Ny studie: Sämre resultat för elever med fortbildade lärare

Du och dina kollegor har gjort en storskalig studie för att ta reda på om lärares kompetensutveckling påverkar elevernas resultat. Hur har ni gått till väga?

– Vi har utgått från TIMSS-resultaten mellan åren 2003 och 2019 och lärarnas enkätsvar i samband med kunskapsmätningen. Totalt ingår 900 000 elever i undersökningen, från alla OECD-länder. I lärarenkäten finns frågor om de har deltagit i kompetensutveckling, om den har handlat om matematik eller NO samt hur många timmar de i så fall har deltagit. Utifrån de frågorna har vi tittat på om eleverna presterar bättre på de här testen om lärarna har deltagit i kompetensutveckling eller inte, säger Nils Kirsten, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Varför valde ni att göra den här studien?

– Lärare deltar i mycket kompetensutveckling varje år. I Sverige motsvarar det minst en procent av skolans utgifter. Samtidigt vet vi inte mycket om effekterna. Den mesta effektforskningen har handlat om specifika kompetensutvecklingsprogram, av hög kvalitet.

Vilka är era slutsatser?

– Att elever vars lärare har deltagit i kompetensutveckling inom matematik eller NO i genomsnitt presterar två poäng lägre i TIMSS. Och att det framför allt drabbar högpresterande elever, medan testresultaten för lågpresterande elever inte påverkas. Däremot är antalet deltagare i enskilda länder för litet för att man ska kunna dra säkra slutsatser om effektskillnader mellan länder, men den analys som vi har gjort tyder på att effekterna är ungefär desamma i Sverige som OECD-genomsnittet.  

Varför får fortbildning ingen positiv effekt på elevernas resultat?

– Vi har inte data för att undersöka orsakerna. Däremot kan vi diskutera möjliga orsaker från annan forskning. En orsak kan vara att fortbildning tar tid från andra saker, exempelvis planering av undervisning. En annan kan vara att kompetensutvecklingsinsatser kan leda till att lärare ändrar sin undervisning på ett sätt som inte gynnar elevernas lärande – kanske till en arbetsmetod som är direkt skadlig. Eller att man börjar använda sig av ett nytt sätt att arbeta som inledningsvis ställer till med svårigheter och där de positiva effekterna dröjer.

Vad kännetecknar god kompetensutveckling?

– Tidigare forskning visar att det blir svårare att uppnå goda effekter ju mer komplicerad målsättning man har, exempelvis om man ska lära sig att undervisa i matematik på ett nytt sätt. Det verkar vara lättare att lyckas när man har mer avgränsade målsättningar och då kan det handla om ganska enkla saker, såsom ett nytt sätt att ställa frågor i klassrummet. 

– Det handlar också om insatsernas innehåll och upplägg. Innehållet – det vill säga de arbetsmetoder som förordas – måste ha ett gediget forskningsstöd, något som tyvärr ofta brister idag. Upplägget måste också ge lärare tillräckligt stöd för att de ska lyckas med tillämpningen i klassrummet, annars är det lätt hänt att insatsen mest resulterar i prat eller något som bitvis liknar det arbetssätt som insatsen syftar till men som saknar avgörande aspekter för elevers lärande. 

Matematiklyftet är en av de största fortbildningsinsatserna i Sverige, som enligt många saknar en konkret målsättning. Vilka effekter har det lyftet fått?

– En studie av IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) visar att det har gett små positiva effekter på medel- och högpresterande elever, men inga på lågpresterande elever. Man fann positiva effekter i låg- och mellanstadiet, men inte i högstadiet.

Vad tycker du om Matematiklyftet?

– Matematiklyftet och övriga insatser på Skolverkets Lärportalen har vissa kvaliteter, men forskningsstödet för de arbetssätt som förordas är ibland svajigt och vad som förordas i olika moduler kan vara spretigt och delvis motsägelsefullt. I min forskning om Läslyftet såg jag också att arbetssätten i många fall inte motsvarade lärarnas behov. Lärarna kände sig ändå tvungna att genomföra lektionsuppläggen fast de inte trodde att det gynnade elevernas lärande. De här insatserna ger inte heller lärarna tillräckligt stöd att omsätta arbetssätten i undervisningen på ett bra sätt. 

– Oavsett vad man tycker om Matematiklyftet förordar jag att Skolverket framöver börjar undersöka effekterna av insatser i liten skala innan man sprider dem nationellt. 

Vilken fortbildning gynnar hög- respektive lågpresterande elever?

– Det här är ett område som det behövs mer forskning om, men det verkar som att undervisningssätt som ställer höga krav på uppmärksamhetsförmåga och arbetsminne, exempelvis öppen problemlösning i matematik, inte gynnar lågpresterande elever. 

Ni konstaterar att fortbildning sällan får någon effekt. Ska lärare inte delta i fortbildning?

– Det är inte helt självklart vad man ska dra för slutsatser av den här studien men vi ger två förslag: Antingen bör man höja kvaliteten på kompetensutveckling, eller låta lärare ägna sig åt andra saker.