Forskarens hårda kritik mot ämnesplanen i engelska

I mars lägger han fram sin avhandling på institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet. Underlaget för hans slutsatser är de test han låtit närmare tusen gymnasieelever göra på sju skolor utspridda i landet.

Eleverna gick på de sex olika högskoleförberedande programmen och de gjorde testen i akademisk ordkunskap både i årskurs ett och årskurs tre – för att utröna hur mycket de hunnit lära sig inför högskolestudierna.

Och det var alldeles för lite.

– Jag trodde att det kanske skulle vara en fjärdedel eller möjligen en tredjedel av eleverna som inte skulle klara lägstanivån. Men hälften! Jag tror att det är fler forskare än jag som blir förvånade, säger Marcus Warnby. 

Stor variation

För att pröva elevernas kunskaper har han använt två olika etablerade test i akademisk ordkunskap, ett från 2001 och ett från 2019. Det gick dåligt för eleverna på bägge testen, endast 11 procent uppnådde den högre gränsen för tillräcklig ordkunskap. 

– Det var en stor variation mellan eleverna, både inom programmen och mellan dem. Och oddsen är orättvisa. Till exempel är det statistiskt mer sannolikt att en elev på estetiska programmet når tillräcklig nivå än en elev på ekonomiprogrammet.

Vad beror det på?

– Det är svårt att svara på, men man kan ju resonera utifrån läroplanens avsaknad av akademisk engelska. Om inget i styrdokumenten säger att man ska undervisa i akademisk engelsk läsförmåga så får vi helt enkelt räkna med att det är icke likvärdiga resultat eller orättvisa odds för olika studentgrupper.

Kan du ge exempel på akademiska ord som eleverna har svårt för?

– Här talar vi alltså inte om ämnesspecifika ord som ”oxygen” och ”molecules”, vi talar om ord i det generella akademiska ordförrådet som ”usage”, ”align” och ”persist”.

I akademiska texter är knappt 15 procent av orden av den här typen, men om man bara begriper ett fåtal av dem får man problem med förståelsen. 

– Vokabulärforskningen är väldigt överens om att man bör förstå 98 procent av orden i en text för att ha möjlighet att förstå texten.

Sviker lärare och elever

Marcus Warnbys forskning visar också att killarna på gymnasiet har ett något större akademiskt ordförråd än tjejerna – men det beror troligen inte på hårt arbete under själva skoltiden. Det handlar istället om vad de gör på sin fritid, visar hans undersökningar med eleverna.

– Killarna ser mer engelska instruktionsfilmer på Youtube och de sysslar i högre grad än tjejerna med gaming. I spel som Call of Duty möter de nya ord som ”feature” och ”characteristics”. När de sett ”range” i en undermeny av olika gevär upprepade gånger kommer de till slut förstå att det handlar om räckvidd!

Varför är svenska elever så dåliga?

– Det finns ett ganska enkelt svar: I ämnesplanerna för engelska 5 och 6 står inget om att lära sig akademisk engelska. I engelska 7 berörs det bara flyktigt. 

Så ansvaret ligger inte på den enskilda skolan eller läraren?

– Nej, inte första hand. Det är framför allt en styrningsfråga. Jag vill hävda att dagens ämnesplan sviker lärare och elever i hur de ska arbeta med att nå det högskoleförberedande läroplansmålet i engelska. Idag är det enskilda lärares beslut eller elevers egna beteenden som verkar påverka mest. 

Mängden engelsk kurslitteratur på högskolorna har ökat kraftigt under 2000-talet, något som eleverna inte är beredda på. I forskaren Linda Erikssons intervjuer framgår att eleverna tycker att engelskan på universitet är jobbig. Vissa får rentav ångest av den.

Marcus Warnby menar att vi måste rusta eleverna på ett betydligt bättre sätt än idag.

– Dels måste de få mer information om hur mycket engelska texter det blir på universitetet, även i ett ämne som till exempel historia. Dels måste de få lära sig mer akademisk engelska på gymnasiet.

Här kan du läsa avhandlingen.

LÄS ÄVEN

Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur

Platt fall för satsning på moderna språk

Sandström: Skolans nya ABC gör mig dyster

Herlitz: Inga fler långa texter utan innehåll