Forskaren: Barnen fastnar när de inte kan stava rätt

Camilla Forsberg, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, har skrivit en avhandling om skrivande i låga åldrar. Foto: Oskar Omne och privat

Elever på lågstadiet vill stava rätt och fastnar i sitt skrivande om de inte får hjälp att göra det, visar ny forskning.

Du har skrivit en avhandling om skrivande i låga åldrar. Varför valde du det området?

– Jag är i grunden svensklärare och har jobbat mycket med studenters skrivande. Det var där det startade – när jag såg deras svårigheter att skriva. Jag började fundera på varför det ser ut som det gör, hur barn lär sig skriva och har nu försökt ta reda på det genom att studera den tidiga skrivundervisningen upp till årskurs tre, säger Camilla Forsberg, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Vad kunde du se?

– Lärarna uppmuntrade till kreativitet och var väldigt noggranna med att förmedla att barnen inte skulle bry sig om stavningen. Men barnen fastnade och kom inte vidare om de inte kunde stava orden rätt.

Vad fick det för konsekvenser?

– Att det var barnen som ”drev” skrivandets form, inte lärarna. Barnen ville stava rätt. Det blev ganska mycket fokus på stavning men det berodde främst på att lärarna följde barnens intresse, inte att de tyckte att stavningen var viktigast. Barnen hade verkligen förstått att man måste skriva på rätt sätt för att göra sin röst hörd.

Eleverna i din studie skrev mest på datorn. Hur påverkade det stavningen?

– De fastnade i sitt skrivande, eftersom det rödtaggade tydligt visade när det blev fel, och de skrev inte längre texter vilket ofta förväntas när barn skriver på dator. I stället för att lägga tid på att forma bokstäver la de ner tid på att försöka gissa sig fram till hur orden stavades.

Vad kan vi lära av det här?

– Det här blir ett dilemma för lärarna. De har många gånger fått kritik för att barnen drillas. Men mycket forskning pekar på att ju mer vi automatiserar läsandet och skrivandet, desto skickligare blir vi. I min avhandling skriver jag bland annat om kreativitetsdiskursen med fokus på skrivlust, och färdighetsdiskursen med fokus på att man måste skriva rätt. Jag tänker att de här diskurserna borde kunna leva bredvid varandra. Det handlar i grunden om vilken typ av text vi skriver, och i vilket skede texten är. 

Här hittar du avhandlingen: Skrivandets gränser: Normering genom skrivdiskurser i tidig skrivundervisning

Stavningen fäller flest elever i trean

Andelen elever i årskurs 3 som uppnådde kravnivån i de olika delarna av de nationella proven i svenska, vårterminen 2022:

  • A. Tala – muntlig uppgift: 97,2 %
  • B. Läsa – berättande text: 90,9 %
  • C. Läsa – faktatext: 92,4 %
  • D. Enskild högläsning: 93,7 %
  • E. Enskilt textsamtal: 95,6 %
  • F. Skriva – berättande text: 91,2 %
  • G. Skriva – stavning och interpunktion: 88,2 %
  • H. Skriva – faktatext: 92, 9 %

Skriva svårast även i sexan

Andelen elever i årskurs 6 som fick ett godkänt betyg (A–E) i de olika delarna av de nationella proven i svenska, vårterminen 2022:

  • A. Tala: 95,5 %
  • B. Läsa: 88,2 %
  • C. Skriva: 88,1 %

Källa: Skolverket

LÄS ÄVEN

Hur lär man eleverna att stava utan att döda lusten?

Deras elever lyfter med rätt studieteknik

Så fick hon sina fyror att läsa 1,5 timme om dagen

Debatt: Häpnadsväckande resultat när sonen med dyslexi fick skriva för hand