Forskaren: Betyg i fyran rubbar hela skolsystemet

Betygsforskaren Håkan Löfgren (till vänster) ser många faror med betyg i årskurs fyra. Foto: Linköpings universitet och Getty images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren

Reformen att införa betyg i årskurs fyra kan få allvarliga konsekvenser, enligt betygsforskaren Håkan Löfgren. Hans begrepp ”betygsflyktingar” sammanfattar de faror som kan uppstå: Ökad segregation och barn som far illa.

Nu är det snart ett år sedan det blev möjligt för alla skolor som vill att sätta betyg redan i årskurs fyra. Håkan Löfgren, dekan och biträdande professor vid Linköpings universitet, var en av de forskare som utvärderade den tidigare försöksverksamheten på uppdrag av Skolverket. En av hans många slutsatser efter otaliga intervjuer var att betyg väcker många och starka känslor hos fjärdeklassare.

– Jag har forskat om betyg och bedömning sen 2013 och när jag såg över mitt intervjumaterial insåg jag att det var känsloord överallt i intervjupersonernas beskrivningar. Eleverna blir pirriga, nervösa, glada, ledsna, besvikna på sig själva och arga. Den empirin talade till mig och jag kände att det här måste studeras, säger han och tillägger att kopplingen mellan betyg och känslor är ett tämligen outforskat område.

Svår upplevelse för ett barn

I en av hans senaste forskningsartiklar, ”Betyg och prestationsmotioner – en bullrig tystnad i berättelser om en elev i årskurs 4”, beskriver han vad betyg i den här åldern kan få för konsekvenser.

Den historia som beskrivs i artikeln är ett ganska extremt exempel, konstaterar han, men också svårt att bortse ifrån. Artikeln baseras på intervjuer och utgår från en händelse på en av de skolor Håkan Löfgren har besökt – där en fjärdeklassare med svårigheter att få godkända betyg blev så ledsen över underkända betyg att hen slutade på skolan.

– Mitt syfte har varit att beskriva hur den här betygsreformen kan få konkreta följder för elever med behov av särskilt stöd i ett skolsystem där det är fritt att välja skola. Exempelvis elever med diagnoser, barn som saknar skolmotivation eller har det svårt i skolan av privata orsaker.

Under intervjuerna med rektor, lärare, speciallärare och elever på skolan framgick det att det här var en mycket intrikat fråga. Samtalen kretsade kring orsaken till att eleven slutade och vem som var ansvarig för att hen inte fick det stöd hen var i behov av. De vuxna intervjupersonerna kände sig pressade av den tillspetsade situation som betygen orsakade och beskrev att eleven kände sig misslyckad. Vid ett tillfälle berättade specialpedagogen att eleven gång på gång sagt ”Jag är värdelös. Jag är kass”. Hon sa även att eleven i fråga förmodligen kommer att få det bättre på en annan skola. Det var tydligt att de var medvetna om sitt ansvar, berättar Håkan Löfgren. Samtidigt började intervjupersonerna lägga ansvaret på dem som skapat situationen, det vill säga beslutsfattarna bakom betygsreformen.

Elever blir betygsflyktingar

Håkan Löfgren framhåller att det fria skolvalet i kombination med rektors möjlighet att införa betyg i årskurs fyra kan bidra till ytterligare segregation och större skillnader mellan skolor.

– Vissa föräldrar kommer förmodligen attraheras av att sätta sina barn i skolor där man får betyg – medan andra väljer bort det aktivt, kanske på grund av att deras barn har någon form av bekymmer. Det var det som hände eleven i den här artikeln. Familjen blev betygsflyktingar och tvingades ta ansvar för sitt barns välmående, säger han och fortsätter:

– I förlängningen landar därmed ansvaret för de händelser den här eleven fått genomleva i knäet på oss alla. Min ambition är att väcka en debatt och en diskussion för att få lärare och politiker att reflektera över hur bedömning påverkar elever.

– Konsekvensen kan bli att vissa skolor får färre elever som har det svårt medan andra måste utveckla ännu fler specialpedagogiska strategier för att ta hand om sina elever. En betygsreform av det här slaget får konsekvenser för ett helt system. Risken är ganska stor att många barn kommer hamna i den situation som eleven i min artikel gjorde.

Så många skolor sätter betyg i fyran

  • I dag har 31 grundskolor infört betyg i årskurs fyra. 28 av dem är fristående, tre är kommunala.
  • 13 av skolorna med betyg i årskurs fyra drivs av Internationella engelska skolan.
  • 15 skolor deltog i Skolverkets försöksverksamhet som pågick mellan 2017 och 2021.
  • Betyg i årskurs fyra är tillåtet i grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola.
  • Skolans rektor tar beslutet om tidigare betyg men lärare ska ges tillfälle att yttra sig.

Källa: Skolverket

LÄS ÄVEN

Betyg från årskurs 4 – om skolan vill

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Hemlin: Betyget F brännmärker oss alla

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg