Kalmar är förskollärartätast i Sverige

Trollets fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor i Kalmar, med socioekonomiskt blandat upptagningsområde, har 282 barn och 60 i personalen, samtliga utbildade –  en fjärdedel är barnskötare, resten förskollärare.

– Vi har över tid alltid haft hög andel förskollärare och många utbildade sökande till våra tjänster, säger förskolornas rektor Jeanette Kennerfalk. En förklaring är att förskollärare gärna söker sig till förskolor där de får andra förskollärare som kollegor. Dessutom är vi Reggio Emilia-inspirerade och de som söker sig hit gör det aktivt, de vet vad de vill med sin profession. Vi har även en tydlig ansvarsfördelning och alla vet vem som ansvarar för vad.

Det sker mycket samarbete mellan de fyra förskolorna, gemensamma reflektioner, fortbildningar och pedagogiska grupper.
– Det ligger i vår verksamhetsidé att varje barn har samma rätt till förhållningssätt, pedagogiska miljöer och undervisning. Vi har en otrolig kompetensbank då alla är utbildade och bidrar med olika kompetenser och styrkor. 

Behöver sällan vikarier

Personalomsättningen är låg, ”springvikarier” syns sällan till. Förskolorna är i stället något överbemannade och har en organisation för hur korttidsfrånvaro ska lösas mellan personalen på avdelningarna och ibland i de olika husen.
– Dessutom har våra barnskötare stor kunskap inom sin yrkesroll. Jag har full tillit och tilltro till allas kompetenser. Jag behöver aldrig gå in och peta i detaljer utan kan ägna mig åt det övergripande ansvaret, säger Jeanette Kennerfalk och påpekar att den höga kompetensen hos personalen självklart påverkar verksamheten i sig, med många pedagogiska samtal och fortbildningar.

– Det ger stora skillnader för barnens utbildning, det finns inga detaljer i förskolans dag som det inte diskuterats kring. Visst har även vi utmaningar, det blir inte alltid som man tänkt sig. Men organisationen och delaktigheten vi har ger ett lugn. 

Alla bidrar i kvalitetsarbetet

Den höga andelen förskollärare gör att man alltid har någon nära att reflektera med och att alla vill driva förskolan framåt, tycker förskolläraren Emma Edh, som aktivt sökte sig just till Trollet efter att ha hoppat runt på vikariat i kommunen efter utbildningen.

– Alla har med sig det systematiska kvalitetsarbetet. Vi är många som kan dela på ansvaret.

Likvärdigheten på de olika förskolorna är något hon verkligen uppskattar, att alla har samma förhållningssätt och att miljöerna är desamma. Förutom avdelningspersonal finns även speciella torgpedagoger, ateljeristor och utepedagoger. 

– Vi som jobbar här är väldigt tajta och håller oss till det vi har bestämt. Ibland gör vi om, verksamheten måste förändras och utvecklas emellanåt. Men det sker aldrig utan gemensamma diskussioner först och det är en styrka. Att vi aldrig har springvikarier är också en trygghet – för oss, för barnen och för vårdnadshavarna. 

Emma Edh har svårt att föreställa sig hur det skulle vara att arbeta på en förskola med få förskollärare.

– Vi är så vana att ha det så här, man blir hemmablind. Men jag tänker att det kanske skulle vara svårare. Är det få förskollärare behövs de pedagogiska diskussionerna ännu mer. Men vad gör man om tiden inte räcker till och det inte finns någon att bolla med? Är man ensam blir det svårt att utveckla och förändra. Om all kraft och energi går åt till att exempelvis genomföra föräldramöten och utvecklingssamtal kan jag tänka mig att man inte mäktar med, säger hon och tillägger att det skapar trygghet och en styrka i en organisation att dela ansvaret.

Politikerna måste satsa på förskolan

Att det skiljer så mycket i förskollärartäthet i landet beklagar rektor Jeanette Kennerfalk.
– Ur ett barnperspektiv är det väldigt orättvist med så stora skillnader. Det får konsekvenser. Arbetet som förskollärare gör på förskolan lägger grunden för hela det demokratiska samhället. 

Emma Edh påpekar vikten av att alla måste ta ställning för att alla barn är allas barn, även på kommunnivå. Att det finns en politisk majoritet som satsar på att göra förskolan till en attraktiv arbetsplats och att fler vill utbilda sig.

– Det vill också till att de gymnasieungdomar som ska göra praktik kommer till en bra plats, kommer de till en förskola där det inte fungerar blir de avskräckta och vill kanske inte arbeta i förskolan. Jag tänker också att det är viktigt hur vi pratar om förskolan i privata och sociala sammanhang, negativa signaler bidrar inte till att fler vill jobba i förskolan. Själv tycker jag att jag har ett fantastiskt jobb och går dit med ett leende på läpparna.

LÄS ÄVEN

Förskolan där varje röst är lika mycket värd

Nu ska förskolepedagogiken vässas! Så här gör man i Krokom

Marie Eriksson: ”Samma utmaning med tvååringar som med vuxna”

Lyssna på Förskolan här!