
Överst till vänster: Sonens handskrift i maj 2021, precis när familjen flyttat till Frankrike. Nederst till vänster: Sonens handskrift efter en månad i Frankrike. Till höger: Sonens handskrift idag, efter 1,5 år i Frankrike.
Skriva för hand I Frankrike började pedagogerna från början. Ingen dator. Skriva för hand. Min första reaktion var att bli enormt orolig och fördomsfullt tänka att pedagogiken låg efter här. Så fel jag hade, skriver biologiläraren Anna Jacquet.
I Ämneslärarens serie ”Skriva för hand” är det tydligt att handskrift kommer med flera önskade effekter. Således är handskrift viktigt alldeles för sig självt, utan att ställas mot digitala verktyg. De digitala verktygen är fantastiska och viktiga alldeles för sig själva, utan att ställas mot de analoga. Men vi måste bli mer medvetna om vad vi använder när och, framför allt, varför.
Jag är biologilärare och undervisar på högstadiet. Jag är också förälder till ett barn med dyslexi. För 1,5 år sedan flyttade min familj och jag från Sverige till Frankrike. Det blev snabbt uppenbart hur viktig förmågan att skriva för hand var för att utveckla min sons språk- och läsförmåga.
När vi kom till Frankrike var han 11 år och hans handskrift nästintill oläslig. Efter den bekräftade dyslexidiagnosen i Sverige fick han en dator som hjälp både för att skriva och läsa. Den blev snabbt ett extra-jag. Pedagogerna, vi föräldrar och han själv ansåg att detta var en nödvändig hjälp för honom. Vi gjorde alla vårt bästa utifrån vad vi visste.
I Frankrike började pedagogerna från början. Ingen dator. Skriva för hand. Min första reaktion var att bli enormt orolig och fördomsfullt tänka att pedagogiken låg efter här. Dessutom trodde jag uppriktigt att min sons förmåga att utveckla sin handskrift var låg på grund av dyslexin. Så fel jag hade.
Resultaten var häpnadsväckande. Ett och ett halvt år senare inte bara skriver han otroligt väl, hans läsförmåga har utvecklats enormt. Han använder inte längre inläsningstjänst när han läser längre texter. I skrivandet har han lärt sig att läsa bättre. I skrivandet har hans förståelse för språkets uppbyggnad breddats. I skrivandet har han sakta kunnat bygga upp ett ordförråd han förut inte kunnat greppa eftersom orden inte funnits i hans eget sinne utan i datorn.
Överst till vänster: Sonens handskrift i maj 2021, precis när familjen flyttat till Frankrike. Nederst till vänster: Sonens handskrift efter en månad i Frankrike. Till höger: Sonens handskrift idag, efter 1,5 år i Frankrike.
I processen att se sin egen progression har han dessutom byggt upp det viktigaste, han har fått tillbaka sitt självförtroende! Detta har haft effekt i alla ämnen. Det som förut var en stor funktionsnedsättning är det inte längre. Dyslexin kommer aldrig att försvinna, däremot är han inte längre beroende av en dator, men använder den ibland som hjälp. Han litar på sin egen förmåga att kunna ta till sig, förmedla och utveckla information i skrift.
Det här är ett enda exempel. Alla är olika. Det har däremot fått mig att undra hur många elever jag gett stöd på ett sätt som medfört att deras språkliga förståelse hämmats istället för utvecklats.
Man kan argumentera för att vi i vårt moderna samhälle inte behöver kunna skriva för hand. Det är sant, men när andra områdens utveckling regresserar på grund av att elever inte skrivtränar under de tidiga skolåren, då har vi ett problem. Problemet är inte användandet av datorer. Problemet är den uteblivna skrivträningen.
Det spelar liten roll i vilket format en elev producerar en text, på dator eller för hand. Det spelar stor roll att våra elever tränas i handskrift eftersom det spelar stor roll för deras framtida språkförståelse och därmed kommunikativa förmåga.
Elever använder datorer i Frankrike också. Men de ges först när eleverna är i högstadieåldern och redan besitter läs- och skrivfärdigheter. De införs när eleverna har fått utveckla sin finmotorik, läsa i skrivandet och koppla ihop hand med hjärna. De införs när de utvecklat ett självförtroende i sitt skrivande och läsande.
Vuxna människor kryper inte. Trots det är vi fullt medvetna om att ett litet barn behöver lära sig krypa innan det kan gå. Muskler behöver byggas och nödvändiga kopplingar göras mellan hjärna och extremiteter. Det är okej att vuxna människor inte använder handskrift. Trots det behöver vi vara medvetna om att lära sig skriva för hand är ett viktigt steg i våra barns kognitiva och finmotoriska utveckling.
Digitalisering är inte ett problem, men den uteblivna förmågan att skriva för hand orsakar problem som leder till att våra elever får det svårare att nå sin högsta potential.
Anna Jacquet
Legitimerad lärare och författare, aktuell med boken ”I am your teacher”
Var femte lärare: Mina elever skriver inte för hand
Läraren: Bort med datorerna från lågstadiet
Håkan tog bort skärmarna – då höjdes resultaten
Här skulle pennorna bort – så gick det
Penna eller dator – så väljer du rätt
Plus och minus med handskrift – lärarnas kommentarer
Debatt: Häpnadsväckande resultat när sonen med dyslexi fick skriva för hand
Eleven Felicia om varför hon skriver för hand
Jarnlo: Bakvänt att inte först lära barnen att skriva för hand
Krönika ”Jag har trängt mig på utan att visa hänsyn och respekt.”
Krönika ”Det mest läsfrämjande ordet är ja.”
Pedagogik ”Att enbart bedöma SO och NO genom att yngre elever får skriva texter ger för lite.”
Krönika ”Hur är det ställt med tilliten till skolans arbete?”
Undervisning Lektorn: Eleverna är väldigt kloka och har bra åsikter.
Krönika ”Låt mig för evigt få ärva dina elever.”
Krönika ”Låt dem slå sig ner på osynliga stolar i lärarrummen.”
Krönika ”Det är där all skolutveckling måste ta sin början.”
Forskning Forskaren: Elever vill använda skrivande för att lära sig ett ämnesinnehåll.
Krönika ”Elevernas val av böcker måste fortsatt få vara deras.”
Krönika ”En kvart om dagen är ynkligt lite.”
Lärarutbildning ”Jag hade önskat ett större fokus på läsinlärningsmetoder.”
Krönika Testa dina elever med svensklärarens frågesport.
Krönika ”I skolans värld har vi ingen lång försäsong där vi kan spela ihop laget.”
Vi lärare debatt ”Jag har med fasa åsett hur läs- och skrivinlärningen försämrats i grundskolan.”
Lektionstipset Läraren i förskoleklass: Motivationen smittade och flera elever ville testa.
Krönika ”Låt oss låna en nypa av Karlssons framtoning.”
Reportage ”Det är väldigt roligt att få ett pris för något man arbetar med varje dag.”
Forskning Forskarens fyra tips.
Forskning Forskaren: Resultatet går stick i stäv med vad man hör och läser om i media.
Krönika ”Vi har blivit en aning stela och våra munnar har blivit för raka.”
Läsning Lågstadieläraren: Vanliga skönlitterära verk ger eleverna en helt annan lust.
Pedagogik ”Att dela på uppdraget ger en ökad trygghet.”
Forskning Stor forskningssammanställning pekar ut framgångsfaktorerna.
Forskning Forskaren: Man behöver jobba med språk i alla ämnen.
Krönika ”Det är när orden finns som verkligheten kan delas.”
Krönika ”Att kritisera en bok är att kritisera läsaren.”
Läsning ”Det är hela skolan, all personal ska involveras.”
Krönika ”En föräldrasuck kan skapa oro hos barnet.”
Undervisning ”Övningen ger alla möjlighet att tänka och uttrycka sina idéer.”
Läsning ”Vuxenvärlden behöver se sin viktiga roll.”
Krönika ”Hon litade orubbligt på skolan och vad den kunde ge mig.”
Forskning Forskaren: Grövre språk och machoattityder.
Forskning Forskaren: Det är den metodik som har evidens.
Läsning Lågstadieläraren Anki Källman om hur hon väcker böckerna till liv.
Forskning Forskaren: Risk att lärarna inte hittar de elever som har de största behoven.
Krönika ”Det skulle ge läraren stöd i sitt arbete att främja läsningen.”
Stoffträngseln Specialpedagogen: Vi rusar vidare från det ena till det andra – barnen hänger inte med.
Krönika ”Allt bygger på att eleverna måste kunna läsa.”
Läsning Här är lärarens fyra bästa tips.
Krönika ”Pulsen är högre än den borde vara.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Skolinspektionen: Varannan skola lever inte upp till kraven.
Lärarutbildning Professorn: De senaste 30 åren har det bara gått utför.
Krönika ”Han ska inte vara där han är just nu. Han ska vara i klassrummet.”
Forskning Forskaren: Skolverkets material sticker ut på ett oroande sätt.
Krönika I läraren väcks den gnagande känslan ”jag är inte tillräckligt bra”.
Forskning Forskaren: Skrämmande många ritade matteboken.
Krönika ”Dikter tar sig förbi förståndet och låter tanken vakna tillsammans med känslorna.”
Forskning Forskaren: ”Garantin kan nästan vara ett hinder för stöd”.
Krönika ”Förstår nu hur det är att börja läsa efter ett långt läsfritt sommarlov.”