset är så likt de vanliga coronavirus som orsakar milda förkylningar att mördarcellerna känner igen viruset och slår ut det, ett exempel på korsimmunitet.

LÄS: FORSKARNAS SKARPA KRITIK MOT FHM

– Vi hoppas att man också kan lära sig mer om lärare och vuxna som arbetar nära barn, hur det fungerar att arbeta i öppna skolor under pandemin. Om de blir sjuka. Men också om de får någon form av skydd genom att träffa barn och unga mycket, säger Lina Schollin Ask.

Förhoppningen är att studien ska ge underlag till ytterligare forskning nästa år.

– Det här en pusselbit i ett litet pussel kring immunsvaret hos barn och unga, och det lilla pusslet är en bit i ett större pussel kring det nya coronaviruset. Så ser jag det, säger Lina Schollin Ask.

Så funkade distansstudierna

I Örebro väljer Martin Sundqvist, medicinskt ansvarig på laboratoriemedicinska kliniken för klinisk mikrobiologi på universitetssjukhuset, att undersöka gymnasieelevers immunsvar på covid-19.

Totalt 1000 elever kommer att testas för antikroppar, hälften i årskurs ett och hälften i årskurs två.

Ettorna gick i nian under förra terminen, och det går därför att se om det finns skillnader i immunsvar mellan elever som har pluggat på distans och elever som varit på plats i skolan.

Folkhälsomyndigheten hävdar att barn inte smittar särskilt mycket. Varför gör man studier i skolmiljö?

Martin Sundqvist.

– Små barn spelar sannolikt mindre roll för smittspridningen, det har allt fler länder i världen anammat. Den grupp som är oklar är gymnasieelever som är mer eller mindre vuxna. Huvudfrågan är inte smittspridningen utan om åtgärden varit effektiv nog för att skydda eleverna, säger Martin Sundqvist.

Är det farligare att vara lärare på gymnasiet än i förskolan?

– Som lärare har man ett extremt viktigt jobb, huruvida det är farligare på gymnasiet eller inte beror på så många faktorer. Det finns mer smitta bland äldre barn men gymnasielärare har möjlighet att hålla distans. Det är en komplex fråga som inte besvaras av vår studie, säger Martin Sundqvist.

LÄS MER 

Arbetsgivarna tar inte ansvar för covid-pressen

Tegnell: Alla inser att det är svårt att hålla avstånd i förskolan

Läraren som tecknat sina egna coronasymptom