Samarbetet som ger mattelärarna nya perspektiv

Det första intrycket av Barbro Bergers och Rema Maweds samarbete är att Barbro Berger varit mentor åt Rema Mawed. Att det är hon som lärt Rema Mawed allt om det svenska skolsystemet, inklusive betygsättning och värdegrund, om svenska traditioner och att prata både vardags- och klassrumssvenska. Och visst stämmer det, men det ska visa sig att det är precis lika mycket Rema Mawed som inspirerat Barbro Berger att prova nya saker – något som lett till att de utvecklat en egen metodik tillsammans.

När Rema Mawed kom till Sverige hösten 2015 hade hon med sig en syrisk lärarutbildning för årskurs 1–6. I Syrien hade hon precis hunnit bli klar med utbildningen när kriget bröt ut och familjen flydde först till Libanon och senare till Sverige. Egentligen var det ju mattelärare Rema Mawed ville bli, men i Syrien var det svårt att få jobb för gymnasielärare så Rema Mawed valde att läsa till låg- och mellanstadielärare eftersom hon då också var garanterad jobb.

– Jag tänkte att jag kunde ju alltid vara privatlärare på min fritid och på det viset få undervisa i matematik på en högre nivå, säger Rema Mawed.

Började plugga svenska själv

Då visste hon inte att hennes ambitioner skulle sättas på paus och att nya utmaningar skulle ställa sig i vägen. I elva månader väntade hon på uppehållstillstånd i Sverige, vilket gjorde att hon inte fick börja med SFI. Men Rema Mawed tog saken i egna händer och studerade på egen hand under tiden hon väntade.

– Jag läste så mycket jag kunde och skrev och skrev och skrev. Jag hade listor med över tusen verb, säger hon.

Hennes försprång gjorde sedan att hon kunde hoppa över de första nivåerna i SFI-undervisningen och dessutom snart få en praktikplats som lärarassistent i en förskoleklass. Hon fick erbjudande att fortsätta med en barnskötarutbildning, men det var ju lärare hon ville vara! Så hon fortsatte studera med målet att få en svensk lärarbehörighet.

På Olinsgymnasiet i Skara fanns Barbro Berger, en före detta ekonom som för flera år sedan tröttnat på den karriären och skolat om sig till mattelärare. Som efter att ha fått en son med flera funktionsnedsättningar omvärderat vad som var viktigt i livet och ville göra något mer meningsfullt. Som ville vara i ett sammanhang där alla människors lika värde inte bara var vackra ord, en plats där hon kunde få andra att känna tilltro till sin egen förmåga.

Det har gått fem år sedan Rema Mawed kom in i Barbro Bergers klassrum som lärarassistent. Och här har hon blivit kvar och har nu bara fyra kurser kvar till full lärarbehörighet i matematik för gymnasiet. Legitimationen för att undervisa på högstadiet och vissa gymnasieprogram har hon redan fått.

– Från första dagen älskade eleverna dig, för du kom in med en så ödmjuk inställning, säger Barbro Berger till Rema Mawed.

De gör ofta så där under intervjun. I stället för att prata om sig själva, vänder de sig till varandra.

– Jag hade inte kunnat bli lärare utan dig, säger Rema Mawed till Barbro Berger.

Rema Mawed berättar hur hon i början antecknade allt Barbro Berger sa. ”Stäng dörren”, ”öppna fönstret”, ”trevlig helg”. Hon bad sin kollega att rätta allt som inte var korrekt och snappade snabbt upp märkliga uttryck som ”det är ingen ko på isen”. Hon lade också märke till hur Barbro Berger kunde prata med eleverna om annat än matte.

– Jag börjar ofta mina lektioner med att läsa en dikt eller ett citat, för att jag vill att eleverna ska få med sig något mer än bara matte. För mig har det blivit ett sätt att visa hur allt i livet hänger ihop på något sätt, säger Barbro Berger.

– Barbro är också väldigt bra på att visa hur matematiken kan användas i vardagen, som när hon förklarar hushållsekonomi, säger Rema Mawed.

Den första tiden var det Barbro Berger som höll i genomgångarna, medan Rema Mawed gick runt och hjälpte till. Hon minns tydligt hur det var när hon skulle hålla sin första lektion.

– Jag tränade en gång med min man, som fick vara elev. När jag sedan stod framför eleverna både pratade jag och skrev alla begrepp vi skulle använda på tavlan. Efter tjugo minuter frågade jag dem om de förstod vad jag sagt. Ja, det gjorde de, och det var en sådan lättnad!

I dag har de ett stort klassrum med vikvägg som de kan dela upp efter behov. Ibland är det Rema Mawed som gör genomgången, ibland Barbro Berger. Ibland delar de upp klassen, ibland inte. När vi besöker deras klassrum i slutet av vårterminen är det Rema Mawed som gör en snabb repetition på tavlan och ger eleverna ett tal att lösa, medan Barbro Berger sitter utanför klassrummet och går igenom resultatet på de nationella proven med varje enskild elev.

Likheter och skillnader

Rema Mawed säger först att hon inte tycker det är så stor skillnad på själva undervisningen i Sverige mot i Syrien eller Libanon. Men några skillnader kommer ändå fram – som att klasserna är mycket större i Syrien (upp till 50 elever), att matte­böckerna är fler och tjockare (en bok inom varje matematikområde, som algebra), att eleverna har betyg från årskurs ett och att lärarna är strängare (och kan ta elever i örat, dock inte på gymnasiet).

 – I början kunde vi ha diskussioner om bedömningen. Du kunde säga ”han jobbar ju så bra” om en elev som samtidigt inte presterade så bra. Då fick jag förklara att i Sverige ska vi inte bedöma uppförandet eller hur bra eleverna jobbar, utan resultatet, säger Barbro Berger.

Annars är kollegorna slående överens om hur mycket som förenar och hur deras samarbete har gjort dem båda till bättre lärare. Genom att inspirera varandra har en gemensam metodik vuxit fram. De har till exempel tagit med sig Rema Maweds erfarenheter av att ha fler mindre prov för att se att alla elever hänger med. I slutet av varje vecka får eleverna minitest som de får rätta själva. Inför de större proven har de infört ”duggor”, ett slags förprov som antingen gäller som ett ordinarie prov (om eleven är nöjd med sitt resultat kan hen stanna där och behöver inte närvara vid det stora provet) eller som ett extra test. 

Direkt efter varje lektion utvärderar de hur det har gått och om de upplever att många elever haft svårt att förstå lektionsinnehållet stannar de kvar i klassrummet och filmar en extra genomgång.

– Vi frågar också eleverna om det är något särskilt område de vill att vi ska filma, så att de kan se genomgångarna så många gånger de vill.

Medmänsklighet och samhörighet

Det är tydligt att deras gemensamma mål är att alla elever ska förstå matematik på djupet. Men det blir också tydligt hur dynamiken dem emellan speglar något annat – en medmänsklighet som på något vis manifesterar sig i deras samspel. Innan vi lämnar skolan är det Barbro Berger som sätter ord på det:

– Jag tror att de elever som känner sig lite udda känner en samhörighet, oavsett etnicitet. Om de har svårt för skolan eller kanske känner sig annorlunda på andra sätt kan de ändå ha någon att känna igen sig i, någon som är annorlunda.

LÄS ÄVEN

Forskaren: Elever lyckas inte tillämpa matten i slöjden

Persson: Jag är lärare – inte kurator, socialarbetare och psykolog

Ny satsning rustar elever för gymnasiematten

Fysiktävlingen som vässar både elever och lärare