Forskaren: ”Lyssneläsning” får aldrig ersätta riktig läsning i skolan

Betty Tärning ingår i en forskargrupp för kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Ljudböcker har blivit så lättillgängliga att även elever i lågstadiet använder dem i växande omfattning. Kognitionsforskaren Betty Tärning är orolig över den utvecklingen.
– Jag är rädd för att lyssnandet tar för mycket tid från den mer slitsamma lästräningen.

Läslovet är bakom oss, förra veckan satt tiotusentals barn uppkrupna med böcker – och i hög grad även ljudböcker.

– Att få lyssna på böcker är helt fantastiskt för barn som har lärt sig läsa, säger Betty Tärning. Men det är mer problematiskt för barn som ännu inte knäckt läskoden.

När ljudböcker bara finns en knapptryckning bort, blir det lockande för både lärare och föräldrar att låta barnen lyssna istället för att läsa. I bägge fallen handlar det ju om att få träda in i en berättelse.

– Men att ”läsa med öronen” är inte detsamma som att läsa med ögonen. För oss som kan läsa är inte skillnaden så stor, men för den som är på väg att lära sig läsa är skillnaden enorm.

Läsningen stärker många förmågor

Betty Tärning ingår i en forskargrupp för kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och är ofta ute och föreläser om lärandeprocesser och hjärnans utveckling, nu senast på bokmässan i Göteborg. Hon börjar gärna med Homo sapiens uppkomst.

– Människor började troligen berätta historier för varandra redan då, vår hjärna har alltså lärt sig att hantera talat språk under tiotusentals år. Men läsning kräver en helt annan ansträngning för hjärnan, det var först på 300-talet som den förmågan började spridas.

Eller för att uttrycka det kärnfullt:

– Att läsa är ur ett evolutionärt perspektiv en ny aktivitet.

Och det har betydelse för elevers läsning idag. När ett barn – ofta efter stora ansträngningar – lär sig läsa öppnar sig inte bara en oändlig värld av fakta och berättelser. Under processen att lära sig läsa stärker barnet också sin koncentrationsförmåga och blir bättre på att minnas saker.

– Därmed blir barnet också bättre på att lösa problem och tänka kritiskt. Läsinlärningen startar en uppåtgående spiral där alla våra kunskapsinhämtande förmågor stärker varandra.

Och inget av detta uppnås när ett barn får lyssna på en ljudbok?

– Så är det. Men därmed inte sagt att barn som är på väg att lära sig läsa inte ska lyssna på böcker, de är självfallet ett bra komplement. Men ljudböcker bör vara just ett komplement, de kan aldrig vara en ersättning för lästräningen.

Alla lärare har inte koll på detta, eller?

– Det varierar nog. Mina egna barn har definitivt haft lärare som inte dragit sig för att ge dem en ljudbok då barnen uttryckt missnöje med att traggla vidare med läsningen.

”Inte alltid roligt”

Här sällar sig Betty Tärning till många i dagens skoldebatt:

– Att lära sig läsa är inte alltid roligt, det kan tvärtom vara väldigt jobbigt. Men vi vuxna måste fortsätta stötta barnen i det här arbetet.

Vissa barn gillar att lyssna på texten samtidigt som de läser den, vad säger forskningen om det?

– Det är bra om man är en tillräckligt bra läsare, men för den som håller på att utveckla sin läsförmåga är kombinationen ogynnsam. Genom att försöka läsa samtidigt försämras förståelsen av det barnen lyssnar på. Och man kan fråga sig om barnen bara säger sig läsa för att tillfredsställa de som talar om att läsning är viktig.

Däremot uppmuntrar hon användandet av teknik, till exempel Daisy, där man läser korta stycken och kan ställa in talhastigeten.

LÄS ÄVEN

Här knäcker alla sexåringar läskoden

Så fick hon sina fyror att läsa 1,5 timme om dagen

Skolan som får hela byn att läsa

Mikalides: Ordförrådet är avgörande för barnens framtid

Så kan yngre elevers läsinlärning stärkas