Här knäcker alla sexåringar läskoden

Särskilt stöd är en rättighet för de elever som behöver det, något som svensk skola inte lever upp till. Framför allt sätts stödet in alldeles för sent. Den största andelen elever med specialpedagogiska insatser finns på högstadiet, inte på lågstadiet, visar en rapport från Skolverket.

Men så ser det inte ut på Färjestadens skola på Öland. Där gjorde man en storsatsning inför läsåret 2022/2023 för att försöka få stödet på plats redan i förskoleklass, vilket Skolvärlden skrev om.

För att kunna genomföra de planerade förändringarna nyanställdes två lärare, en speciallärare och en lärare i fritidshem. Men strategin har framför allt varit att se över organisationen för att kunna använda redan befintlig personal där behoven finns, och på så sätt fånga upp de elever som behöver stöd i god tid.

Ett helt år till godo 

Ett kvitto på att satsningen har gett resultat, enligt svensk- och SO-läraren Camilla Olin, är elevernas läsutveckling.

– Min förskoleklass har kommit väldigt långt på kort tid. Alla har knäckt läskoden, till och med elever med språksvårigheter. Vi har redan gjort mycket av det arbete som görs först på höstterminen i årskurs ett. Eleverna har alltså ett helt år till godo, säger Camilla Olin och tillägger att hon i dagsläget har 17 elever, innan den nya organisationen implementerades hade hon 25.

På Färjestadens skola jobbar man med tvålärarskap i förskoleklass och årskurs ett – antingen två lärare, alternativt en lärare tillsammans med en förskollärare eller en lärare i fritidshem – i klasserna som består av 16–18 elever. Därefter följer en av de två lärarna med eleverna upp till tvåan och trean.

– Nu har vi även en speciallärare som är kopplad till våra fyra förskoleklasser och som arbetar direkt i klassrummet. Jag och specialläraren planerar och reflekterar kring elevernas utveckling två gånger i veckan. Allt för att snabbt kunna sätta in resurserna där de behövs, säger hon.

Lättare att bygga relationer

Tvålärarskapet och en gemensam speciallärare gör att eleverna i klassen kan få hjälp i liten grupp, i stället för en och en, menar Camilla Olin. Hon upplever också att den nya organisationen underlättar övergången mellan förskoleklass och årskurs ett – att eleverna får behålla sina lärare skapar trygghet och klassen har redan hunnit göra framsteg både vad gäller uthållighet, arbetsmoral och skolarbete.

– Dessutom blir det lättare att skapa en relation till eleverna när man har möjlighet jobba i mindre grupper.

Skolan har även skapat en resursenhet med lärare och elevassistenter som tar hand om elever som behöver extra träning eller som är i behov av lugn och ro.

Orsaken till satsningen på Färjestadens skola var inte att de hade större problem än på andra skolor, enligt rektor Ulrika Reije.

– Syftet var att vässa organisationen för att verkligen se till att särskilda insatser hamnade ”rätt”. Ett tätare kollegialt samarbete i arbetslagen frigör även resurser till de elever som bäst behöver dem, vilket innebär att all personal behöver vara flexibel i sitt arbete och att man gemensamt tittar på helheten, säger Ulrika Reije.

Hur har satsningen finansierats?

– Politiken gjorde en generell satsning i kommunen för att öka personaltätheten i grundskolan vilket blev tydligt på vår skola som har många elever. Sen hade vi också en ökning av strukturbeloppet eftersom vi hade nyanlända som kom till skolan, säger Ulrik Reije.

Camilla Olin upplever att hennes egen arbetssituation har förbättrats, mycket tack vare det stärkta kollegiala samarbetet.

– I dag hinner jag bättre se varje elev, stötta, återkoppla, utmana och ge rätt hjälp. Nu finns det större möjlighet att diskutera pedagogiska frågor och allt annat som rör verksamheten, vilket leder till att man inte känner sig otillräcklig eller ensam.

LÄS ÄVEN

Så väljer du böcker som funkar för alla

Skola lär nioåringar hur man beter sig på sociala medier

Körling: Min förvåning får eleven att lysa av iver

Barnen fastnar när de inte kan stava rätt

Så fick hon sina fyror att läsa 1,5 timme om dagen