Förskollärarbristen: ny larmrapport om låg andel behöriga

Diagrammet bygger på svar från 470 förskollärare som medverkat i Lärarförbundets lärarpanel, som drivs av Kantar Sifo. Frågan ställdes i maj 2021.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Alla känner till problemen men utvecklingen går ändå åt fel håll. Barn­grupperna växer, andelen ­utbildade förskollärare minskar. Nya siffror alarmerar.

Sveriges förskollärare saknar förutsättningar för att kunna fullfölja uppdraget i läroplanen, det framgår tydligt av Lärarförbundets senaste rapport ”Förskollärare är centrala för en likvärdig förskola”.

Variationen runt om i landet är dessutom stor. Medan vissa förskolor har 75 procent utbildade förskollärare får andra nöja sig med 22 procent. Rapporten visar också att många skolledare tvingas anställa outbildad personal eftersom det helt enkelt inte finns några utbildade förskollärare att tillgå.

Sex av tio förskollärare som arbetar ensamma uppger att de inte kan leva upp till läroplanens mål, och många vittnar också om att det som påverkar deras planeringstid mest är att kollegorna inte är utbildade för att arbeta med barn.

I Sorsele har 22 procent av de anställda i förskolan förskollärarexamen, i Kalmar är siffran 75 procent.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad.
– Det är inte mycket som förändrats sedan tidigare undersökningar, även om jag hade förhoppningar om att det inte skulle vara fullt så här illa. Och inga argument kan försvara att förutsättningarna för förskolorna har försämrats på det här viset. 

Hon påpekar att förbundet och andra intressenter har larmat om läget under hela 2000-talet och även dessförinnan, men utan önskad respons.
– Läget går stick i stäv med både regeringens och oppositionens ambitioner. I mina samtal med politiker uttrycker de alla hur viktig förskolan är. Men trots insikten har det inte lett till några förändringar när det gäller antalet förskollärare och deras förutsättningar att sköta sitt arbete, vilket är extremt frustrerande.

Under 2021 hade 40 procent av personalen i förskolan en förskollärarexamen och 17 procent en gymnasial utbildning för arbete med barn (barnskötare), medan 30 procent helt saknade utbildning för arbete med barn.

De stora skillnaderna i landet reagerar Johanna Jaara Åstrand extra starkt emot.
– Vi kan inte säga att vi har en förskola i dag när det är sådana enorma olikheter. Att andelen förskollärare varierar från 22 till 75 procent tycker jag talar för sig självt. Det här drabbar barnen och dem som behöver förskolan allra mest. Läget påverkar barnens fortsatta kunskapsutveckling och då måste vi vidta åtgärder. Vi måste få fler förskollärare och få ner arbetsbelastningen.

Siffror ur Lärarförbundets rapport om förskolan.

Rapporten visar även att förskollärarnas kärnuppdrag ofta får ge vika för praktiska och administrativa kringsysslor. Närmare åtta av tio som arbetar som ensam förskollärare på sin förskola eller avdelning uppger att en stor del av arbetstiden går åt till sådant arbete. En av de tillfrågade i undersökningen uttrycker det så här:

”Stressad över att inte kunna utföra mitt yrke. Bitter över att behöva vara vaktmästare, städare, barnpassare, schemaläggare osv i stället för att undervisa.”

– Politikerna måste investera och säkerställa att det finns tillräckliga resurser i förskolan. Vi hävdar att det inte går att påstå att det finns en förskola om man inte har tillräckligt många legitimerade förskollärare där. Tänk er ett sjukhus utan läkare, den ekvationen går inte ihop, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon ser visserligen det faktum att läroplanen har stärkts och att man slagit fast förskollärarnas ansvar som ett led i utvecklingen framåt, men det räcker inte på långa vägar.
– Nej, man har inte försäkrat sig om hur kompetensförsörjningen ska gå till eller hur förskollärarna ska kunna göra det de ska. Vi vet dock vad som krävs, det finns mycket forskning att luta sig mot, och vi förväntar oss tillskott i budgeten. Så här i valtider kan man ju hoppas att det är sista gången vi tvingas publicera sådana här rapporter, det är inte värdigt för ett land som Sverige.

I skrivande stund diskuteras en sammanslagning av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, och Johanna Jaara Åstrand ser stora fördelar med att kunna kämpa från en gemensam arena.
– En splittrad lärarkår ger makt åt andra medan en enad kår är betydligt svårare att runda.

Lärarförbundets krav för förskolan

  • Regeringen inför nationella riktlinjer som garanterar legitimerade förskollärare i varje barngrupp.
  • Regeringen gör långsiktiga satsningar på fler alternativa vägar till förskollärarexamen, till exempel arbetsintegrerade utbildningar och satsningar på validering.
  • Regeringen utökar antalet platser på förskollärarprogrammet och genomför satsningar på forskarutbildning i förskoledidaktik.
  • Regeringen tillsätter en utredning om en likvärdig och hållbar förskola. Utredningen ska ha i uppdrag att ge förslag som säkrar hållbara arbetsvillkor för förskolans personal samt föreslå finansieringsformer för en tryggad personalförsörjning av legitimerade förskollärare samt barnskötare utifrån förskolans uppdrag.
  • Regeringen tar ett huvudansvar för finansieringen av förskolan för att skapa ett finansieringssystem som gör att förskolor kan ges samma förutsättningar att klara uppdraget och inte blir beroende av den enskilda kommunens ekonomiska situation eller politiska ambition. Likvärdigheten i skolväsendet måste stärkas.
  • Regler införs som garanterar förskollärare tid för planering, reflektion och utveckling.

LÄS ÄVEN

Förskolan där varje röst är lika mycket värd

Nu ska förskolepedagogiken vässas! Så här gör man i Krokom

Marie Eriksson: ”Samma utmaning med tvååringar som med vuxna”

Lyssna på Förskolan här!