Fysiktävlingen som vässar både elever och lärare

Fysikläraren Sam Edgecombe och eleven Ibrahim Rassoul på Malmö Borgarskola. Foto: Chris Munsey

Eleverna får känna på hur det är forska – och fysiklärarna får chansen att bli bättre handledare. Fysiktävlingen International Young Physicists’ Tournament ger gymnasieelever chansen att arbeta tillsammans i ett forskningsprojekt.

Strax före midsommar samlades fysikelever till två sommarläger – ett i Stockholm och ett i Malmö. Där fick de under några intensiva dagar möjlighet att undersöka fysikproblem på ett vetenskapligt sätt.

– De fick göra experiment och diskutera massor av spännande fysik, teknik och matematik långt över den vanliga gym­nasienivån, säger Sam Edgecombe, fysiklärare på Malmö borgarskola i Malmö.

Lägret var en förberedelse inför tävlingen International Young Physicists’ Tournament (IYPT), som pågår under en stor del av det här läsåret och avslutas i juli 2024 med en final där lag med elever från ett 30-tal olika länder deltar.

– Eleverna lär sig att planera sitt arbete under en längre period och att stämma av det med handledaren, säger Sam Edgecombe, som också är ordförande i IYPT Sweden, den organisation som arrangerar lägren tillsammans med Fysikum vid Stockholms universitet, Danderyds gymnasium, Vetenskapens Hus i Stockholm och Malmö Borgarskola.

Uttagning till landslaget

Många av de elever som deltar i sommar­lägren siktar på att tävla och kan göra det som en del av sitt gymnasie­arbete. I augusti valde de, tillsammans med sin handledare, ett problem att arbeta med och nu har de hela hösten på sig att förbereda en lösning. Efter jul kan de anmäla sig till den svenska uttagningen som äger rum i april nästa år. Fem elever tas ut till det landslag som kommer att representera Sverige i den internationella finalen.

– Vi vill stimulera elever som är intresserade av forskning och fysik och vill utveckla sina förmågor i både problemlösning och presentation. Det handlar inte bara om att lösa problem, utan också om att kunna kommunicera det man kommit fram till. Eleverna behöver jobba med båda delarna, säger Sam Edgecombe.

Även fysiklärare har mycket att vinna på att engagera sig i tävlingen, framhåller han. IYPT Sweden ger bland annat stöd i handledning.

– Att handleda gymnasiearbeten kan vara svårt och tidskrävande. Det tar ofta tid att sätta sig in i den frågeställning eleverna har valt och att komma fram till vilka exper­iment som kan vara lämpliga att utföra. Dessutom får lärarna sällan några timmar avsatta för att handleda gymnasiearbeten. IYPT Sweden hjälper till genom exempelvis demonstrationsvideor och relevanta artiklar.

Lärare som engagerar sig i tävlingen får samtidigt en möjlighet att ingå i ett större nätverk med andra fysiklärare. För de som vill är det också möjligt att delta i juryarbetet, både i Sverige och internationellt.

Växer i hela landet

Sam Edgecombe och IYPT Sweden hoppas nå fler fysiklärare under året. Inför årets tävling har ett 40-tal lärare anmält sig och avser att delta med sina elever.

– Utöver Malmö och Lund växer vi i Stockholm och Göteborg, men har än så länge haft svårt att nå ut i Norrland. Nu hoppas vi kunna inspirera både fler lärare och elever och på det sättet öka antalet tävlande.

Nästa års final, som eleverna alltså börjar träna och tävla för redan den här hösten, avgörs i Ungern i juli 2024.

– Där kommer vi finnas på plats med ett lag. Sedan blir kanske Sverige värd för finalen sommaren 2025, säger Sam Edgecombe.

Tre uppgifter från årets tävling i Pakistan

  1. Siren
    Om du riktar en luftström mot en roterande skiva med hål kan ett ljud höras. Förklara fenomenet, och undersök hur ljudets egenskaper beror på de relevanta parametrarna.
  2. Eulers pendel
    Ta en tjock skiva av ett icke-magnetiskt material och fäst en neodymmagnet ovanpå den. Häng en magnetisk stav (som till exempel kan sättas ihop av cylindriska neodymmagneter) under skivan. Vik undan staven så att den bara rör skivan med sin långsida och släpp sedan den. Studera pendelns rörelse under olika förutsättningar.
  3. Inbromsningsbana
    En sandfylld bana tar upp och omfördelar den kinetiska energin hos ett fordon. Hur lång måste banan vara för att ett fritt rullande föremål (till exempel en boll, ett däck eller en modellbil) helt ska stanna? Vilka parametrar och faktorer bestämmer denna sträcka?

Sam Edgecombes kommentar:

”Ett tips till läraren är att under ett labbtillfälle ställa upp ett eller flera av de aktuella problemen och sedan ta en kort diskussion med eleverna om fysiken bakom fenomenet och vilka variabler som man skulle kunna ändra på och mäta. Sedan kan eleverna börja arbeta med problemet på egen hand enskilt eller i grupp.”

LÄS ÄVEN

Debatt: Läroplanen stympar kemin och fysiken i skolan

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

Prisad lärare gör fysik av gammalt skrot

Fullt blås för skola på fysiktoppen