JA till betyg i fyran: ”Kör över lärarna”
Betyg
Riksdagen röstade igenom betyg från fyran – trots skarp kritik.
Av landets största skolhuvudmän avstår tre av fyra i dagsläget från att gå vidare med reformen.
– Sveriges rektorer är smartare än politikerna, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
LÄSTIPS: Wiman: VEM efterfrågar betyg från årskurs 4?
Nu är betyg i fyran klubbat i riksdagen, trots att flera instanser protesterat.
Lärarförbundet pekar till exempel på att det saknas vetenskapliga belägg för att reformen skulle ge önskat utfall, det vill säga högre kunskapsresultat.
– Vi är skarpt kritiska. Det är inte efterfrågat av varken lärare, rektorer, elever eller föräldrar och det finns inget vetenskapligt stöd för att det skulle gynna kunskapsutvecklingen, tvärt om, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Skolverket har också kritiserat att de skolor som ingått i testgruppen inför reformen, gjort så på frivillig basis – något som gör det svårt att dra några säkra slutsatser om resultaten.
Lästips: Skolverket säger nej till betyg i fyran
Och frågan är hur stor effekt betygsförslaget får. Det är upp till rektor att välja att införa betyg i årskurs fyra och fem. Rektor kan också avveckla ett sådant beslut och gå tillbaka till första betyg i sexan.
I Malmö är rektorsintresset svagt, enligt grundskolechefen Anders Malmquist.
– Vi har inte någon dagsaktuell inventering. Tidigare inventering visade att intresset från rektorerna är svagt och vi har ingen fortsättning planerad, säger han.
Majoriteten av remissinstanserna har kritiserat att genomförandet är upp till varje enskild rektor. Stockholms stad, som ställt sig positiva till förslaget, tycker att likvärdigheten påverkas av att det är upp till enskilda chefer.
Kommunens rektorer har heller inte uttryckt intresse av att införa förslaget på sina skolor, och därför avvaktar Stockholm med att gå vidare, enligt kommunikatören Malinda Flodman.
Göteborgs stad avstår också från att vidta några åtgärder.
– Vi kollade detta för någon vecka sedan och ingen av våra rektorer hade då planer på att införa betyg i årskurs fyra. Därmed planerar vi inga åtgärder, skriver Marie Åhman, kommunikatör på grundskoleförvaltningen i ett mejl.
Hos friskolekoncernen Academedia är beslutet upp till varje enskild enhet.
– Ingen verksamhet kommer att hasta igenom beslut här, medarbetare elever och vårdnadshavare kommer att veta och kunna förbereda sig i god tid, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör vid Academedia.
Här är rektorerna positiva
Internationella engelska skolan (IES) är den enda stora aktör som kommer att driva igenom tidigare betyg, eftersom den feedback som kommit från rektorerna är positiv, enligt kommunikationschefen Jonathan Howell.
– Det är upp till enskilda rektorer när de vill implementera förslaget, vid ett tillfälle som passar dem och efter MBL och riskanalyser. Några skolor kan komma att avvakta, beroende på läget under pandemin, säger Jonathan Howell.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är tydlig med att det inte är högre arbetsbelastning som gör att Lärarförbundet sagt nej till förslaget.
– Det är för att politiken kör över både professionen och den forskning som finns. Det är tur att jag vet att Sveriges rektorer är smartare än politikerna är i denna fråga, och jag hoppas att frivilligheten i det här experimentet gör att det stoppas i praktiken, säger Johanna Jaara Åstrand.
Reformen är en del av januariöverenskommelsen, och från början ett förslag från Liberalerna.
Lagändringen gäller från 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan.
