Tre lärare om den perfekta läxan
Tre lärare med tankar om läxor. Från vänster Dan Englundh (foto Amina Dahlab), Annika Hindemith (foto André de Loisted) och Anna Stiby (foto Oskar Omne).
Läxor Ger du läxor och hur ser i så fall den perfekta läxan ut? Vi bad tre lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen ge sin syn på saken.
Dan Englundh
Ger du läxor?
– Läxor fungerar bra i grundskolan eftersom de tränar eleverna att regelbundet jobba med skolarbetet hemma. Men jag ger inte mina gymnasieelever några läxor, i stället har jag en planering så att eleverna vet var de ska ligga och när det är dags för prov.
Vad krävs för att en läxa ska vara meningsfull?
– De måste vara relativt enkla, väldigt tydliga, begränsade, regelbundna och alltid följas upp. Det är inte tänkt att läxor ska ersätta undervisningen. För övrigt var läxor och läxförhör det första som lärarna tog bort när arbetstiden blev mer styrd och reglerad.
Hur följer man upp en läxa på bästa sätt?
– Läxförhör – skriftliga eller muntliga frågor – fungerar bra, men är tyvärr
extremt tidskrävande och kräver noggrann årsplanering. Om man inte uppmärksammar att eleverna har gjort läxan, eller om den inte har någon betydelse för inlärningen i ämnet, så slutar de snabbt att göra läxorna.
Annika Hindemith
Ger du läxor?
– Jag ger sällan läxor, varken i NO eller matematik. Jag vill att vi gemensamt arbetar med matematik och NO under lektionerna. Därför försöker jag ge eleverna den hjälp de behöver under lektionstid och repeterar ämnesinnehållet gemensamt. Ger jag läxor är det för att träna och befästa nya begrepp eller metoder.
Vad krävs för att en läxa ska vara meningsfull?
– Den måste handla om begrepp och metoder som vi redan arbetat med och som är bekanta för eleven. Man kan inte räkna med att elever kan få hjälp hemma. Läxan ska vara en repetition av det vi redan arbetat med under lektionstid.
Hur följer man upp en läxa på bästa sätt?
– Ibland passar det bäst att göra det muntligt och ibland passar det bättre med ett digitalt läxförhör med fråga och svarsalternativ. Det sistnämnda passar exempelvis om man vill kontrollera att alla eleverna har förstått olika begrepp.
Anna Stiby
Ger du läxor?
– Sällan. En orsak är att det tar för mycket lektionstid och arbete från min sida att följa upp om de har gjort läxan. Ju äldre eleverna blir desto färre läxuppgifter ger jag dem. I stället får de hemuppgifter: skriva färdigt labbrapporter eller läsa in några sidor i boken för att förbereda sig för proven.
Vad krävs för att en läxa ska vara meningsfull?
– I yngre åldrar kan det vara motiverat att ha läxor av flera anledningar. Dels kan det vara ett sätt att lära sig studieteknik, vilket de antas kunna i högre åldrar, dels hinner man inte med allt som ska göras i skolan. Men när de blir äldre får de själva ta ansvar för att ligga i fas med undervisningen.
Hur följer man upp en läxa på bästa sätt?
– Att dra pinnar med elevernas namn för att ”kontrollera” dem muntligt tycker jag ger onödigt mycket stress. Någon gång har jag gjort självrättande frågor i typ Digiexam som de får besvara, vilket fungerar bra. Nackdelen är att frågorna blir på en enklare nivå än på provet eftersom de måste vara självrättande om det ska bli effektivt.
LÄS ÄVEN
De slopade läxorna – för likvärdigheten
Raset: Läxläsandet har halverats
