Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

Marie Eriksson är förskollärare och arbetar som verksamhetsutvecklare i Mölndal.

Marie Eriksson är förskollärare och arbetar som verksamhetsutvecklare i Mölndal.

Varför är det så roligt att leka? Även om jag är ganska vuxen vid det här laget så älskar jag att leka. Det kan vara tillsammans med barn, på ett träningspass, en fest eller ett möte på jobbet. Den lekfulla dimensionen tillför något som gör mig upprymd och får mig att lämna tid och rum för en stund. Den totala hängivelsen tror jag kan vara hemligheten med lekens magi. 

Det är något med den där bubblan, att få bli uppslukad av ett sammanhang, tillsammans med andra eller i sin alldeles egna fantasivärld.

Som barn fick jag ofta höra att ”Marie har så livlig fantasi” och det var inte alltid med en helt igenom positiv klang. Men som vuxen och i min yrkesroll har den där fantasin hjälpt mig på olika sätt. Givetvis i det direkta arbetet med barnen men också i andra sammanhang när det har kommit till att finna kreativa lösningar på problem eller att sätta sig in i andras tankar och känslor.

Det är ofta i den lekfulla dimensionen som de mest galna idéerna föds och kan hjälpa oss att tänka utanför boxen.

Det ligger något i uttrycket ”att leka med tanken”. Det är ofta i den lekfulla dimensionen som de mest galna idéerna föds och kan hjälpa oss att tänka utanför boxen. Det krävs ibland både mod och kreativitet för att plocka fram det lekfulla i oss, men det gör skillnad på riktigt. 

Det finns ganska mycket skrivet om lekens goda effekter vad gäller såväl utveckling och lärande som hälsa och välbefinnande i form av exempelvis minskad stress. Men varför prioriteras leken då ofta så lågt? Ju äldre vi blir, desto mindre lek tycks rymmas i tillvaron och i utbildningssystemet. Jag vill tro att människor leker på ett eller annat sätt genom hela livet, även om vi skulle kunna göra det ännu mycket mer.

Leken i läroplanen

Det känns glädjande att leken sedan 2018 har fått ett eget avsnitt i förskolans läroplan. En ganska tydlig framskrivning som kräver att vi har en medveten hållning till leken i förskolan med ett förhållningssätt som uppmuntrar till lek. Även barnkonventionen som lag ger tyngd åt barns rätt att få leka och det finns massor av lek i förskolan, men kanske att vi tar den för given ibland? 

Leken utgör en av de viktigaste mötesplatserna i förskolan men den behöver näring och stöd för att kunna växa och utvecklas. Lek uppstår många gånger ur något barn möts runt så uppmaningar som ”ni kan väl leka något” eller ”gå ut och lek nu” är ganska meningslösa. Att inspirera till lek kan röra sig om så enkla saker som att rigga små miljöer eller att lägga fram material som lockar till lekfulla möten. Det kan också handla om att lyssna in leken för att kunna utveckla den vidare eller tillföra material och skapa tid. Eller varför inte kliva in i lekdimensionen själv och bara börja leka? Om vi visar att lek är viktigt för oss så kommer det också att spegla av sig hos barnen.

Som pedagoger behöver vi använda vår fantasi för att hitta varje barns nyckel in till leken.

För de barn, eller vuxna, som inte har så nära till lek upplever jag att digitala verktyg är en ovärderlig resurs. En projicerad fond blir som en inbjudan till fantasins värld och lekens sammanhang. En bild från en bok, ett hav fyllt med fiskar eller ett månlandskap utgör en fantasiram som vi kan leka inom och bortom. Som pedagoger behöver vi använda vår fantasi för att hitta varje barns nyckel in till leken och barns genuina nyfikenhet är ofta en viktig inkörsport. Ska jag våga mig på att avsluta med ett livsmål så är det att fortsätta vara ständigt nyfiken och att aldrig sluta leka.

LÄS ÄVEN

Nu kommer smittan igen … Eva Lindström: ”Jag vill välja mina risker”

Etisk stress i förskolan – alla viktiga jobbs baksida

Storsatsning på mindre barngrupper i den nya budgeten

Lyssna på Förskolan här!