Ny forskning: Högpresterande elever ointresserade av matte

Kimmo Erikssons studie lyfter fram Singapore som ett undantag – där presterar eleverna på högst nivå i världen samtidigt som de lyckas bevara ett stort intresse för skolmatematiken. Foto: Colourbox/Pressbild
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Elever i högpresterande länder är mest ointresserade av matematik, medan det omvända gäller för länder där eleverna presterar sämre. Tydligast är sambandet hos flickor, visar ny forskning.

Kultur och kamrattryck spelar en avgörande roll för hur intressant elever tycker det är att lyssna på vad läraren i matematik säger.

– I länder med högst resultat på matematikprov är eleverna ofta mindre intresserade av matematik och undervisningen i ämnet, säger Kimmo Eriksson, professor i matematik vid Mälardalens högskola.

I en ny studie har han granskat resultaten från över 500 000 åttondeklassare från 50 länder, som deltog i den internationella undersökningen Timss åren 2011 eller 2015. Vid sidan av matematikprovet svarade eleverna även på frågor om sitt intresse för mattelektionerna.

Höga krav inbyggt i systemet

Kimmo Eriksson fann att intresset är högst i de mest lågpresterande länderna, som till exempel Oman, Palestina och Sydafrika. Det visade sig också att flickorna är ännu mer intresserade än pojkarna.

Lägst är intresset i högpresterande länder som Japan, Korea och Taiwan – och där är det flickorna som visar allra lägst intresse.

Förklaringen skulle enligt Kimmo Eriksson kunna vara att länder som presterar högt inte gör det för att de har en överlägsen undervisning, utan för att förväntningarna på att eleverna ska prestera bra är höga.

– Hela systemet är uppbyggt för höga prestationer. Det leder till att eleverna oftare arbetar med svåra räkneuppgifter i jämförelse med länder som är lågpresterande, säger han.

Resultatet överraskar professorn

Skolarbetet blir då jobbigt och svårt för eleverna och mindre likt det de skulle ägna sig åt om de inte behövde gå i skolan. Det är en förutsättning för höga prestationer men verkar föra med sig att matematikämnet inte känns lika intressant för eleverna, som det hade gjort om de fått hålla på med mer grundläggande uppgifter som de känner att de klarar av.

Kimmo Eriksson blev överraskad av de resultat hans studie gav, eftersom den gängse bilden är att högre intresse ger högre prestation.

– Så är det nämligen inom länder – de elever som är mest intresserade är också de som presterar bäst. Men tittar man på systemnivå blir resultatet att annat.

Mest förvånad är han över att effekten är störst bland flickor.

Vad beror det på?

– Det har sannolikt att göra med hur känslig man är för kamratpåverkan. Andra studier visar att tjejer i snitt är känsligare än killar för kamratpåverkan. Har man ett undervisningssystem som drar ner intresset för matematik så drar det med sig fler tjejer än killar för att de anpassar sig mer till kamraterna än killar gör.

Singapore undantaget

Går det då att uppnå att elever både är intresserade och presterar bra? Studien lyfter fram Singapore som ett undantag – där presterar eleverna på högst nivå i världen och lyckas ändå bevara ett klart högre intresse för skolmatematiken än i till exempel Sverige.

– Även vi tillhör dem som verkligen borde kunna ändra oss så att intresset går upp utan att behöva göra avkall på prestation, säger Kimmo Eriksson.

LÄS ÄVEN

Resultatet för svenska elever i Timss 2019

Matteprofilernas krav efter Timss-resultatet

Forskare: Detaljerad läroplan kan lyfta matteresultat

Forskare: Svenska mattelärare kan lära mycket av finländska kollegor